Målstyrning i den resultatlösa omsorgen

Av Gun-Britt Trydegård, fil dr i socialt arbete och har bland annat forskat om chefsrollerna inom äldreomsorgen
Nyckelord: Äldreboende, Ekonomi


Gun-Britt Trydegård rekommenderar en ny forskningsrapport: ”Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?” (Jannis Angelis & Henrik Jordahl, SNS förlag 2014). Men hon är inte övertygad om att mätning av managementkvalitet är en lämplig metod för den svenska äldreomsorgen.

Hur fungerar styrningen och ledningen av äldreomsorgen? Kan något förbättras? Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, har intervjuat 500 chefer för svenska äldreboenden i kommunal, ideell och vinstsyftande regi. Förutom att mäta kvaliteten på den lokala styrningen vill de undersöka om hög kvalitet i ledningsfunktionerna ger högre kvalitet i omsorgen. Den resulterande forskningsrapporten kan rekommenderas till läsning – och eftertanke – för alla som intresserar sig för äldreomsorgens styrning och ledning. Men om man som jag har sin vetenskapliga tillhörighet i socialt arbete och erfarenhet från utbildning av och forskning om personalen i äldreomsorgen, ser man kanske annat än vad rapportförfattarna gör från sitt ekonomivetenskapliga perspektiv. Undersökningen använder Blooms och Van Reenens metod för att mäta kvaliteten i styrning och ledning av en verksamhet. Den innefattar ett stort antal frågor om managementmetoder inom tre områden: Funktioner och processer, Målstyrning, Incitament och personalutveckling. Svaren poängsätts och slutligen beräknas den ”totala managementkvaliteten”. Metoden har med undantag för en brittisk studie inte använts inom äldreomsorg, men författarna har anpassat terminologin och vissa frågor har lagts till. Jag saknar dock en djupare förståelse för och beskrivning av vad ett svenskt, offentligfinansierat äldreboende faktiskt är.

Äldreboendet är inte bara en vårdplats, det är en bostad för gamla människor, många av dem demenssjuka, som sin sista tid i livet måste ha tillsyn, hjälp och vård dygnet runt. Äldreboendet är också en arbetsplats för personal som ska ge vård och omsorg utifrån den gamla människans individuella önskemål och behov, som kan variera från dag till dag – ett arbete som svårligen kan styras utifrån rutiner och manualer. Det är dessutom ett ansvarsområde för kommunen, där politikerna sätter de ekonomiska ramarna. Att det är begränsande att vara chef i en politiskt styrd organisation beaktas inte i rapporten.

Det visar sig dock att ledning och styrning i allmänhet fungerade i nivå med internationellt högpresterande företag och bättre än i svenska företag som undersökts med liknande metoder. Bäst var boendena när det gäller genomtänkta rutiner och arbetsprocesser, sämre när det gäller målstyrning. Sämst var de på området incitament och personalutveckling. Dock fanns stora skillnader mellan enskilda äldreboenden och mellan olika typer av boenden – som drivs kommunalt, av stora företag, av små företag eller av ideella organisationer. Högst managementkvalitet visade de stora företagen, kanske för att ledningen där har erfarenheter av att arbeta med de undersökta managementmetoderna. För att undersöka samband mellan god managementkvalitet och omsorgskvalitet använder författarna kvalitetsmått från Socialstyrelsens Äldreguiden. De fann både positiva samband (gällande boråd och planeringen av måltider), osäkra samband (förekomst av genomförandeplaner och läkemedelsgenomgångar) och inga samband alls (personaltäthet och personalens utbildning). Sambanden är dock indikativa, vilket innebär att det inte går att belägga att managementkvalitet påverkar omsorgskvalitet. Författarna har också försökt att jämföra managementkvalitet med brukarnöjdhet och andra mått från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, men inte heller där har de kunnat observera några direkta samband. Är det relevant att mäta managementkvalitet i den svenska äldreomsorgen? Författarna anser – givetvis – att metoden är väl lämpad även för denna verksamhet, och att det finns mycket att vinna på att arbeta systematiskt efter modellen. Jag är inte lika övertygad.

Helt klart finns viktiga delar. Att ha rutiner för att förbättra verksamheten med hjälp av personalens idéer, ta tillvara deras kompetens och göra systematiska uppföljningar, liksom att ha metoder och belöningar för att behålla duktig personal är sådana exempel. Men hur tillämpbara är dessa om man betänker den bekymmersamma personalsituationen? De som arbetar på boendena har låg lön och tuffa arbetsvillkor, som styrs av begränsade ekonomiska ramar. Mer än 30 procent (av de fackanslutna) har visstids- eller timanställning, personalen har relativt låg – om någon – utbildning och arbetar ofta så kallade delade turer. De har få karriärvägar och de träffar mycket sällan sin chef. Allt detta är dåliga förutsättningar för managementmetoder som talar om personalutveckling – att belöna och befordra högpresterande samt attrahera, utveckla och behålla talanger. För att tala i rapportens termer finns här en stor förbättringspotential, som skulle vara önskvärt att arbeta för.

Området Målstyrning är svårhanterligt i äldreomsorgen, med tanke på de visserligen högt ställda och fina, men diffusa och svårmätta målen för olika typer av äldreboenden. De är ofta beskrivna i termer av värdegrund eller ideologi och att hitta relevanta utfallsmått i ”den resultatlösa omsorgen” – för att tala med omsorgsforskaren Kari Waerness – är svårt. Det finns många försök att hitta mått på vad som är god kvalitet och som kan vara vägledande för arbetet i äldreomsorgen. Dock mäter man gärna det som lätt låter sig mätas, men som kanske inte säger så mycket om kvaliteten för människan som bor på äldreboendet. Tyvärr ger inte heller den här ambitiöst upplagda studien något svar på om väl styrda och ledda äldreboenden håller högre kvalitet i det som de är satta att åstadkomma – en vård och omsorg av hög kvalitet för äldre människor som behöver det.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 24 november 2014 - 23:49 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 4/2014 • Åldrandets hälsa »

»Är det relevant att mäta managementkvalitet i den svenska äldreomsorgen?«

Loading   Sökning pågår