Olika avgifter på maten

Av Inger Raune, journalist

»Kommunernas system ser olika ut, vilket gör att det generellt blir komplicerat att förstå vad det är man betalar för.« 

Avgifterna för äldres vård och omsorg är svåra att överblicka och förstå. Det konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport ”Avgifter inom äldreomsorgen”, där även kostnaden för maten ingår. 

Personer som bor i särskilt boende betalar för tre separata poster; vård- och omsorgsavgiften som rör omhändertagandet, hyran och maten. Vård- och omsorgsavgiften är inkomstprövad och ska enligt socialtjänstlagen vara reglerad utifrån personens pension och inkomster. Här finns ett reglerat maxtak. När hyran och vård- och omsorgsavgiften är betalda, är meningen att personen ska ha ett visst belopp kvar i plånboken, ett så kallat förbehållsbelopp, där bland annat maten ska ingå.
– Ett särskilt boende är inte som en ”all-inclusive”-verksamhet, där allting ingår, säger utredare Anna Bennet Bark på Socialstyrelsen.
Hon är projektledare för rapporten Avgifter inom äldreomsorgen. Rapporten tar bland annat upp kostnaderna för maten, både i särskilt boende och det ordinära.

 Hon konstaterar att avgiftssystemen ofta är krångliga.
– Det är anmärkningsvärt att systemet inom kommunen kan vara så svårbegripligt och oöverskådligt, säger hon. Kommunernas system ser olika ut, vilket gör att det generellt blir komplicerat att förstå vad det är man betalar för.
Hennes erfarenhet är att kommunerna är generösa. Det framgår av de intervjuer hon och hennes kolleger gjorde under arbetet med rapporten.
– Många kommuner höjer förbehållsbeloppet om maten är för dyr. En person med låg inkomst kanske bara behöver betala för råvarorna medan en annan med högre inkomst även be talar för kringkostnader som till exempel tillagning.

Rapporten visar att kostnaderna för maten varierar mellan kommunerna. I den billigaste kommunen betalar den som bor i särskilt boende 1 625 kronor i månaden för måltiderna. I den dyraste kommunen blev kostnaden 4 410 kronor. När det gäller mat som insats till personer som bor kvar hemma betalas den normalt sett också via förbehållsbeloppet. Det vill säga kostnaderna för råvaror och färdiglagad mat. Snittkostnaden för en matlåda är 50 kronor. Men man har sett att den dyraste matlådan kostade 102 kronor medan tio andra kommuner tar under 40 kronor. Här betonar Anna Bennet Bark att de inte har undersökt kvaliteten på maten eller vad matlådorna innehåller, de har enbart tagit fram avgifterna. Det vill säga det inte finns några uppgifter som visar på kostnader kontra kvalitet, vad man faktiskt får för pengarna.

Distributionskostnaden för själva matlådan varierar också. Det vanligaste är att kommunerna tar betalt per levererad matlåda. Andra tar ut en avgift per utkörningstillfälle vilket innebär att det kan bli billigare om man får fler matlådor levererade samtidigt. Omkring fem procent av kommunerna levererar utan kostnad och ungefär lika många ser till att hemtjänsten handlar och lagar maten i den äldres hem, det vill säga här erbjuds inga färdiga matlådor. 


Intervjuad:
Anna Bennet Bark, 
Socialstyrelsen, projektledare för rapporten ”Avgifter inom äldreomsorgen”.

Källa: Socialstyrelsens rapport: Avgifter inom äldreomsorgen. Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem; se www.socialstyrelsen.se [sök artikelnummer 2014-5-9].

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 04 mars 2015 - 12:54 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår