Lästips: En chefs vedermödor och glädjeämnen

Av Gun-Britt Trydegård, fil dr i socialt arbete


Chef i omsorgen. Vardag, forskning, etik.
Erik Blennberger & Tomas Brytting (red.)
Gothia förlag 2015

I äldreomsorgen i Sverige finns det drygt 5 000 chefer med verksamhets- och personalansvar. De ansvarar för cirka 225 000 medarbetare och deras arbetsmiljö, och det ekonomiska ansvaret omfattar mer än 100 miljarder kronor årligen. Chefernas arbete beskrivs ibland som ett omöjligt uppdrag – att inom strama budgetramar ansvara för att äldre människor under sin sista sköra tid i livet får vård och omsorg utifrån sina individuella och ofta sammansatta behov. Omsorgen ska vara av god kvalitet och ges under sådana arbetsvillkor att undersköterskor och vårdbiträden kan känna att de gör ett gott jobb och både vill och orkar stanna kvar i verksamheten.

I antologin Chef i omsorgen samlas ett femtontal kapitel om chefsarbetet i äldreomsorgen och ger en mångsidig belysning av detta arbete, med dess vedermödor och glädjeämnen. Kapitelförfattarna kommer från olika kunskapsområden och ger därför en mångfasetterad bild av denna viktiga profession.

Boken är indelad i tre teman: vardag, forskning och etik, ett bra grepp som ger läsaren möjlighet att koncentrera läsningen efter intresse. Vardagsdelen redovisar äldreomsorgschefers erfarenheter från både kommunalt och privat driven verksamhet och visar verkligen på mångfalden av såväl glädjeämnen som problem och svårigheter i arbetet.

Några rubriker kan tjäna som illustration: Glädje, fantasi och frustration, Man behöver vara multikonstnär för att fixa det här, Pengar finns alltid i huvudet, Mitt emellan vd:n och kommunen, Konflikten mellan olika intressen, Ett år var nog – men också Gärna chef igen.

Den här typen av erfarenhetsinventeringar kan lätt bli en eländes-katalog, men trots att författarna inte väjer för att ta upp svårigheterna i jobbet, har texterna ändå en positiv efterklang. Ett kapitel avslutas exempelvis så här: ”Vår slutsats efter mötet med 350 chefer inom äldreomsorgen är att det pågår ett kreativt arbete på särskilda boenden och inom hemtjänsten på många håll i Sverige. Om det råder det ingen tvekan.”

Ett något udda inslag utgör kapitlet om arbetet som samordnare i äldreomsorgen. Det är viktigt att denna ”förmansroll” i omsorgsarbetet med sin svåra mellanposition lyfts fram och beskrivs – men det hör knappast hemma i denna antologi om chefer i äldreomsorgen.

I forskningsdelen presenteras studier av äldreomsorgschefernas arbetsvillkor och utmaningar men också kapitel som avhandlar chefskap och management i organisationer i allmänhet. I ett intressant kapitel av ekon dr Klara Regnö diskuteras vad som händer när marknadsekonomiska styrmodeller i form av New public management införs i kvinnodominerade verksamheter som kommunal äldreomsorg. Verksamheten styrs genom att den mäts och utvärderas kontinuerligt, och sådana kvantitativa styrmodeller har kritiserats för att passa omsorgsverksamheter dåligt, eftersom de har svårt att fånga upp kvalitativa dimensioner av god omvårdnad och omsorg. Också docent Peter Westlund tar i sitt kapitel upp managementtänkandet och faran att använda sig av styr- och ledningssystem utan koppling till verksamhetens speciella innehåll och kvaliteter. Han argumenterar i stället för ett salutogent synsätt i äldreomsorgen och ett ledarskap som betonar verksamhetens grundläggande värden och visioner och stärker medarbetarnas förmåga att ta ansvar i arbetet och därmed deras arbetsglädje – empowerment. Så kan, enligt Westlund, cheferna påverka förutsättningarna för att de äldre omsorgsmottagarna kan få en känsla av sammanhang och en god och värdig sista tid i livet.

Ett annat högintressant kapitel i forskningsdelen är med dr Julia Romanowskas: Estemetik – för ett nytt sätt att leva och leda. Hon redovisar ett experiment med en alternativ chefskurs bestående av dagboksskrivande varvat med litterära och konstnärliga collage – musik, textfraser av poesi, prosa, dokumentärer om mänskligt lidande och kränkningar samt filosofiska kommentarer. Utbildningen syftade till att stärka chefernas estetiska, emotionella och etiska kompetens, därav benämningen estemetik, och få dem att på djupt allvar reflektera över etiska ansvarsfrågor i arbetet.

De biologiska, psykologiska och beteendemässiga effekterna av kursen jämfördes med effekterna av en traditionellt upplagd chefskurs, och resultatet var överraskande. De konventionellt utbildade cheferna var mycket nöjda och tyckte att deras ledarförmåga hade förbättrats avsevärt, medan deras medarbetare rapporterade motsatsen: ett försämrat engagemang och ansvarstagande hos cheferna och en ökning av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och sömnbesvär.

Deltagarna i estemetik-programmet var under processens gång provocerade och hade svårt att se värdet av utbildningen, men vid uppföljningarna efteråt ansåg de att deras samarbetsförmåga och mod att ta ansvar i chefsjobbet hade blivit större, något som också deras medarbetare instämde i. Såväl cheferna som deras medarbetare visade också färre stressrelaterade symptom. Detta var ett kapitel som ruskade om mig som arbetat med utbildning av chefer i äldreomsorgen!

I etikdelen kommer bland andra de två antologiredaktörerna till tals i tänkvärda kapitel om de etiska aspekterna av chefsjobbet i äldreomsorgen. De handlar om chefernas moraliska kompetens och deras bemötandeansvar, om svårigheter som moralisk stress, om balansgången mellan personlig närvaro och professionell distans, om att hantera brister i och kritik mot äldreomsorgen, om jämlik hållning och rättvist bemötande liksom andra viktiga frågor av etisk karaktär. Också denna del av antologin har en positiv ton och det är kännetecknande att det sista kapitlet har rubriken Chefen, arbetets mening och det goda livet.

Som helhet finner jag antologin värdefull för olika läsare. Äldreomsorgens chefer kan känna igen sig i beskrivningarna av vardagen och känna en lättnad i att inte vara ensam om svåra problem i sitt jobb. En av författarna avslutar sitt kapitel med att konstatera att ”den perfekta chefen finns inte”, men antologin kan ge cheferna nya perspektiv och idéer kring sitt arbete, och stimulans att försöka förändra sådant som inte fungerar bra. Vissa kapitel i boken kan även vara användbara som utgångspunkt för samtal i arbetsgrupper i äldreomsorgen.

Jag tror också att boken kan vara värdefull i utbildningssammanhang, till exempel i socionomprogrammet. Flera av kapitlen lämpar sig väl som utgångspunkt för diskussioner om hur man kan hantera utmaningar som man kommer att möta om man väljer att arbeta som chef i äldreomsorgen.

En av redaktörerna säger i en kommentar till boken: ”Det är en nyckelroll man har som chef i detta helt centrala välfärdsområde som tar hand om oss den sista tiden i livet.” Det är välkommet med en bok som ger stöd och vägledning i detta krävande och svåra, men stimulerande och givande arbete. Den får gärna följas av en del två, som bland annat skulle kunna belysa hur det är att vara chef i en politiskt styrd organisation liksom medarbetarnas syn på chefsrollen i äldreomsorgen.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 03 december 2015 - 14:21 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår