Så mycket bättre – antibiotika, bilar och world wide web gör äldre robustare än förr

Av Jonas Nilsson, journalist
Nyckelord: Hälsa – ohälsa


I de omfattande H70-undersökningarna i Göteborg finns ett
fascinerande facit över den svenska välfärdsutvecklingen under förra seklet. Professor Ingmar Skoog berättar om mastodontprojektet som har satt Göteborg på äldreforskningens världskarta – och som genom att följa ”rock’n’roll-generationen” fortsätter in i 2000-talet. 

H70-studien i Göteborg började år 1971 som en av de första representativa populationsstudierna i världen som fokuserade på äldre personer. Den stora nyheten var då att 70-åringar var mycket friskare än vad man förut hade trott. Sedan dess har det under årens lopp publicerats uppemot 700 vetenskapliga artiklar och 50-talet avhandlingar utgående från H70-studien. Både undersökningens upplägg och resultaten från den har dragit uppmärksamhet till sig. Senast i somras figurerade frontpersoner från befolkningsundersökningarna i Göteborg i både Good morning America och Time magazine, berättar professor Ingmar Skoog som i dag leder H70- projektet.

Den första gruppen 70-åringar, som var födda 1901, följdes med jämna mellanrum fram till att den sista av dem dog i hundraårsåldern. Sedan studerade man en ny grupp 70-åringar födda 1906–07, vilka följdes upp till 79 års ålder (det gjordes även en mindre studie av de överlevande vid 95 års ålder), samt grupper födda 1911 respektive 1922. Den senaste genomförda studien gjordes på personer födda 1930, vilka var 70-åringar år 2000. De följdes fram till 79 års ålder och ska även undersökas som 85-åringar 2015.
– Där har vi hittat att 70-åringarna i dag är väldigt mycket friskare, piggare, mer aktiva än vad 70-åringar var på 70-talet. Det är jättestora skillnader, säger Ingmar Skoog.
Just nu håller forskarna på att undersöka vad de kallar rock’n’roll-generationens 70-åringar, födda 1944. Undersökningarna av varje deltagare är omfattande. Det görs en medicinsk undersökning, man undersöker funktionsförmåga med ADL och IADL, en psykiatrisk undersökning utförs där man tittar på alla psykiska sjukdomar och en anhörigintervju görs framför allt för att kunna hitta tidiga symptom på demens men också för att få fram information om olika riskfaktorer hos dem som redan har demens. En social intervju ger information om socialt nätverk, fysiska och sociala aktiviteter, kulturaktiviteter etc. Man testar också kognitiv förmåga och undersöker deltagarnas personlighetstyper och har dessutom lagt till en genusskala som definierar inte bara biologiskt utan även socialt kön.
– Det och en del annat är nytt för ”rock’n’roll-undersökningen”, men väldigt många delar har varit med även förut. Det viktigaste med undersökningarna är att vi inte får ändra dem, även om det kommer ”bättre” frågor. Om vi ändrar kan vi inte jämföra bakåt i tiden, säger Ingmar Skoog.

Forskarna tar även
blodprover och fryser ner, gör genetiska analyser, ekg, lungfunktion och andra fysiska funktionstester.
– Det sitter varningsskyltar här ute i korriden, för det kan komma en 70-åring flygande som håller på att göra gångtest. De kan vara rätt snabba ibland!
Alla deltagare gör hörsel- och syntest, en tredjedel slumpas till mer noggranna undersökningar. Alla intervjuas också av en dietist i hemmet. Tack vare ökade anslag kan man numera komplettera den tidigare datortomografin av hjärnan med en magnetkameraundersökning där man bland annat mäter blodflödet.
– Det är ganska dyra undersökningar, men datortomografin får vi nästan på köpet, säger Ingmar Skoog. Slutligen erbjuds alla att göra ryggvätskeprov, som bland annat används för forskning kring biomarkörer för demenssjukdom. Ungefär 25 procent tackar ja till detta test.

Intresset för deltagande
i undersökningarna som helhet har ökat. Forskarna hade för den senaste gruppen räknat med cirka 1 000 deltagare, men svarsfrekvensen har gått upp från 60–65 procent till mellan 80 och 90 procent.
– En anledning är nog att det inte görs så mycket hälsoundersökningar i vardagslag, en annan att de som är födda 1944 ser det som viktigt att man forskar om äldre, tror Ingmar Skoog. Som en del av H70 har också samtliga 85-åringar i Göteborg undersökts vid några tillfällen, samt även 1 000 personer 95 år och äldre.
– Vi har faktiskt med Sveriges äldsta kvinna och ytterligare 4–5 personer som är 108–109 år i studien.  Till sist finns också Kvinnoundersökningen som startade 1968 med kvinnor mellan 38–60 år och som följts upp 1974, 1980, 1992, 2000, 2005, 2009. 
Vad är det då som kommer fram i dessa populationsundersökningar? 
– Ett av de stora fynden är att… mycket har blivit bättre. Man är bättre på intelligenstester. Andelen som har problem med adl har gått ner från 17 till 4 procent bland 75-åringarna – en stor skillnad. Blodtrycket går ner ganska rejält, oberoende av behandling. 
Ingmar Skoog berättar också att ”moderna” 70-åringar har ett bättre sexliv och är mer lyckligt gifta. Många har skilt sig från dåliga äktenskap. Psykisk ohälsa är dock relativt vanligt i undersökningarna och självmordsfrekvensen oproportionerligt hög hos äldre personer jämfört med yngre. Ungefär 10 procent lider av depression. Ångesttillstånd är också relativt vanligt och sociala fobier finns hos 2–3 procent. Hos personer över 80 år är psykossymptom ganska vanligt: uppemot 10 procent. 

En del psykiska sjukdomar, som ångesttillstånd och depression, är mycket vanligare hos kvinnor och efter 95 år blir också demens vanligare än bland männen. Ett intressant fynd är att hjärt-/kärlsjukdom, som generellt sjunkit i förekomst sedan 70-talet, nu är vanligare hos män än hos kvinnor.
– Framför allt ser vi det på blodtrycket, som var rejält mycket högre hos kvinnor på 70-talet, säger Ingmar Skoog. Skillnaderna mellan kvinnor och män och vad de beror på är ett av de viktigaste områdena för H70-forskarna.
– Kvinnor söker generellt mer vård och har ofta mer mediciner, medan män mer sällan söker vård. Beror det på omvärldsfaktorer eller biologi? Det finns många könsskillnader som är intressanta att titta på. Generellt verkar det dock som att demensförekomsten minskar och att man ”tål mer”. Stroke är till exempel inte lika starkt kopplat till demens i dag.
– Vi hade ett intressant fynd när det gäller depression: lågt socialt nätverk var en riskfaktor på 70-talet, men inte på 2000-talet. Däremot var upplevd ensamhet en riskfaktor vid de båda undersökningarna. Ingmar Skoog tror att en förklaring till att antalet kontakter med andra människor inte påverkar längre är att mediesamhället har förändrats. Tidigare fanns två tv-kanaler som började sända kl 18 på kvällen, medan det i dag finns massor med kanaler som sänder dygnet runt. 
– Sedan har vi det här med internet, som vi har lagt till i våra studier. Du kan ju ”skypa” med dina barnbarn till exempel. Det som vi förut tyckte var formellt ensamt – att du sitter i en lägenhet och inte är gift – har inte så stor betydelse i dag, för det finns så mycket annat du kan göra i form av kontakt. Det är en teori vi har om varför socialt nätverk inte är lika viktigt längre. 
Över huvud taget är dagens äldre mer robusta på gruppnivå. Medan de som föddes i början av 1900-talet bland annat upplevde svält i barndomen, fick tillgång till antibiotika först i trettioårsåldern och inte hade semester förrän de var i fyrtioårsåldern, fick de som var födda trettio år senare lediga lördagar, bättre arbetsförhållanden, bättre bostäder, bättre mat. 
– De första grupperna bröts ner på ett annat sätt än de som pensioneras i dag. Man åldrades tidigare, säger Ingmar Skoog. 

En annan skillnad är också synen på tiden som pensionär. Sjuttiotalets pensionärer var glada att de hade relativt bra ekonomi och bra bostäder. I dag ser man fram emot den livslånga semestern: Andelen som vid respektive undersökning varit utomlands det senaste året ökade till exempel från 15 till över 40 procent. Äldre personer kör också bil i mycket större utsträckning än tidigare och Ingmar Skoog tror att bilen har bidragit till en bättre hälsa.
– Man behöver inte lyfta saker långa vägar längre, säger han.
Men ur fysisk aktivitetssynpunkt kan bilen vara ett sämre alternativ?

– Kanske, men summan av allting är bra. Det var bra att du ställde den frågan. Det är så här att motion är nyttigt, det vill säga att du vid varje tillfälle tränar en eller två timmar på sin höjd. Men hårt kroppsarbete är inte nyttigt. När du ”tränar” åtta timmar per dag bryts du i stället ner.
– Bilen är faktiskt ganska bra för äldre personer. Min mamma som är 89 år brukar säga att den är hennes ben, säger Ingmar Skoog. 

En del faktorer har försämrats för 2000-talets 70-åringar jämfört med tidigare grupper. Till exempel har alkoholkonsumtionen ökat, framför allt bland kvinnor. Inte heller blir det bättre och bättre dag för dag när man blickar framåt i åldrarna. Även om 85-åringar i dag presterar bättre på kognitiva tester än 85-åringar för 30 år sedan blir man med åren sämre i sin kognitiva förmåga. Andelen med demenssjukdom stiger också kraftigt uppåt i åren. 
– Vi har tittat på kognitiv funktion mellan 97 och 100 års ålder. Under den treårsuppföljningen var det dels 70 procent som dog, och av de 30 procent som var kvar hade hälften demens. Vi har en del som är jättepigga, men ser vi på hela gruppen är det ingen rolig prognos i den åldern. 
Det är som om normalt åldrande är onormalt så långt upp i åren. 
– Det är få som är riktigt friska, även om det finns de som är det. Ingmar Skoog brukar när han föreläser resa den retoriska frågan om vi generellt blir friskare eller sjukare – och besvara den: ja, det blir vi. Vi får alltså fler sjukdomar, men står bättre emot dem. Det finns en större andel som uppger att de har eller haft allvarliga sjukdomar, men också fler som har sjukdomar utan att påverkas lika mycket som förut. Det är också så att många sjukdomar diagnosticeras tidigare, men att vi har bättre behandlingar för dem. 
– Man är frisk, trots sin sjukdom. 
Ingmar Skoog säger också att man kan påverka sitt åldrande, intressant nog genom samma faktorer som minskar risken för hjärt-/kärlsjukdomar, Alzheimers sjukdom och cancer. Ät grönsaker, ät fisk, undvik för mycket kolhydrater och sötsaker. Rök inte. Motion är bra, liksom att hålla igång hjärnan. 
– Det påverkar så att du får ett friskare åldrande, du är så vältränad att du blir mer robust och inte lika nedbruten om du skulle drabbas av sjukdom, säger Ingmar Skoog. 

Riskfaktorer för ohälsa blir en omvänd uppräkning. Rökning är alltså en stor bov och att dricka starksprit eller stora mängder alkohol är inte heller nyttigt. Även högt blodtryck och övervikt i medelåldern räknas till riskerna (i högre ålder verkar vikt inte vara en riskfaktor på samma sätt). Stress i medelåldern ökar risken för demens och är troligtvis inte bra för andra sjukdomar heller. Att inte röra på sig alls är inte bra, vilket indikeras av att dålig lungfunktion har samband med demens. 
Vad kan samhället göra för att öka hälsan? 
– Det stora är att öka utbildningen. Det är en av de viktigaste faktorerna för hälsa över huvud taget, både när det gäller demens och hjärt-/kärlsjukdomar. Den som har högre utbildning lever längre, oberoende av socioekonomiska faktorer. Men socioekonomiska faktorer har också en stor individuell påverkan – och samverkar även med utbildning. Ju rikare du är, desto längre liv får du (på gruppnivå). Har du lägre socioekonomisk status lever du kortare. 
– Det är enorma skillnader i livslängd mellan olika stadsdelar inom Stockholm och Göteborg, säger Ingmar Skoog.  

Åldrandet är inte jämlikt, det finns en social gradient. Ingmar Skoog tror att ett jämlikare samhälle kan göra att vi generellt blir både äldre och friskare. Han tycker att det är viktigt att samhället erbjuder en bra sjukvård, och att vi får den hjälp vi behöver när vi åldras och inte klarar att sköta oss själva. Hur vi tar hand om de äldre tycker han speglar kvaliteten på hela vårt samhälle
– Kan vi inte ta hand om våra äldre kan man fundera på vad det är för samhälle vi har, och vad det är vi värderar, säger Ingmar Skoog. 
Hur skulle du säga att äldre behandlas i dag? 
– Det varierar. Det finns ställen där man ger jättebra omhändertagande, men som vi alla vet finns också ställen där det fungerar väldigt dåligt. Egentligen borde man göra något åt att det finns en så stor variation. Det ska vara bra överallt.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 24 november 2014 - 23:21 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 4/2014 • Åldrandets hälsa »

»Vi har faktiskt med Sveriges äldsta kvinna och ytterligare 4–5 personer som är 108–109 år i studien.«

»Det är få som är riktigt friska, även om det finns de som är det.«

Loading   Sökning pågår