Kapabilitet – ett nytt sätt att studera hälsa

Av Jonas Nilsson, journalist
Nyckelord: Hälsa – ohälsa


Inom det nya Fortecentret, AgeCap, studerar man begreppet
kapabilitet – ett ord som ännu inte ”finns” på svenska men som man nu satsar på att få med i SAOL.
– Kapabilitet är vår förmåga att nå mål och göra saker som vi upplever som värdefulla, säger professor Ingmar Skoog. Detta har inte bara med åldrandet att göra, men AgeCap i Göteborg studerar hur äldre personers kapabilitet ser ut.

– Ofta tittar man på funktionsförmåga, det vill säga klarar man bara dagliga, instrumentella aktiviter så är allting bra. Men ingen vill ju leva på noll – ”jag klarar att äta men inte mer” – man vill ju fylla livet med någonting också, säger professor Ingmar Skoog, föreståndare vid AgeCap (se faktaruta). Kapabiliteten studeras på makro-, meso- och mikronivå. Makronivån representerar samhället i stort. Äldre människors kapabilitet har bland annat att göra med hur samhället ser på äldre. Här kommer förekomsten av åldersdiskriminering in, liksom lagar och regler gällande hemhjälp, boende, assistans, hälsovård, skatt, pensioner och hälsosystem.
– Även om du har en bra funktionsförmåga kanske du inte har en bra kapabilitet, eftersom samhället har fattat beslut som gör det svårt för dig när du blir gammal, säger Ingmar Skoog.

Det är framför allt den sociologiska gruppen som studerar det övergripande, till exempel vad det innebär för äldre människor när man fattar olika politiska beslut. Mesonivån är det som ”lokalt” finns runtomkring oss: arbetsplats, hemmiljö, hjälpmedel, socialt nätverk, familj och vänner. Frågor som studeras är till exempel hur en arbetsplats ser ut som kan få människor att fortsätta arbeta uppåt i åren. Mikronivån är individens fysiska och psykiska hälsa, som sätter gränser för en individs kapabilitet. Här kommer också kognition, funktionsförmåga, neurobiologi, gener och socioekonomiska faktorer in.
– För att förstå en individs kapabilitet räcker det inte med att se efter vad en individ klarar, utan man måste också studera den närmaste miljön och titta på hur olika samhällsbeslut ser ut, säger Ingmar Skoog.
– Kapabilitet är en teori som är speciellt bra att jobba efter när man ska ha flera olika forskningsgrupper med. Det blir inte spretigt utan man får in allting i ett bra koncept och vi försöker nu tänka utifrån kapabilitetsbegreppet i all vår forskning, säger Ingmar Skoog.

AgeCap har funnits sedan hösten 2013 och finansieras av forskningsrådet Forte, Vetenskapsrådet och Göteborgs universitet med sammanlagt drygt 60 miljoner kronor under tio år. Basen är ett så kallat centrumstöd från Forte om fem miljoner kronor per år. Dessutom har centret programanslag och RAM-anslag från Forte och Vetenskapsrådet. Förutom att producera vetenskapliga artiklar är förhoppningen också att kunna ge undervisning, både internt inom universitetet och externt, liksom att rekrytera och lära upp en ny generation äldreforskare.
– Det här är anslag som har givits för att man vill stärka äldreforskningen och att vi fick så mycket på en gång gav ett stort genomslag, säger han.
– Plötsligt insåg man att det är ett ganska starkt område på universitetet. Det är inte nytt med äldreforskning men jag tror att det har hamnat mer på kartan i Göteborg.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 24 november 2014 - 23:59 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 4/2014 • Åldrandets hälsa »

Intervjuad: Ingmar Skoog, professor och föreståndare vid Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), samt projektledare för H-70-studien, Göteborg.

Fakta | AgeCap
Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap – är en centrumbildning vid Göteborgs universitet bestående av fem forskargrupper från olika discipliner – tre från Sahlgrenska akademin, en från Psykologen och en från Sociologen. Grupperna har funnits tidigare men inrättandet av AgeCap-organisationen förra året har gjort att samarbetet dem emellan har intensifierats. En linje i samarbetet är att alla grupperna på olika sätt arbetar med befolkningsundersökningarna i H70-projektet. Förutom det nya AgeCap i Göteborg finns sedan tidigare Fortecentrum inom äldreforskningsområdet i Stockholm (Aging research center, ARC) och Lund (Center for ageing and supportive environments, CASE). Stödet till dessa Fortecentrum är ett komplement till universitetens basresurser och möjliggör långsiktiga och strategiska satsningar på forskning som har förmågan till vetenskaplig förnyelse.

Fakta | AgeCap forskningsgrupper
Neurochem (Neurochemical patophysiology and diagnostics) – tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 
Lexliv (Labour market exit and living conditions in old age) – individers möjlighet till ett långt arbetsliv.
Fresh (Frail elderly support research group) – äldres skörhet. 
Ada-gero (Adult development and aging) – hur sociala och kulturella faktorer påverkar äldres minne och tankeförmåga. 
Epinep (Neuropsychiatric epidemiology) – longitudinella befolkningsstudier av äldres hälsa, H70-projektet etc.

Loading   Sökning pågår