Nya avhandlingar

Höftprotes bäst vid lårbensbrott
Aspects on treatment of femoral neck fractures: studies on treatment meth­ods, surgical approach and external validity
Sebastian Mukka, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet 2015

Patienternas egna upplevelser av höftfunktionen två till fyra år efter operation på grund av lårbensfraktur undersöktes. Operation med höftledsprotes via en främre kirurgisk teknik har visat sig ge en bättre höftfunktion och färre omoperationer än fixering av benbrottet med skruvar. Resultatet tyder på att patienter som deltar i en klinisk behandlingsstudie har lägre dödlighet än patienter som avböjt att delta.

Kardiovaskulär risk och kognition
Cardiovascular risk factors, brain structure, and cognitive decline in old age: a population-based study
Rui Wang, institutionen för neurobiology, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2015

Bördan av kardiovaskulära riskfaktorer hos äldre över 60 som ingår i snac-k-studien, liksom sambandet mellan riskfaktorerna och hjärnstrukturer samt kognitiv försämring undersöktes. Slutsatsen är att en högre kardiovaskulär riskbörda kan påskynda kognitiv försämring hos äldre. Att åldras och samtidigt vara apoe e4-bärare förstärker den negativa effekten på kognition och strukturella hjärnförändringar.

Kognitiv svikt missas
Cognitive impairment in medical inpatients
Gustav Torisson, medicinska fakulteten, Lunds universitet 2015

Av 200 patienter över 60 år på internmedicinska avdelningar vid Skånes universitetssjukhus hade 73 procent kognitiv svikt, men endast ett fåtal av dem kände till det. Den slutna vården måste bli bättre på att se helheten och upptäcka symptom på kognitiv svikt genom att exempelvis mäta hur patienterna klarar sina vardagsbehov eller genomföra noggranna tolkningar av befintliga röntgenbilder. En eftergranskning av röntgenbilder visade att 36 procent av patienterna hade en uttalad skrumpning av ett område i hjärnan som är vanligt vid Alzheimers sjukdom.

Reversibel kognition vid depression
Cognitive performance in old-age depression
Alexandra Pantzar, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2015

Avhandlingen har undersökt faktorer som kunnat bidra till den stora variation som observerats i studier rörande kognitiva nedsättningar hos äldre deprimerade, och deras reversibilitet. Icke-deprimerade personer och deprimerade utan demens utgjorde grund för undersökningsgrupperna. Kognitiva nedsättningar i depression verkar vara reversibla och bör betraktas som behandlingsbara tillstånd i stället för stabila nedsättningar.

Uppmärksam smärtbedömning
Detection and assessment of pain in dementia care practise: registered nurses’ and certified nursing assistants’ experiences
Christina Karlsson, institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde/Hälsohögskolan Jönköpings universitet 2015

I avhandlingen studeras sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter av att upptäcka och bedöma tecken på smärta hos personer med demenssjukdom. Smärtbedömningen sker genom att vara närvarande och uppmärksam i den dagliga omvårdnaden. Den baseras på en förtroendefull relation och personkännedom, bygger på robust samarbete mellan sjuksköterska och undersköterska, samt på personalkontinutitet. Observationsskalan Abbey pain scale-Swe testades och visades vara ett användbart komplement.

Komplikationer vid tandimplantat
Effectiveness of implant therapy in Sweden
Jan Derks, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2015

Avhandlingen har analyserat förekomsten av biologiska komplikationer av tandimplantat. Efter nio år hade nästan åtta procent av de 600 undersökta patienterna förlorat minst ett implantat. Nästan 15 procent hade fått peri-implantit med uttalad benförlust. Män och äldre patienter var mer nöjda med sina implantat än kvinnor och yngre.

För få kvinnor i äldrestudier
Gotta survey somebody: methodological challenges in population surveys of older people
Susanne Kelfve, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2015

Avhandlingen visar vilka grupper äldre som tenderar att bli systematiskt underrepresenterade i äldrestudier: de allra äldsta, kvinnorna, de som har låg socioekonomisk ställning och de som har dålig hälsa. Detta kan leda till en undervärdering av äldres dåliga hälsa och funktion samt av den ojämlika hälsan mellan yrkesgrupper.

Lägre inflammation i äldres blodkärl
Inflammation, plaque vulnerability and cardiovascular risk
Helena Grufman, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2015

Plack hos 200 patienter undersöktes för att mäta förekomsten av ett antal cytokiner – proteiner som fungerar som signalsystem mellan kroppens celler. Resultaten visar att plack från äldre personer hade lägre nivåer av cytokiner än yngre, det vill säga gruppen över 70 år verkade ha mindre inflammation i kärlväggen. Avhandlingen visar också att crp-prov, så kallad snabbsänka, inte är ett bra mått på inflammation i plack. Slutsatsen är att inflammation i kärlväggen kan spela en mindre roll vid stroke och hjärtinfarkt hos personer som är 70 år och äldre.

Mätmetoder förbättrar rehab
Klinisk och kinematisk utvärdering av hand- och armfunktion hos personer med symtom efter stroke
Gudrun Johansson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2015

Motoriska nedsättningar i armen är ett vanligt och ibland bestående problem efter stroke. För att kunna analysera motorisk återhämtning och utvärdera träningsinsatser efter stroke behövs kliniska tester som är tillförlitliga och mäter vad de avser att mäta. I delstudier har kliniska och kinematiska mätmetoder använts som visar tillförlitlighet respektive brister.

Register förbättrar palliativ vård
Kvalitetsförbättringsarbete inom palliativ vård – rollen för ett nationellt kvalitetsregister och uppfattningar om information given i samband med palliativ cytostatika
Lisa Martinsson, institutionen för strålnings­vetenskaper, Umeå universitet 2015

Avhandlingen går igenom data som inrapporterats till Palliativa registret om vård i livets slutskede hos 30 000 personer som avlidit åren 2007–2010. Det handlar om information från läkare, smärtbehandling, förebyggande av trycksår, önskan om att vara på sjukhus eller i eget hem, mänsklig närvaro vid dödsögonblicket och stöd till närstående efter dödsfall. Resultatet visar att fler patienter får god vård sedan registret infördes och att patienter oftare informeras om att de bedöms vara i livets slutskede där läkare och sjuksköterskor har genomgått en halvdagsutbildning. De svenska patienterna verkar dessutom oftare veta om sin obotliga sjukdom jämfört med patienter i internationella studier.

Äldre mer beroende av anhöriga
Omsorgens pris i åtstramningstid – anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv
Petra Ulmanen, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet 2015

Avhandlingen har analyserat konsekvenserna av nedskärningarna i äldreomsorgen, för de äldre och deras medelålders barn. Resultatet visar bland annat att det ökade anhörigansvaret ger psykiska påfrestningar hos söner och döttrar som också går ut över deras arbete. Avhandlingen bygger på analyser av scb:s undersökningar av levnadsförhållanden och en ny enkät från Stockholms universitet om anhörigomsorg. 

Fobi hos varannan 70–80-åring
Psychiatric symtoms and disorders in old age: prevalence, course and diagnostic thresholds
Robert Sigström, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2015

Deltagare i befolkningsstudien H70 i Göteborg har fått svara på frågor om olika psykiska symtom och genomgå kognitiva tester. Avhandlingen visar att mer än hälften av 70–80-åringarna har en fobi. För en av tio är fobin så svår att det går att tala om ett sjukdomstillstånd. Mer än hälften av 70-åringarna har också en depression. Medan fobierna blir mindre svåra med tiden så förvärras depressionerna för många.

Naprapat billigare än ortoped
Rörelserelaterad smärta
Stina Lilje, institutionen för hälsa, Blekinge tekniska högskola 2015

Avhandlingen har undersökt förekomst och utveckling av rörelserelaterad smärta och ifall det på ett kostnadseffektivt vis går att behandla sådan smärta med naprapati. Slutsatserna är att det finns kopplingar mellan smärta i åldrarna 60–78 år och psykosocial liksom tung belastning. Biomekanisk behandling, såsom naprapati, kan ha goda effekter och är billigare än ortopedbehandling.

Social aktivitet minskar demensrisk
The influence of social relationships and leisure activity on adult cognitive functioning and risk of dementia: longitudinal population-based studies
Daniel Eriksson Sörman, institutionen för psykologi, Umeå universitet 2015

Inom ramen för Betulaprojektet och Västerbottens hälsoundersökning undersöktes om äldre människors engagemang i kognitivt utmanande aktiviteter kan bygga upp en buffert mot demenssjukdomar senare i livet. En studie visar att risken minskar för dem som varit engagerade i fritids- och sociala aktiviteter, en annan att större socialt nätverk är associerat till minskad risk. En tredje studie ger ett visst stöd för att ett stort socialt nätverk bland medelålders får gynnsamma långtidseffekter på minnesfunktionen. Slutsatsen är att äldre aldrig ska sluta vara socialt aktiva.

Att skriva ger också vård
Web-based counselling to patients with haematological diseases
Karin Högberg, sektionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås 2015

Avhandlingen har studerat e-kommunikationen mellan patient och sjuk­sköterska på en hematologmottagning. Slutsatsen är att den här skriftliga kommunikationen har en vårdande potential. Den som till exempel är orolig kan skriva ett meddelande och få svar. En annan slutsats är också att patienter i regel inte känner till vad de har rätt till i form av psykosocialt stöd. Många vet inte hur de ska komma i kontakt med sin vårdavdelning efter avslutad sjukhusvistelse och inte alla känner till att de kan kommunicera via tjänsten Mina vårdkontakter.

Beslutsstöd för höftledsoperation
Who should have total hip replacement? Use of patient-reported outcomes measures in identifying the indications for and assessment of total hip replacement
Meridith Greene, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2015

Ett nytt beslutsstöd presenteras som kan hjälpa läkare och patient att bestämma om man ska gå vidare med höftprotesoperation eller inte. Det baseras på bedömningar av 300 amerikanska patienter som gjorts av ortopeder i Boston. Ett liknande beslutsstöd ska utvecklas för svenska patienter. Högutbildade har större chans att bli bättre efter operationen, medan chansen är sämre för den som äter antidepressiva läkemedel och den som har problem med bägge höftlederna, enligt enkätsvar från 36 000 patienter i Svenska höftprotesregistret som har jämförts med data från Statistiska centralbyrån, Patientregistret och Läkemedelsregistret.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 03 december 2015 - 14:05 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår