Helping hand. Joydeep Mukherjee/Photocrowd.com.
Helping hand. Joydeep Mukherjee/Photocrowd.com.

Med flykt i sinnet

Av Lena Fieber


Allt fler åldras med traumatiska minnen från krig och tortyr. Men forskningen släpar efter.

Det syns inte utanpå. Att den äldre mannen får ångest varje gång det regnar, eftersom takdroppet låter som droppandet utanför fängelsecellen. Att morfadern inte vågar gå med sina barnbarn på fotbollsmatcher eftersom folkträngsel signalerar hot och fara.

De ser betydligt äldre ut än de är, har somatiska skador och spända, smärtande muskler. De flydde från Chile på sjuttiotalet, från Iran och Irak på åttiotalet, från Bosnien på nittiotalet. Genom åren har de lyckats förtränga sina plågsamma minnen genom att arbeta för mycket eller döva sig med missbruk, men när de blir äldre går det inte längre att hålla undan minnena, och mardrömmarna börjar.

Uppskattningsvis var tionde person med flyktingbakgrund utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Åldrandet i sig kan öka risken och i dag får äldre med flyktingbakgrund inte alltid den hjälp de behöver på grund av okunskap inom äldrevård och -omsorg.

Framför allt kan posttraumatisk stress förväxlas med normalt åldrande och begynnande demens, eftersom många av symtomen liknar varandra. En ptsd-patient kan till exempel också uppvisa förvirring och yrsel.

Omvänt är risken för att utveckla demens större hos den som har PTSD.

– Ur ett äldreperspektiv är ptsd-diagnosen ovanligt lömsk, säger Frida Johansson Metso, psykolog och biträdande verksamhetschef vid Röda korsets center för torterade flyktingar i Stockholm – en av Röda korsets totalt femton psykiatriska mottagningar i landet för just denna målgrupp.

– Glömska är en följd av att koncentrationen störs av påträngande minnen i PTSD-diagnosen, i kombination med dålig sömn på grund av traumadrömmar och oro, samt återkommande stresspåslag och dess komplexa påverkan på bland annat hjärnans minnesstrukturer. Men glömska, tillsammans med isolering, depression och fokus på minnen, betraktas som naturliga tillstånd för äldre, snarare än som symtom.

Frida Johansson Metso möter äldre flyktingpatienter som remitteras av omsorgen med ordet demens och ett frågetecken.

– Jag oroas av att det finns äldre med flyktingbakgrund som går miste om ptsd-behandling på grund av okunskap. Att bara några få procent av alla som söker hjälp hos oss är över 65 år är nog ett tecken på det.

Behandlingen vid PTSD består av terapeutisk hjälp med att exponera minnena för att lära sig hantera dem. I sig väldigt svårt om man är gammal och till exempel har hjärtproblem. För att klara behandlingen krävs därför en medicinsk undersökning av de äldre.

Utan hjälp med att hantera sina krigsminnen blir kriget allt som de äldre till slut kommer att minnas.

– Forskning har visat att traumaminnen är mer demensresistenta än andra minnen, vilket lämnar patienten med de mest skrämmande upplevelserna. Efter en lyckad behandling är traumaminnen inte starkare än andra obehagliga minnen och bör inte vara mer resistenta, men alltför lite forskning har gjorts som bekräftar denna förhoppning.

Förra året försökte Frida Johansson Metso skaffa sig en bild av vad äldreforskningen har gjort på området och hittade relevanta internationella vetenskapliga studier om äldre och trauma respektive flyktingar och åldrande. Men ingen av studierna berörde den svenska flyktingpopulationen eller besvarade de frågor som hon är intresserad av.

– Nu är jag ju kliniker så min genomgång är inte vetenskaplig utan gjord utifrån nyfikenhet, men jag konstaterar att det är förtvivlat glest med den här typen av äldrestudier. När det gäller kopplingen flyktingar, demens och PTSD finns helt klart en kunskapslucka.

Tillsammans med Eva von Strauss, professor i folkhälsovetenskap vid Röda korsets högskola, har hon därför planer på att starta ett projekt om äldre som har varit utsatta för tortyr och deras symtom vid demens.

– Syftet är att förbättra diagnosmetoderna vid PTSD och demens för den här gruppen.

– I dag bemöter vi flyktingpatienter utifrån forskning framtagen på amerikanska krigsveteraner och överlevare från Förintelsens koncentrationsläger, ofta utan att reflektera över hur flykten och exilen påverkat dem. I framtiden när dagens flyktingar från Syrien blir gamla hoppas jag att vi kan bemöta dem på ett sätt som är anpassat till deras trauman.

– De senaste åren har vi till exempel sett att exilrelaterad stress är viktig för utvecklingen av PTSD. Att på vilket sätt och under vilka villkor man har tvingats lämna sitt land och om man blir trygg i det nya hemlandet, påverkar graden av PTSD.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 mars 2016 - 09:38 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/16 • Åldrandets dimensioner »

INTERVJUAD: Frida Johansson Metso är psykolog och biträdande verksamhetschef vid Röda korsets center för torterade flyktingar i Stockholm.

– Äldre personer med flyktingbakgrund vill inte belasta omgivningen med sina minnen. Men om du märker att någon som du vet har flyktingbakgrund inte mår bra så kan du börja nysta lite genom att ställa dessa frågor:

1. När lämnade du ditt land?

2. Var du berörd av kriget?

3. Har du mardrömmar?

4. Får du samma tankar även under dagen?

Läs och lyssna
Golier, J.A., Yehuda, R. & Lupien, S.J. 2002. Memory performance in Holocast survivors with posttraumatic stress disorder. Am. J Psychiatri 159: 1682-1688.

Aging and posttraumatic stress disorder, red. Paul E. Ruskin och John A. Talbott 1996.

Monir Mazaheri et al. 2014. Experiences of dementia in a foreign country: qualitative analysis of interviews with people with dementia. BMC public health. 2014 14:794. Doi: 10.1186/1471-2458-14-794

Erika Sigvardsdotter et al. Prevalence of torture and other war-related traumatic events in forced migrants: A systematic review. Röda korsets högskola 2015.

Lyssna även på poddradion från Svenskt demenscentrum, avsnitt 21, där Silviasjuksköterskan Kajsa Båkman pratar om demenssjukdom hos äldre personer som överlevt Förintelsen: www.demens­centrum.se.

Loading   Sökning pågår