När näringen inte når fram

Av Jonas Nilsson, journalist

»Vi behöver veta när kostråd och näringsdrycker ska sättas in, och till vilka, och vad de har för effekt – inte bara att vikten går upp.« 

 Hög ålder är den viktigaste riskfaktorn för undernäring, ett tillstånd som både innebär lidande för dem som drabbas och miljardkostnader för samhället. Dietisten Lisa Söderström forskar om näringsstatus bland äldre personer och berättar mer om det aktuella kunskapsläget när det gäller att förebygga och behandla malnutrition. 

Sedan sin dietistexamen 2006 arbetar Lisa Söderström med undernäringsproblematik bland äldre patienter. Hon har också arbetat som vårdbiträde inom hemtjänst och på äldreboenden. Sedan 2011 är hon doktorand och har bland annat forskat om förekomsten av undernäring bland äldre patienter på Västmanlands sjukhus, dit hon är knuten genom Centrum för klinisk forskning. Lisa Söderströms kartläggning visade att över hälften av de inlagda patienterna 65 år och äldre löpte risk för undernäring. Var tionde var undernärd och bara en tredjedel hade ett bra näringstillstånd. Medelåldern i studien var 78 år, men bland dem som fick uteslutas, på grund av att de inte kunde kommunicera själva eller med hjälp av en anhörig, fanns många som var ännu äldre.
– Om de hade inkluderats hade förekomsten av undernärda säkert varit högre, säger Lisa Söderström.

Siffrorna i en internationell studie som hon refererar i sin licentiatavhandling understryker problemets omfattning: bland 4 500 personer 65 år och äldre, med medelåldern 82 år, var 23 procent undernärda och nära hälften löpte risk att drabbas av undernäring. Ålder är den viktigaste riskfaktorn för undernäring. Aptiten avtar generellt med åren, bland annat beroende på försämrat lukt- och smaksinne. Om sjukdomar som demens, infektioner eller depression tillkommer kan det innebära att gränsen för undernäring snabbt passeras – och blir svår att vända tillbaka från. Kopplingen mellan undernäring och dödlighet är belagd sedan tidigare och Lisa Söderström har i sin forskning kunnat visa en nästan fyra gånger ökad risk för undernärda att dö i förtid jämfört med de välnärda i sjukhuspopulationen.
– Det var intressant att näringstillståndet i sig påverkade så mycket, säger hon.

Vad ska man göra åt problemet med undernäring bland äldre? 
– Först och främst måste man hitta problemet. Man kan inte så lätt se på en person om den är undernärd och just nu finns inga etablerade rutiner för att hitta dem. Lisa Söderström tycker att de som är 65 år och äldre bör screenas med Mini nutritional assessment (MNA, se faktaruta), antingen när de kommer in på sjukhus, är nya som hemtjänstklienter eller flyttar in på äldreboende.
– Det är ett bra, evidensbaserat screeninginstrument och all vårdpersonal kan lära sig att använda det. 
Traditionella åtgärder när man väl upptäckt undernäring innefattar att minska nattfastan, se över måltidsordningen och sätta in näringsdrycker. Råden bygger på beprövad erfarenhet och vad man tror fungerar bäst, men enligt Lisa Söderström finns ingen riktigt bra studie när det gäller effekten av kostråd eller näringsdrycker för äldre, undernärda patienter. Det som visats är att näringsdrycker gör att man behåller sin vikt eller går upp några kilo. Däremot går det inte att säga att de i någon större utsträckning påverkar mortaliteten, livskvaliteten eller funktionen.
– Det som är viktigt för äldre är inte att de går upp i vikt utan att de mår bättre, säger Lisa Söderström.

Man vet också att antalet ättillfällen och längden på nattfastan har en koppling till undernäring.
– Det säger sig själv att man måste sprida ut sina måltider. Annars hinner man inte få i sig tillräckligt med näring och energi under dagen, särskilt inte om man är äldre och har dålig aptit, säger Lisa Söderström. 
Hon berättar om pågående forskning som undersöker vilken behandling patienter med undernäring eller risk för undernäring kan ha nytta av. I den aktuella studien får patienterna antingen näringsdrycker, kostråd eller en kombination av dessa under sex månader. Vid uppföljningen utvärderas livskvaliteten och mortaliteten. Lisa Söderström tror att studien antingen kommer att visa att kostråd och/ eller näringsdrycker fungerar jättebra, eller så visar det sig att näringsdrycker inte har så stor påverkan.
– Då behöver man inte slänga ut pengar på det, eftersom det är dyrt och inte alltid används rätt.
Om näringsdrycker ska användas bör de sättas in i ett tidigare skede, innan man är helt undernärd.
– Vi behöver veta när kostråd och näringsdrycker ska sättas in, och till vilka, och vad de har för effekt – inte bara att vikten går upp.
Insamlingen av studiens data avslutades vid årsskiftet, men det är oklart när resultaten kan börja publiceras.
– Jag hoppas vi ska bli klara så fort som möjligt. Det är verkligen angeläget och ska bli spännande att se vad det leder till.

Den som är undernärd åker in och ut på sjukhus oftare och har längre vårdtid jämfört med välnärda. En utredning från landstinget i Stockholm visade att undernärda patienters sjukhusvistelser i snitt förlängdes med över tre dagar och Socialstyrelsen räknar med möjliga kostnadsbesparingar i miljardklassen om undernäringen bland äldre personer kan åtgärdas. Priset som den drabbade individen får betala är förstås också stort.
– Förutom att man faktiskt kan dö påverkas livskvaliteten väsentligt, eftersom man av undernäringen i sig får sämre aptit, blir tröttare och svagare. Allt som har med ålderdomen att göra blir mycket sämre om man inte får i sig näring, säger Lisa Söderström. 
Undernäring ger också negativa konsekvenser som sämre funktionsförmåga, sämre sårläkning och minskad motståndskraft mot infektioner.
– I allra högsta grad gäller det att stoppa förloppet, för det går fort utför.

Det är inte lika lätt att vända undernäring som att vända risk för undernäring, så det gäller enligt Lisa Söderström att hitta patienterna redan i riskskedet. Från och med januari 2015 gäller bestämmelser från Socialstyrelsen som föreskriver att vårdgivare inom sjukvård och äldreomsorg bland annat måste ha system för att diagnostisera patienter med näringsbrist och rutiner för vad man ska göra åt deras problem. Föreskrifterna gäller också förebyggande arbete. – På ett äldreboende handlar det förebyggande arbetet mycket om måltidsmiljön, att personalen sitter ner för en lugn stund tillsammans med de boende. Det kan också vara att maten presenteras på ett trevligt sätt. Mat med högt innehåll av ”det femte smakämnet” umami, till exempel japanskt te (eller faktiskt potatisskal), har i studier visats kunna öka aptiten. Lisa Söderström tror dock att god aptit mer än vad man äter har med måltidsmiljön och sällskapet att göra.
– Alla vill ha de ”magiska” livsmedlen som gör att man går upp i vikt, eller ner i vikt, men det kan göra mycket att ha det trevligt när man äter. Det handlar om enkla lösningar och behöver inte kosta stora pengar att skapa en god måltidsatmosfär, säger hon. 

 

Intervjuad:
Lisa Söderström, leg dietist, doktorand vid Centrum för klinisk forskning Västmanlands sjukhus/Uppsala universitet. 
 

Fakta | Undernäring vs. undervikt 
Många blandar ihop undernäring med undervikt. Även om undervikt är en riskfaktor för undernäring behöver inte ett lågt kroppsmasseindex, BMI, betyda att man är undernärd. – Undernäring handlar om hur mycket vitaminer, mineraler, proteiner och så vidare, man får i sig. Det har med näring att göra och inte enbart med vikt, säger Lisa Söderström. Man kan också vara överviktig men ändå ha ett dåligt nutritionstillstånd på grund av att man inte får i sig tillräckligt med näring med maten. 

Fakta | Mini nutritional assessment, MNA 
Validerat frågeformulär för screening av undernäring. Anpassat för 65 år och äldre, används bland annat i kvalitetsregistret Senior Alert. Rekommenderat av European society for clinical nutrition and metabolism. 18 frågor som tar cirka en kvart inklusive vägning och mätning. Frågorna poängbedöms och resulterar i grupperna välnärd, risk för undernäring, undernärd.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 04 mars 2015 - 11:53 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår