Inte problemfritt med e-hälsa

Av Jonas Nilsson, journalist
Nyckelord: Organisation och lagstiftning, Sjukvård


Vård med hjälp av internet och andra tekniska lösningar är inte oproblematiskt. Bland annat kan förväntade rationaliseringar kosta mer än de smakar, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Jesper Petersson har i sin avhandling inom ämnet teknik- och vetenskapsstudier tittat på hur förväntningarna kring vård på distans via olika tekniska lösningar har tagit sig uttryck och i vilka typer av lösningar som förs fram som önskvärda av beslutsfattare, läkare och utvecklare. Vård på distans, ”e-hälsa”, inbegriper såväl konsultationer av medicinsk expertis med hjälp av kommunikationsteknik som olika larm- och övervakningslösningar för diagnos, uppföljning och kontroll av individers hälsotillstånd. E-hälsa ses ofta som ett verktyg för att med begränsade resurser kunna möta medborgarnas krav på en god och tillgänglig vård.
– Rutinmässigt antas lösningar inom e-hälsaområdet kunna öka kvaliteten, effektiviteten och tillgängligheten till vård genom att på digital väg befria hälso- och sjukvården från många av dess rumsliga och tidsmässiga villkor, säger Jesper Petersson i ett pressmeddelande.

Men sådana visioner tecknar enligt honom en allt för enkel bild av det komplexa hälso- och sjukvårdslandskapet och har i stället skapat nya gränser, när tekniken används för att behålla patienter på lägsta möjliga vårdnivå i försök att effektivisera vården. Förväntade effektiviseringar kan rent av leda till att fler patientfall blir granskade av specialister.
– Om en primärvårdsläkare erbjuds alternativet att snabbt kunna ta direktkontakt med en sjukhusspecialist via datorn kan det vara frestande för läkaren att kontakta specialist vid minsta medicinska tveksamhet, säger Jesper Petersson.

Annan teknik används i hemmen hos äldre och kroniskt sjuka för att kontinuerligt övervaka deras hälsotillstånd. Det möjliggör hälsoekonomiska vinster samtidigt som det ger en ökad frihet och skapar välbefinnande för individen. Men tekniken kan också användas för att samla information som sen kan användas för att ifrågasätta vårdnadstagarnas livsstil och förmåga att ta hand om sig själva. Jesper Petersson hoppas att avhandlingen kan bidra till att beslutsfattare på olika nivåer förhåller sig kritiska till visioner om ett digitalt hälso- och sjukvårdslandskap utan gränser där informationen flödar fritt.
– Det betyder inte att vara teknikpessimist utan att vara uppmärksam på de förändrade relationer som vård på distans kan ge upphov till och de konsekvenser sådana lösningar kan föra med sig, säger han.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 november 2014 - 00:02 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår