Att välja sin ålderdom

Av Lennarth Johansson, docent och forskare vid Aging Research Center (ARC), utredare vid Socialstyrelsen
Nyckelord: Hälsa – ohälsa, Åldrandet/Socialgerontologi


Aktivt åldrande, hälsosamt åldrande och vikten av att ”hålla i gång” när man blir äldre är samtidens mantra. Aktiviteter kan inte förhindra att du blir gammal men bidra till att du håller dig ung. Budskapet är att du kan påverka ditt åldrande, genom dina livsstilsval och levnadsvanor.

I Dagens Nyheters lördagsmagasin den 13 september intervjuades barn runt om i landet om vardagen och framtidsdrömmar. Amanda 11 år i Hovsjö säger ”jag vill bli polis, läkare eller veterinär när jag blir stor. Jag tycker om djur. Om framtiden tänker jag att det är bra om man får bli gammal och sjuk. Att man får leva så länge.” Enligt SCBs senaste livslängdsprognos torde också Amanda, statistiskt sett, ha mycket goda chanser att leva länge, gott och väl i 90 år. Det levda livet som äldre, är inte givet ens när man är äldre. Eller som Signe, min granne på landet frågade när hon fyllde 90 år: ”När vet man att man är gammal”? Upplevelser av åldrandet har inte självklart samband med objektiva mått på hälsan eller kronologisk ålder. Eller som de flesta upplever – inuti är vi alltid unga – utanpå kroppen syns åldrandets årsringar.

Åldrandet är allas vår arvedel och insikten växer hos många att vi lever allt längre. Något som kan uppfattas både som ett hot och en möjlighet. Många säger spontant att det beror på om ”man får ha hälsan eller inte”. Hur vi föreställer oss vårt åldrande och ålderdom, blir därför en fråga för oss alla. Kommer jag att få vara frisk och aktiv eller kommer jag att drabbas av sjukdom, kanske bli demenssjuk? Kan jag påverka mitt åldrande? Hur gör man och när måste jag i så fall börja? Ska jag redan nu byta till ett annat, mer praktiskt boende? Och ska jag också gardera mig med att ställa mig i kö till något äldreboende, för att ha en chans till att få en plats, eller?

Nu talas det allt oftare om aktivt åldrande, hälsosamt åldrande och vikten av att ”hålla i gång” fysiskt, psykiskt och socialt när man blir äldre. Budskapet är att du kan påverka ditt åldrande, genom dina val av livsstil och levnadsvanor. Det betyder samtidigt att du måste ta ansvar för ditt åldrande. Alltså, sluta att röka och grogga – börja jogga. Du blir vad du äter – det gäller också för äldre. Åldrandet beror på hur vi tar det, eller vad vi gör av det! Nya forskningsrön pekar också mot att allt fler långvariga sjukdomar, till och med demens, kan vara livsstilsrelaterade. Genom att förändra sina levnadsvanor skulle man alltså kunna minska riskerna för att drabbas av sjukdomar. Språkets makt över tanken och handlande gör oss alla till måltavla för påverkan. Tredje ålderns äldre adresseras därför allt flitigare om varor och tjänster, vare sig det gäller antirynkkrämer, hälsopreparat, smarta telefoner eller seniorboende.

I budskapet kan man också spåra både paternalistiska och moraliserande inslag. Det är signaler om hur man bör ”leva rätt” och att om man inte gör det, har man sig själv att skylla om man drabbas av sjukdom och elände på ålderns höst. Det gäller alltså att göra smarta val i livet för att öka sina chanser för ett hälsosamt åldrande. Kanske är det också ett symptom på en utveckling där det offentliga drar sig tillbaka och vi förväntas ta hand om oss själva. Det kan även ses som en ökad misstro mot det offentliga och att man själv måste ta kommandot över sitt åldrande. I dag flyttas successivt ansvar från myndigheter, huvudmän, organisationer och professioner över till oss alla som är beroende av deras tjänster. Det handlar om allt från att sköta sina bankärenden på nätet, liksom sin självdeklaration, till diverse e-tjänster som vi utnyttjar. Det är inte svårt att tänka sig att det i förlängningen öppnar för en ny och mycket vidare definition av egenvård, som innefattar våra val av levnadsvanor. Egenkontroll av hälsan blir en del av vår egenvård.   

Vården flyttar ut från sjukhus, institutioner, vårdcentraler och mottagningar till hemmet och in i våra liv. Möjliggörare i denna utveckling är en snabbt växande hälsoindustri, där utvecklingen av biometrics – sensorteknik som kan sända hälsodata med mobil teknik – kommer att spela en allt mer viktig roll för enskilda människor. Utveckling av sensorteknik kan användas för att följa, bevaka tillstånd i kroppen och individens förhållande till sin omgivning. Knutet till mobil informationsteknik, appar, förväntas det innebära stora förändringar, särskilt på området hälsofrämjande. Kanske får vi alla i framtiden ett ”hälsokonto” där vi kan kommunicera med vår virtuella doktor, som ger oss råd om egenvård utifrån de data vi har skickat till hälsokontot? Utvecklingen inom gentekniken gör det möjligt att utveckla riskprofilering, det vill säga att kunna förutsäga sannolikheten att drabbas av olika sjukdomar, på basis av individens genetiska anlag. Genbaserad teknologi öppnar också för säkrare diagnostik, genbaserade ”smarta” läkemedel och möjligheten att skräddarsy unika individuella behandlingar.

Hälsoindustrin växer globalt och vad det kan betyda för äldres hälsa, vård och omsorg kan man bara spekulera om. Tro och förhoppningar som finns inbyggda i utvecklingen är att detta ska innebära att det går att förebygga ohälsa och därmed senarelägga vårdbehov, vilket förstås vore bra. Samtidigt innebär det faktum att om vi lever allt längre och senarelägger vårdbehov, att vi också ”hinner med” att konsumera ännu mer vård och omsorg. Ökad egenkontroll av hälsan kan också leda till en ökad efterfrågan av vård och omsorg. Vad gör man när man avläser sina värden och ser att de ligger över det normala?! Mer informerade medborgare med egna data torde ju innebära ökade krav på vården. Wal-Mart, den största detaljhandelskedjan i USA, satsar stort på att erbjuda tillgång till ”hälsostationer” (små hytter med mobil diagnostisk utrustning) i sina butiker. Här hemma förbereder Telia lanseringen av en ny tjänst som innebär att man själv kan mäta puls, ta blodprov och blodtryck ”hemma i soffan” och sedan skicka resultaten till doktorn via internet (och en box från Telia förstås!). Tekniken och systemen finns alltså, det är snarast etiken, regelverken och framför allt drivkrafterna för implementering som utgör hinder. Och förstås hur det ska finansieras eller rättare sagt vem som ska betala för tekniken. Det finns stora förhoppningar om att hemvård ska bli billigare och lösa gapet mellan växande behov och begränsade resurser. Man inser att vi alla får ta ett ökat ansvar själva och för varandra. Detta scenario är styrt av top down-visioner och inte utifrån medborgarnas behov. I fokus för samhällsdebatten de senaste åren har varit 40-talisternas åldrande och i mångt och mycket har de själva satt agendan. Valfrihetsrevolutionen är ett verk av efterkrigsgenerationen, för dagens äldre, och därmed också för 40-talisternas eget åldrande.

Om man kan skjuta upp sin ohälsa, det vill säga att drabbas av sjukdomar, vad händer då när man väl drabbas? Och vad är ohälsa på äldre da'r egentligen? De medicinsk tekniska framstegen kommer att möjliggöra, trots sjukdomar och funktionsnedsättningar, att konsekvenserna kan mildras och kompenseras med kirurgi, läkemedel, hjälpmedel etc. Vi kan också välja, om vi har råd till det, att köpa extra service och bättre hjälpmedel än de som erbjuds i standardsortimentet. Med vårt hälsokonto kan vi evaluera våra livstilsval och via ”läkar-appen” få coaching hur vi ska sköta vår hälsa. När samhället och den offentliga vården och omsorgen flyttar över ansvaret för hälsan till den enskilde, för att minimera kostnader, vad händer då med allas rätt till vård och omsorg efter behov? Kanske får vi ett system som i Storbritannien där ”individual budgets” och ”personal health budgets” innebär att det offentliga finansierar vården och omsorgen, medan individen själv väljer och köper den hjälp man vill ha? Efter att doktorn eller biståndsbedömaren har bedömt vård- och hjälpbehoven, kan beslut om insatser ”växlas” till reda pengar. På detta vis skulle vi själva kunna sköta vår hälsa och hantera vår ohälsa genom att köpa vård och omsorg, för en bättre ålderdom!

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 26 november 2014 - 11:21 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 4/2014 • Åldrandets hälsa »

»Åldrandet beror på hur vi tar det, eller vad vi gör av det! Nya forskningsrön pekar också mot att allt fler långvariga sjukdomar, till och med demens, kan vara livsstilsrelaterade.«

»Om man kan skjuta upp sin ohälsa, det vill säga att drabbas av sjukdomar, vad händer då när man väl drabbas? Och vad är ohälsa på äldre da’r egentligen?«

Loading   Sökning pågår