Där dofterna bor

Av Lena Fieber


En svag doft av lavendel möter i entrén på äldreboendet Myrbergska gården i Uppsala. Doften kommer från en liten apparat och syftet är att öka trivseln. Dofter kan även användas för att stärka minnet, tror forskarna.

Doftapparaten står i ena hörnet vid entrén på äldreboendet.

– Vi vet alla hur vissa lukter kan väcka minnen till liv och få oss att må bra, säger initiativtagaren Estelle Wolf, utvecklingsledare inom äldreboenden vid förvaltningen Vård & omsorg i Uppsala kommun.

Idén har hon tagit med sig från sitt hemland Frankrike.

– Jag besökte akuten där en gång när min son hade skadat sig. Som mamma var jag förstås pressad över situationen men blev ändå lugn av att väntrummet doftade så gott av blommor, i stället för den vanliga lukten av antiseptiska medel. Jag fick veta att doftsättningen var en medveten satsning för att bidra till patienternas välmående.

Estelle Wolf började läsa på och inspirerades av några franska studier om dofter i sjukvården, bland annat en studie om att aromaterapi – doftsättning med eteriska oljor – minskar förskrivningen av läkemedel.

– I Sverige har jag inte hittat någon rele­vant studie, däremot används ju doftsättning här på varuhus och hotell.

Med de franska studierna i ryggen prövade hon häromåret att doftsätta entréerna vid två äldreboenden under ett halvår, med icke-allergiframkallande dofter av lavendel, kaffe eller julkryddor som nejlika och kanel. Parallellt med doftsättningen förseddes entréerna med nya trivsamma möbler och lugn musik för att inbjuda till samvaro och fikastund. Reaktionerna från boende, anhöriga och personal blev så positiva att kommunen har direktupphandlat doftsättning för tre år framåt.

Verksamhetschef Lotta Forsén vid Karl-Johansgården deltog i pilotprojektet:

– Dofterna har satt igång minnen hos de äldre, många ler och undrar vad det är som doftar så gott. Framförallt juldoften har många reagerat positivt på. En kvinna tyckte att den påminde om när hon som liten bakade kakor med sin farmor. Besökare har sagt att ”här är det ordning det märker man” – doften inger en trygghetskänsla tror jag.

Estelle Wolf hade hoppats få projektet utvärderat i en forskningsstudie, men kontakten med psykologiska institutionen vid Uppsala universitet ledde ingen vart, säger hon litet besviket.

– För att kunna arbeta evidensbaserat välkomnar vi forskare som vill titta närmare på hur vi använt dofterna och studera hur man kan använda dem mera i vården. Jag skulle till exempel vilja gå vidare och pröva dofter med aromaterapi på demensavdelningarna, för att se om lavendeldoftens lugnande effekt kan hjälpa mot kvällsoron så att det inte behövs lika mycket insomningstabletter och lugnande mediciner.

– Som äldresjuksköterska är jag övertygad om att det är så. Men för att genomföra detta skulle jag behöva en forskares medverkan. Forskningen skulle också underlätta vid upphandling.

– Doftsättning kanske även kan hjälpa de äldre att träna upp luktsinnet.

Vad säger forskningen, kan doftsättningen göra att äldre personer mår bättre?

– Ja, det är dofternas uppgift, att skapa en känslostämning. Så doftsättning kan absolut bidra till en positiv upplevelse, svarar Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, som forskar på sambandet mellan luktsinne, åldrande och demens.

Men den positiva effekten av dofter är individuell och hänger ihop med vad var och en förknippar med varje doft. Därför är Jonas Olofsson tveksam till ett försök med aromaterapi med lavendeldoft på demensavdelning.

Är aromaterapi flum?

– Det motiverar inte en intervention.

Luktsinnet försämras hos hälften av alla äldre, och Jonas Olofsson har visat att försämrat luktsinne kan vara ett tidigt tecken på demens. Men luktsinnet kan tränas upp, det visar forskning på yngre vuxna som har skadat sitt luktsinne av olika skäl. Därmed går det kanske att skjuta upp demenssjukdom tror forskarna.

– Yngre vuxna har blivit bättre av att lukta på olika dofter varje dag. För äldre fungerar det inte så enkelt, eftersom äldres hjärnor inte är lika flexibla. Här behövs något mer effektfullt.

I en pågående forskningsstudie med äldre kombineras därför träning av luktsinnet med träning av minnet. Forskarna har tagit fram ett minnesspel med dofter som fungerar som ett Memory-spel. Tio minuter varje dag under fyrtio dagar ska försökspersonerna försöka para ihop olika burkar med olika dofter. Studien finansieras av Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond.

– Vår hypotes är att dofter kan användas för att stärka minnet. De äldre deltagarnas hjärnor skannas också före och efter träningsperioden. Det är vår förhoppning att kunna visa att doftbaserad minnesträning kan skjuta upp minnesproblem, som är tecken på demenssjukdom. Resultatet kommer i höst.

– Jag hoppas att minnesspelet ska kunna komma ut på marknaden om jag lyckas hitta en finansiär.

Kan doftsättning av äldreboende träna upp luktsinnet?

– Att bara lukta på något hjälper inte luktsinnet. Man måste medvetet tänka på doften, sätta ord på den så som vinprovarna gör när de beskriver viner.

Nu fortsätter Jonas Olofsson med ett treårigt forskningsprojekt för att utveckla doftbaserade tv- och datorspel. Projektet Näsvis – digitala doftspel som tränar hjärnan har fått drygt sex miljoner kronor från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Äldreomsorgen i Uppsala hade svårt att engagera en forskare i sitt pilotprojekt, saknas intresse från forskarna?

– Det finns en växande grupp luktforskare i Sverige – psykologer, hjärnforskare, kemister – och i dag har forskningen tillräckligt mycket kunskap om såväl positiva som negativa effekter av doftande miljöer.

– I vårdmiljöer finns vissa tecken på att patienter blir lugnare av en trevlig bakgrundsdoft. Men vissa personer reagerar också negativt på dofter om de blir för påträngande, så det måste göras på rätt sätt. Här kan man tänka sig att luktforskarna och vårdforskarna skulle kunna samarbeta i större grad.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 11 mars 2016 - 09:54 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/16 • Åldrandets dimensioner »

Träna luktsinnet och hjärnan
Förbättra luktsinnet genom att göra doften till en upplevelse. Lukta varje dag på exempelvis maten samtidigt som du medvetet tänker på doften och beskriver den i ord.

Samband doft­–demens
Det finns en koppling mellan äldres försämrade luktsinne, försämrad kognition och demens, det har Jonas Olofsson visat i sin avhandling Odor identification in aging and dementia: Influences of cognition and the ApoE gene, institutionen för psykologi, Umeå universitet  2008. Läs mer om forskargruppen på psychology.su.se, sök på Luktsinnets funktioner.

Dofter, känslor, kognition
Kline JP, Blackhart GC, Woodward KM, Williams SR, Schwartz GER. 2000. Anterior electroencephalographic asymmetry changes in elderly women in response to a pleasant and an unpleasant odor. Biol Psychol. 52:241–250.

Lehrner J, Marwinski G, Lehr S, Johren P, Deecke L. 2005. Ambient odors of orange and lavender reduce anxiety and improve mood in a dental office. Physiol Behav. 86:92–95.

Rouby C, Schaal B, Dubois D, Gervais R, Holley A. 2005. Olfaction, taste, and cognition. Cambridge university press.

Larsson M, Hedner M, Papenberg G, Seubert J, Bäckman L, J. Laukka E. 2016. Olfactory memory in the old and very old: relations to episodic and semantic memory and APOE genotype. Neurobiology of Aging, 38:118–126.

Loading   Sökning pågår