Avhandlat: Livsgnistan väckte lusten att forska

Av Lena Fieber


De allra äldsta patienterna gjorde Johan Niklasson nyfiken på livsgnistans betydelse för åldrandet. Nu har han doktorerat på en avhandling som visar att en stark livsgnista kan skydda mot åldersdepression hos personer 85+. 
– Depression är ett gissel i äldrevården och svår att behandla. Så det är så onödigt att tappa livsgnistan när man har flera år kvar att leva. För livsgnistan går att påverka.

Johan Niklasson är överläkare vid kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik vid Sunderby sjukhus i Luleå. En dag mötte han två mycket gamla kvinnor på den geriatriska avdelningen och vad de sa till honom under ronden förklarar hans val av forskarämne:

– Den ena kvinnan sa till mig, som ett konstaterande, att ”doktorn, jag har inget att leva för, jag har gjort min livsresa”, fast utredningen inte visade att hon led av en depression.

– Den andra kvinnan sa att ”jag har inte tid att ligga här, ni måste skriva ut mig nu.”

Han började fundera på varför kvinnorna hanterade sina svårigheter så olika och vad det kunde betyda för deras överlevnad. Från palliativa vården hade han redan upplevt hur livsgnistan kan vara det som håller människan vid liv.

Livsgnistan formas av tre delar – ens sociala liv, hur man hanterar sina känslor samt ser på det egna åldrandet, det vill säga om man är pessimist eller optimist. I den internationella forskningen heter livsgnista morale, som betyder kampanda, och motsvarar finska ordet sisu.

– Jag kunde ha valt det engelska ordet morale, men livsgnista är bättre för att nå ut publikt. Att jag har fått ganska mycket respons på min avhandling tror jag kan ha att göra med ordvalet.

Avhandlingen bygger på den gerontologiska databasen Umeå85+/gerda med deltagare från svenska Västerbotten och finska Österbotten. Bland annat har de fått besvara 17 ja- och nejfrågor i en svensk översättning av en internationell morale-skala, till exempel ”Har du lika mycket energi som för ett år sedan?” och ”Känner du dig mindre nyttig allteftersom du blir äldre?”.

Studien visar att den svenska skattningsskalan fungerar bra på de allra äldsta. Deras svar jämfördes med uppgifter om stroke, depression och dödsfall.

Resultatet visar att stroke kan sänka livsgnistan, men stroke behöver inte betyda svag livsgnista. Däremot blir livsgnistan svag om man dessutom lider av kärlkramp och nedsatt hörsel.

Johan Niklasson hittade även ett sam­band mellan livsgnista och livslängd, vilket bekräftar tidigare resultat från en spansk studie med yngre deltagare.

– Bland dem som hade stark livsgnista var överlevnaden 55 procent, mot 32 procent bland dem med svag livsgnista.

Var det något som överraskade dig som praktiserande läkare?

– Att kvinnor i medeltal har en lägre livsgnista än män, trots att kvinnorna lever längre.

Insikten om livsgnistans tre delar har fått Johan Niklasson att försöka ändra sitt patientbemötande. Mera se hela människan, inte bara blodtrycket, som han säger. Stötta det som är positivt för att ge framtidstro.

Men går det överhuvudtaget att känna livsgnista om man är trött och multisjuk?

– Jo, det beror på vilket förhållningssätt man hade tidigare i livet, och om man kan försöka få tillbaka känslan för sånt som var roligt förr.

– Jag hade önskat att jag kunde säga hur en svag livsgnista kan bli starkare, men det får framtida forskning visa. Det här tangerar ju lyckoforskningen och där handlar ju råden bland annat om att uttrycka tacksamhet, praktisera snällhet, lära sig förlåta, praktisera religion eller spiritualitet.

Närmast ska Johan Niklasson varva läkarjobbet med att undervisa på läkarutbildningen, samt vara medförfattare i en kommande studie vid Umeå universitet som ska undersöka vad som händer med livsgnistan över tid.

Vad anser ni i vården att det behöver forskas mer om?

– Läkemedel för äldre och äldres psykiska välbefinnande, där livsgnistan är en del.


AVHANDLING: Livsgnista hos mycket gamla människor med fokus på stroke, depression och överlevnad (Morale in very old people with focus on stroke, depression and survival)
Johan Niklasson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering/enheten för geriatrik, Umeå universitet 2015
johan.niklasson@umu.se

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 11 mars 2016 - 10:16 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/16 • Åldrandets dimensioner »

Symbol för stark livsgnista
Omslaget till Johan Niklassons avhandling om livsgnista hos äldre pryds av en bild på i dag 103-åriga före detta barnläkaren Ingeborg Rapoport i Tyskland. Våren 2015 disputerade hon på en avhandling om difteri som hon hade skrivit strax före andra världskriget 77 år tidigare, men nekats att försvara på grund av att hennes mamma var judinna.

– Hon har lite nedsatt syn och fick hjälp av anhöriga att läsa på ämnet, men den professor som förhörde henne hade inga invändningar. Jag läste först om henne på Facebook och skrev ett handskrivet brev för att få kontakt. En dag ringde telefonen och jag fick prata med Ingeborg. Hon var hedrad över att få vara med på omslaget, sa hon, och höll med om en av mina slutsatser: Att människor med stark livsgnista generellt lever längre.

1. Blir saker och ting värre allteftersom du blir äldre?  Ja Nej

2. Har du lika mycket energi nu som för ett år sedan? Ja Nej

3. Känner du dig väldigt ensam? Ja Nej

4. Träffar du släkt och vänner tillräckligt ofta? Ja Nej

5. Bekymrar du dig mer för småsaker nu än för ett år sedan? Ja Nej

6. Känner du dig mindre nyttig allteftersom du bli äldre? Ja Nej

7. Oroar du dig ibland så mycket att du inte kan sova? Ja Nej

8. Nu när du har blivit äldre, har saker och ting blivit bättre än du hade förväntat dig? Ja Nej

9. Känns det ibland som om livet inte är värt att leva? Ja Nej

10. Är du lika lycklig nu som när du var yngre? Ja Nej

11. Har du mycket att vara ledsen över? Ja Nej 

12. Är du rädd för en massa saker? Ja Nej

13. Blir du lättare arg nuförtiden? Ja Nej

14. Är livet hårt mot dig för det mesta? Ja Nej

15. Är du tillfreds med ditt liv i dag? Ja Nej

16. Har du lätt för att ta illa vid dig? Ja Nej

17. Blir du lätt upprörd? Ja Nej

Loading   Sökning pågår