Om personcentrerad vård: Se en medmänniska

Av Inger Raune, journalist


Personcentrerad vård innebär att inte bara se patienten, utan att det först och främst handlar om en medmänniska. Konceptet är att man alltid måste lyssna på varandra. Och den professionella, det vill säga personalen, har det största ansvaret att lyssna på människan han eller hon vårdar. Här har personalen ansvaret för att relationen ska fungera. Det säger professor Inger Ekman på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.

Personcentrerad vård är en fråga om etik, som handlar om omsorg om en människa som är beroende av hjälp och stöd. Det gäller oavsett om man är demenssjuk eller har någon annan långvarig kronisk sjukdom. Det säger professor Inger Ekman chef för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.

– Många har vittnat om att när de blir sjuka omvandlas de själva till att bli ett med sjukdomen, till exempel ”dementa” eller ”diabetiker”. Grunden är att vi ska se den specifika personen, inte bara en diagnos. Självklart ska vi se ”patienten” men det handlar alltid om en medmänniska. De sköraste och mest behövande är också våra medmänniskor.

Inger Ekman berättar om sin mor som är demenssjuk. Hon och hennes bror besökte ett boende där deras mor eventuellt skulle bo. Kontaktpersonen visade gården och sa – och så släpper vi ut dom här ibland…

– Bara den meningen visade vilken inställning hon hade till de personer hon skulle ta hand om.

– Det finns många inom personalen som bemöter sjuka människor på ett etiskt bra sätt. Men den här attityden finner man fortfarande inom både hälso- och sjukvård och inom omsorgen. Kanske framför allt när det gäller demenssjuka personer.

Samtidigt säger Inger Ekman att det är positivt att Socialstyrelsens utvärdering 2014 av riktlinjerna för vård och omsorg om demenssjuka, visar att personcentrerad vård ändå har fått stor genomslagskraft.

– Det är bra att omvårdnadsforskningen syns i dessa riktlinjer – trots att den forskningen ofta inte är evidensbaserad genom kontrollerade studier.

Inger Ekman beskriver personcentrerad vård först utifrån ett personfilosofiskt perspektiv. Ett antal filosofer säger att vi är människor på grund av att vi relaterar till andra människor. Vi skapar varandra hela tiden genom att vara i relation till varandra.

– Även om jag är demenssjuk eller svårt sjuk på annat vis, vet jag att jag är en människa. Ordet person är detsamma som människa.

Det här sättet att resonera visar också att vi kan bekräfta en annan människas värde men också förgöra och skada en person.

– Men det är svårt att förgöra någon helt, eftersom vi har så starkt i oss att jag är en människa, säger hon och nämner Primo Levis bok Är detta en människa, om hans tid i koncentrationslägret.

– Boken visar tydligt att viljan att ses som värdiga medmänniskor finns starkt hos oss.

Det Inger Ekman beskriver är hur vi ser på andra människor. Hon möter många gånger personal inom vård och omsorg som säger att de har patienten i centrum.

– Men personen saknas i hela resonemanget. 

Hon berättar att när arbetssättet med personcentrerad vård introduceras på arbetsplatser ser de signifikanta skillnader i jämförelse med tidigare arbetssätt, som till exempel en känsla av trygghet i relation till sjukdom och behandling samt en ökad tillit till sig själv och sin kropp.

– Konceptet är att man alltid måste lyssna på varandra. Och den professionella, det vill säga personalen, har det största ansvaret att lyssna på människan han eller hon vårdar. Här har personalen ansvaret för att relationen ska fungera.

Hon säger att personalen ibland vill påpeka att eftersom personerna är demenssjuka går det inte att lyssna på dem.

– Men det är klart att det går. Det finns förutom det verbala språket även kroppsligt språk. Den professionella kan mycket väl lyssna på vem som helst. Titta bara på föräldrar hur de förstår sina spädbarn!

– Personalen måste kunna lyssna, bedöma och balansera behov och förmågor. Inger Ekman säger att studier visar att den största effekten av att lyssna på personen är bland de äldre mellan 80 och 100 år.

Personalen ska konsekvent ta god tid på sig för att lyssna och tillsammans med personen komma överens om vad som ska hända nu.

– När det gäller en demenssjuk person kan det kanske handla om att dricka en halv kopp kaffe, säger hon och berättar om när hon senast hälsade på sin demenssjuka mor på lunchrasten.

– I den här situationen försöker jag till exempel förstå om hon vill ha kaffe överhuvudtaget, om hon själv kan hålla muggen. Efter ett tag förstår jag att hon vill ha kaffe, men när jag för muggen med kaffe mot hennes mun vänder hon bort huvudet. Hon vill ta muggen själv och hon klarar det också, tar en klunk och säger njutningsfullt – mmm, gott.

– Det är klart att detta tar tid och jag hade bråttom. Ärligt talat ville jag att hon skulle få i sig kaffet snabbt så att jag kunde springa tillbaka till arbetet. Personcentrerad vård kräver av oss att vi vid varje tillfälle bestämmer oss för att se personen, säger Inger Ekman.

– Det handlar om att se och lyssna på en medmänniska. Men det är inte lätt!

Inom sjukvården bör behandlingsplanen för en patient bygga på den här etiken; att personalen har lyssnat och kommit överens om vad som är bäst, säger hon.

– Personalen bör utbildas i att lyssna, hur gör en skicklig lyssnare? Istället är fokus på vikten av att informera och undervisa patienter, vilket naturligtvis behövs. Till exempel i den nya patientlagen står det att personalen ska informera, men inte att man ska lyssna och informera sig om vem patienten är.

Hon beskriver att inom sjukvården ringar man in det patologiska och ställer diagnos.

– Inom personcentrerad vård handlar det om att ringa in behov men också mänskliga förmågor som till exempel vilja och fantasi. Och utifrån detta kunna guida och vägleda mot hälsa och välbefinnande. Det botar ingen men det gör att personen mår bättre.

Inger Ekman berättar att de i sina studier mer eller mindre tvingar på personalen det här arbetssättet.

– Alla välkomnar inte detta och det kan vara från undersköterskor till överläkare. Men har de sagt ja till att vara med i studien då bestämmer vi att det är så här arbetet ska göras.

Inom slutenvården har hon sagt att personalen ska lyssna åtminstone 20 minuter på patienten. Det är väldigt lång tid på ett sjukhus, påpekar hon. Studier, kring till exempel personer som blivit inlagda för att ha ramlat i hemmet, visar att underlaget för vården av personen blir mycket bättre om personalen tar sig tid att fråga och lyssna.

– Det här arbetssättet har halverat vårdtiden efter höftledsfraktur hos äldre, vilket ger fantastiska kostnadsbesparingar. Detta bara genom att lyssna på patienterna.

– Intresset för personcentrerad vård är stort, men det är lång väg kvar att gå. Det är svårt att förändra kulturen inom sjukvården – vi kallar detta för kulturrevolution.

Kan personcentrerad vård fungera för hemtjänsten som kommer hem till den ensamboende demenssjuke personen?
– Där är det om möjligt ännu viktigare, eftersom man som enskild är än mer utsatt. Hon säger att det är lätt att kräva att man ska lära sig att sköta sitt arbete på etiskt sätt enligt personcentrerad vårdbegreppet. Det är dock som sagt inte lika lätt att hela tiden göra rätt!

– Att vi alltid ska klara av att vara lyssnande och kärleksfulla är troligen en omöjlighet. Jag klarar det inte hela tiden ens när det gäller min egen älskade mor!

– Det går att träna upp, men vi är inte mer än människor någon av oss. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 05 juni 2015 - 13:33 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2015 • Demens: finns nyckeln till sanningen? »

INTERVJUAD: Inger Ekman är sjuksköterska och professor vid Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet.

»Det är svårt att förändra kulturen inom sjukvården – vi kallar detta för kulturrevolution.« 

FAKTA | Personcentrerad vård  

Varför personcentrerad vård? Vi står inför ett scenario av ökande kostnader inom hälso- och sjukvården. Med personcentrerad vård kan samhällets resurser användas mer effektivt, eftersom det visat sig att vårdtiden på sjukhus blir kortare, patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar.

Vad är personcentrerad vård? Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/anhörigvårdare och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Baserat på patientens berättelse och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning.

Tre nyckelbegrepp: partnerskap, patientberättelse & dokumentation:

1. Den mest centrala delen i personcentrerad vård är partnerskapet då det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens kunskap om hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan vårdpersonalens kunskap om sjukdomen i sig, vård, behandling och/ eller rehabilitering på en generell nivå.

2. Förutsättningen för personcentrerad vård är patientberättelsen, alltså patientens egen berättelse om sitt tillstånd. Utifrån den och övriga undersökningar planeras vården gemensamt, och en överenskommelse skrivs ner i form av en hälsoplan.

3. Den tredje komponenten i personcentrerad vård är dokumentation av patientberättelsen och hälsoplanen i patientens journal.

(Källa: Centrum för personcentrerad vård www.gpcc.gu.se)

Loading   Sökning pågår