Som man frågar får man svar

Av Inger Raune, journalist
Nyckelord: Hälsa – ohälsa


Hur mår den äldre befolkningen? Svaret beror på vem man frågar och hur frågan ställs, säger forskaren Bettina Meinow.
– Frågar vi om funktionsförmåga, hur den äldre klarar sin vardag osv, kan svaren bli på ett sätt. Frågar vi hur de äldre mår, vilka sjukdomar man har eller besvär de har, blir svaren möjligen annorlunda.

Politiker brukar med jämna mellanrum gå ut i media och säga att äldre människor mår bättre och är friskare högre upp i åren än tidigare generationer. Frågan är hur de vet det, säger forskaren och fil dr Bettina Meinow vid ARC, Aging Research Center.
– Det beror på vilka studier man väljer att citera och hur dessa studier är gjorda. Resultaten blir olika beroende på vilka äldre man pratar om, vilka mått man använder och vilka tidpunkter man jämför. Samtidigt som undersökningar visat att hälsan förbättrats i vissa avseenden bland yngre äldre upp till 80 år, har många hälsoproblem ökat bland de allra äldsta (80 år och äldre). Delvis beror detta på att vi inte bara lever längre utan även lever längre som sjuka.
– Då kan det både vara sant att vi är friska högre upp i åldrarna och att hälsoproblemen bland de allra äldsta ökar, samtidigt.

Hälsa kan också mätas på många olika sätt, säger Bettina Meinow.
– Dels kan det handla om självrapporterad hälsa, dels kan resultaten vara utifrån journalanteckningar med diagnoser och symptom. Hon påpekar att även när det gäller den självrapporterade hälsan kan svaren bli olika utifrån vilka frågorna är.
– Frågar vi om funktionsförmåga, hur man klarar sin vardag osv, kan svaren bli på ett sätt. Frågar vi de äldre hur de mår generellt, vilka sjukdomar eller besvär de har, blir svaren troligen annorlunda. Det visar resultat från SWEOLD-studien som bygger på intervjuer med de äldre som är 77+ (se faktaruta).
– Där framkommer att dessa mått, det vill säga olika sätt att fråga, kan ge resultat som går åt olika håll. Sjukdomar och symptom i befolkningen har ökat, vilket bland annat beror på att de upptäcks tidigare eftersom det finns moderna instrument för just upptäckt. Då kan människor ha fler diagnoser utan att vi vet om de egentligen är sjukare. Många medicinska framsteg har också gjort att vi i dag lever längre trots sjukdomar. Bettina Meinow och hennes kolleger ser att människor klarar vardagen (ADL – aktiviteter i dagliga livet, som att klä sig, duscha, gå på toaletten) bättre än tidigare. Vilket bland annat kan bero på bättre hjälpmedel och anpassade bostäder. Däremot har man inom SWEOLD inte sett någon förbättring vad gäller de kroppsliga funktionerna. Nedsatt mobilitet har ökat och lungfunktionen försämrats i de äldsta åldersgrupperna. Även problem med värk och psykologiska besvär har ökat. Global självskattad hälsa och fysisk funktionsförmåga – till exempel förmågan att böja sig ner och ta upp en penna eller resa sig från en stol utan att hålla i sig, förblev däremot oförändrad. 

Resultaten är från de senaste studierna inom SWEOLD, där jämförelser är gjorda 1992, 2002 och 2011, som alltså visar på förbättring vad gäller ADL-funktionen men inte när det gäller den egna funktionaliteten. Bettina Meinow påpekar igen att hälsan hos äldre personer kan se olika ut beroende på vilket mått som används.
– En viktig aspekt är vad det är man jämför med och vid vilka tidpunkter. En studie jämförde ADL-funktionen på 1980-talet med hur den var i början av 2000-talet. Resultatet visade att den hade blivit betydligt bättre. Men, säger Bettina Meinow, jämför man mitten av 1990-talet och början av 2000-talet har den blivit sämre.
– Samma mått användes men jämförelserna gjordes vid olika tidpunkter. Då är det lätt för en pressad politiker att plocka det som verkar mest positivt.

 Bettina Meinow tar även upp frågan om vilka det är som deltar i dessa undersökningar.
– Ett generellt problem i äldrestudier är att de som inte medverkar ofta är de som är sjukast – de som inte kan svara själva eller göra tester. Sedan har vi dem som är med men som på grund av fysiska eller kognitiva begränsningar inte kan utföra vissa tester eller inte kommer ihåg svaren på vissa frågor. Då faller de bort i just de måtten.
Hon tar exempel med det vanliga gångtestet som används i många studier. Då mäter man hur många meter personen går per sekund. Mannen kan inte utföra testet eftersom han är rullstolsburen och inte kan gå. Eller också kan kvinnan, som kan gå, inte utföra testet eftersom hon inte förstår vad det är hon ska göra.
– Då får personen inget värde på testet, vilket förstås innebär att den genomsnittliga gånghastigheten endast inkluderar dem som kan göra testet. Då kan resultaten bli sneda om syftet är att uttala sig om gångförmågan bland alla i de högsta åldrarna.
Bettina Meinow säger att som forskare eller utredare måste man först och främst ställa sig frågan vilket syftet är med studien.
– Är syftet att behandla sjukdom, sätta ut medicin eller se hur sjukdomar uppkommer, då måste man vara väldigt exakt.
– Men ska man uttala sig om hur den äldre befolkningen mår, är det bättre att ha lite grövre mått som kan hämtas in även för personer som inte själva förmår att genomföra tester eller en intervju.

Hon påpekar också
att ju äldre personen är desto mer flexibel måste forskarna vara när det gäller insamlingsmetoden för att inte riskera att tappa bort de sjukaste.
– Ibland måste vi intervjua anhöriga eller personal istället. Då kan man inte fråga hur många meter per sekund den äldre går. Då frågar vi istället om han eller hon kan gå 100 meter någorlunda utan besvär?
– Det blir mindre exakt, men som svar på hur befolkningen mår är det bättre än att tappa bort till exempel alla dem som inte kan göra gångtestet. För då underskattar man problemet istället.

Mycket av förvirringen och missförstånd
som uppstår när olika studier visar helt motsatta resultat, beror på att forskarna har olika syften och anser att vissa mått är bättre än andra. Frågar man vad hälsa är i åldrandet beror svaret förstås på vem det är man frågar men det verkar också bero på i vilken ålder personen är.
– Frågar man en 91-åring, handlar hälsa mer om hur personen klarar livet, inte hur många diagnoser han eller hon har, säger Bettina Meinow.
– Sambandet mellan specifika hälsoproblem och hur man själv bedömer sitt allmänna hälsotillstånd blir svagare med stigande ålder. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 24 november 2014 - 23:35 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 4/2014 • Åldrandets hälsa »

Intervjuad: Bettina Meinow, fil dr vid Aging Research Center. 

»Är syftet att behandla sjukdom, sätta ut medicin eller se hur sjukdomar uppkommer, då måste man vara väldigt exakt.«

Fakta | SWEOLD
SWEOLD är en riksrepresentativ undersökning av Sveriges äldre befolkning, 77+. Urvalet består av personer som tidigare ingått i någon av levnadsnivåundersökningarna (LNU) men som har passerat den övre åldersgränsen på 75 år. Den första datainsamlingen genomfördes 1992 och följdes upp 2002, 2004 (genomfördes per telefon) och 2010/2011. Med undantag för 2004 har målsättningen varit att genomföra intervjuerna genom besök. Studien innehåller information om de äldres faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden som är centrala för äldre människors liv, till exempel hälsa, vård och omsorg, ekonomi, boende, sysselsättning och vardagliga aktiviteter. SWEOLD har nästan 1 000 deltagare och endast 14 procent bortfall. www.sweold.se

Loading   Sökning pågår