Utevistelse på schemat

Av Inger Raune, journalist
Nyckelord: Äldreboende


Utevistelse ska vara en del av verksamheten och vi måste hitta vägen till nya
rutiner, där utevistelsen är en del av dagen och därför också är schemalagd. Det säger Daina Måsviken som är projektledare för ”Framtidens trädgård” i Västerås, där tre olika former av äldreboende ingår.

Framtidens trädgård i Västerås är ett projekt där man arbetar för att förbättra utemiljöer och möjligheten till regelbundna promenader året runt.
– Framtidens trädgård bygger på delaktighet från personalen och även i viss mån från anhöriga samt i möjligaste mån från de äldre som bor i de olika boendena, säger projektledare Daina Måsviken som är trädgårdsmästare och pedagog.
I projektet ingår tre verksamheter; ett servicehus, ett vård- och omsorgsboende – som i Västerås kallas ålderdomshem – och ett gruppboende för människor med demenssjukdom. Projektet är inne på sitt andra och sista år och berör nästan 200 personer som bor på de tre äldreboendena. Sedan tillkommer förstås all personal, vilket blir lika många till.

Syftet är att genom metodik öka utevistelsen och målet är att nå en större nöjdhet bland de boende. Dessa tre verksamheter ska kunna vara inspiration till övriga äldreboenden i Västerås. Projektet finansieras med statliga medel för de mest sjuka äldre. Inför valet av de tre medverkande boendena hade man en tävling där intresserade fick beskriva varför just de skulle bli utvalda att utforma Framtidens trädgård. Här skulle de beskriva vad deras gård saknade, möjligheter till förändring och hur de ville arbeta med trädgården och utevistelse.
– Det första året har de tre utvalda enheterna prioriterats men nu andra året kommer även övriga äldreboenden i Västerås att få hjälp av mig med att hitta metoder att öka utevistelsen och tips på hur de kan förbättra sin utemiljö.

Av de utvalda tre är två i kommunal regi och ett i privat. Daina Måsviken började med att träffa all personal inom äldreboendena där hon bland annat berättade om vikten av naturen i vården men även att en trädgård innebär skötselåtagande, vilket också kan kosta pengar i slutänden. Hon har även sett till att det finns en rehabiliteringsgrupp som arbetar med tillgängligheten och vilka hjälpmedel som kan placeras ut.
– Vi arbetar med att förbättra det befintliga, se möjligheter och utgå från de äldres behov. Det är dock lätt att det blir en önskelista, men det finns inte ekonomi att göra en helt ny gård.
– Det gäller att hitta en balans. Problem, möjligheter, behov, se vilka konsekvenserna kan bli och hur löser vi det praktiskt? Gårdarna till de tre verksamheterna är olika och har därför olika förutsättningar. Servicehuset är ett 10-våningshus som har en liten intim trädgård på framsidan åt det soliga hållet, medan den stora trädgården på baksidan är mörk och snårig.
– Här på baksidan ska vi göra en vinterträdgård med en dörr ut direkt från matsalen. Utanför i den befintliga trädgården ska vi nu till hösten rensa bort sly och plantera perenner i rabatterna.
– På ålderdomshemmet finns en ganska fin trädgård med både vild ka raktär och lite anlagt. Men den ligger nära en trafikerad väg. Där har man kommit fram till att de helst vill ha ett bullerplank. För, som de sa, det spelar ju ingen roll om vi gör en fin trädgård när vi ändå inte kan njuta av den eftersom det är så bullrigt.

På gruppboendet har man i dagsläget en trädgård på baksidan med ganska vild karaktär. Det är en rolig men mörk trädgård med kuperad mark och höga tallar, där det samtidigt är ganska svårt att ta sig fram.
– Här saknade man det öppna lite ljusa, så vi har tuktat skogstomten och här ska det även finnas en liten hönsgård. Vi har också fått lov att använda en bit av framsidan till gräsmatta med sittplats. Runt den här trädgården ska det bli en gärdsgård istället för ytterligare ett Gunnebostängsel.

En del av projektet är att utarbeta en arbetsmetod som uppmuntrar och förenklar utevistelse.
– En metod utvecklas alltid olika utifrån de egna förutsättningarna men det finns alltid några grundläggande saker att tänka på, säger hon. Det första hon nämner är att det ska finnas tydliga avtal med till exempel fastighetsägaren och förvaltaren som har hand om skötseln.
– Då vet enhetschef och övrig personal att här kommer gräsmattan att klippas tio gånger om året och ogräset rensas två gånger. Vill man ha något mer gjort räcker det inte att sucka över att utemiljön är så dåligt skött. Man vet vad som gäller. Då kanske man kan rensa själv tillsammans med några intresserade boende. Daina Måsviken påpekar att det också är viktigt att extra ytterkläder och stövlar köps in och finns lättillgängliga vid dörren ut till trädgården.
– Man ska inte behöva springa upp till personalrummet på fjärde våningen för att klä på sig för att vara ute. Allt måste vara lätt och enkelt. Hon säger också att hon har köpt in några uppsättningar av kläder för rullstolsburna.
– Det ska vara trevligt att gå ut och fryser man är det inte kul.

Ansvarsfrågan för trädgården är också viktig att den klargörs.
– Det ska finnas några som har det övergripande ansvaret och som kan vara inspiratörer för de övriga. Den grundläggande förutsättningen är dock att utevistelsen finns med på schemat som allting annat, säger hon.
– Det är en del av verksamheten, vilket måste föras in organisatoriskt. Vi måste hitta vägen till nya rutiner, där utevistelsen är en del av dagen och därför också är schemalagd. Hon förstår att det, på till exempel ett litet gruppboende med sex boende och max två personal, kan vara svårt att hinna med att gå ut.
– Då kanske man kan titta utanför boendet om det är någon som kan hjälpa till.

Utbildning är viktig, säger hon. Hela personalstyrkan måste ha inställningen att alltid ha den boende i centrum.
– Att förstå att utevistelsen kommer att leda till att den här personen blir lugnare, mindre rastlös, sover bättre och även mår bättre. Och att gå ut måste ske kontinuerligt, inte var tredje vecka när man tycker sig ha tid. Hon berättar att inför sommaren hade ett antal äldre fått ordinerad utevistelse sju dagar i veckan. Nu ska man följa upp för att se om det gav några effekter och i så fall vilka.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2014 - 12:17 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2014 • Hjälpmedel »

INTERVJUAD: Daina Måsviken är trädgårdsmästare och pedagog, samt projektledare för ”Framtidens trädgård” i Västerås.

»Vi måste hitta vägen till nya rutiner, där utevistelsen är en del av dagen …« 

»…personen blir lugnare, mindre rastlös, sover bättre och även mår bättre. Och att gå ut måste ske kontinuerligt …«

Loading   Sökning pågår