Bäddat för avsked

Av Vivianne Sprengel


Äldreboenden får ansvar för allt fler svårt sjuka äldre i livets slutskede. Stockholms stad gör därför ett försök med ett äldrehospice och idéburna Bräcke diakoni ligger i startgroparna. Samtidigt har Luleå stängt sina hospiceplatser för äldre.

Stockholms äldrehospice är inne på sitt fjärde år. Men trots en extra miljon kronor om året till försöket är omfattningen fortfarande relativt liten.

Idén om en särskild vårdenhet för svårt sjuka äldre i livets slutskede kom från äldreförvaltningen i Stockholms stad. Omsorgen skulle utvecklas och närstående få mer tid att vara tillsammans med de sina under den sista tiden. Detta i stället för att ordna med möbler och gardiner som på ett vanligt äldreboende och kanske börja avveckla den gamlas lägenhet eller villa.

Hospiceverksamheten är inrymd i korttidsenheten Ulriksborg på Serafens vård- och omsorgsboende. En fredag på sensommaren är tre av enhetens nio rum upptagna av äldre som av läkare bedömts ha en mycket kort tid kvar att leva.

För övrigt bedrivs där växelvård och annan korttidsvård och korridoren ser ut som på vilket äldreboende som helst, med hemtrevliga möbler, tavlor och växter. Några av de gamla sitter i det gemensamma köket, en annan talar med sin kontaktman.

Längst bort i korridoren finns ett vackert möblerat samtalsrum och det används vid kontakter med anhöriga till personer i livets slutskede.

– De har så många frågor, som varför man inte säkrare kan säga hur lång tid det är kvar, berättar undersköterskan Shilan Abdulmuhsin, som varit med från början på Ulriksborg.

Ofta får hon förklara varför hälsotillståndet går så upp och ner under de sista dagarna. Och hur smärtlindringen fungerar.

Försöket på Ulriksborg bottnar i att personer på äldreboenden avlider i en allt snabbare takt, eftersom de bor kvar längre hemma. Var femte som flyttade in på ett boende dog inom en månad, enligt en undersökning från Aging research center, arc.

Det mesta talar för att det finns få mer renodlade äldrehospice i landet. Några säkra uppgifter om antalet har inte gått att få fram.

Den första hösten, 2013, beviljades sju personer insatser i Stockholms verksamhet för vård i livets slutskede, men två av dem avled innan de skrevs ut från sjukhusen. Året därpå kom tolv personer till hospiceplatserna på Ulriksborg. Förra året ökade antalet till sexton personer och de kom från olika stadsdelar.

Inför kommunfullmäktiges beslut om försöket var det tänkt att fem-sex av de nio platserna på Ulriksborg skulle användas som hospice, uppger strategen Barbro Karlsson på äldreförvaltningen. Men fram till och med 2015 kan beläggningen uppskattas till högst 25 procent.

Britta Berggren, ansvarig chef för Ulriksborg, tycker att det är lite konstigt att efterfrågan på insatser för äldre i livets slutskede inte har blivit större. Jämfört med vanliga äldreboenden har Ulriksborg bättre möjligheter att sätta in extra resurser, för till exempel vak, och de pengarna tas från den extra miljon kronor som är anslagen för försöket.

Personalen på Ulriksborg är utbildad i palliativ vård och omsorg och får kontinuerlig handledning. Arbetet sker i tvärprofessionella team bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor. Den läkare som är knuten till Serafens äldreboende har även ansvar för de inskrivna på Ulriksborg.

– Den personcentrerade vården och omsorgen av de svårast sjuka har kunnat stärkas. Personalen avsätter tid för samtal och reflektioner om de frågor inför döendet som kommer upp hos äldre och närstående, säger Britta Berggren.

Hennes främsta förklaring till varför stadsdelarna inte använt fler platser är att marknadsföringen varit för dålig. Det finns inte heller någon tydlig beskrivning av äldrehospicet på stadens webbplats för allmänheten.

Anslaget för försöksverksamheten räcker under 2016. Först i november, i samband med fullmäktiges budgetbeslut, står det klart om det blir någon fortsättning, enligt Barbro Karlsson på äldreförvaltningen.

Stadsdelarna betalar inte den faktiska kostnaden för insatserna på Ulriksborg, för dem kostar en plats där lika mycket som en plats inom den vanliga korttidsvården: 2 500 kronor per dygn. Försöksmiljonen används till att täcka mellanskillnaden.

Enligt äldreomsorgschefen Birgitta Charlez köpte Östermalms stadsdelsförvaltning tre eller fyra platser under 2015.

– Verksamheten har fungerat bra, men det gäller att hitta rätt personer. En äldre på väg från sjukhus ska inte behöva flytta flera gånger, säger hon.

En insats på Ulriksborg ska inte pågå längre än två månader, sådana är reglerna. Har den äldre inte dött under den tiden ska personen flytta till en permanent plats.

– Det är också viktigt med en bra dialog före beslutet om en placering på Ulriksborg. Den äldre och de anhöriga måste vara införstådda och trygga med att det handlar om vård i livets slutskede, säger Birgitta Charlez.

När man värderar den låga beläggningen på Ulriksborg måste man tänka på att det alltid tar tid att bygga upp nya verksamheter, tycker hon.

Stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör har inte köpt insatser på Ulriksborg . Där tillgodoses behoven av palliativ vård på stadsdelens egna boenden, enligt Kristina Goldring, chef för äldreomsorgen. För närstående är det också viktigt att ha nära till boendet under den äldres sista tid, påpekar hon.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 03 oktober 2016 - 11:32 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/16 • Liv före döden »



”Intressant försök, men utvärdering saknas”

Alla äldreboenden borde ha hög palliativ kompetens och det kan säkert vara bra med ett lite enklare boende i livets slutfas, anser Anne Ekdahl, tidigare ordförande för Svensk geriatrisk förening. I likhet med äldreforskaren Lennarth Johansson tycker hon att Stockholms försök med äldrehospice är intressant.
 
Egentligen skulle det inte behövas några särskilda äldrehospice, tycker Anne Ekdahl, som är verksam som geriatriker och forskare i Region Skåne. Alla äldreboenden borde vara rustade personellt och kompetensmässigt för att ta emot svårt sjuka äldre i slutskedet. Men riktigt så ser det inte ut överallt.
– Med det sagt verkar försöket i Stockholm intressant. Det är tilltalande att närstående inte ska behöva inreda ett nytt boende för en svårt sjuk person.
 
Samtidigt varnar hon för att skapa nya vård- och boendeformer för äldre. Riskerna ökar för att vårdkedjan inte ska fungera, bland annat genom brister i överföringen av information.
– De boendeformer vi har i dag är bra. Problemet är att trösklarna för att komma dit är för höga, säger Anne Ekdahl.
Forskningsledaren Lennarth Johansson på Äldrecentrum i Stockholm tycker också att äldrehospiceförsöket är intressant, men väcker frågor.
– En utgångspunkt måste vara om man ska förbättra den palliativa vården där den redan äger rum eller om man ska skapa helt nya verksamheter.
 
De allt kortare boendetiderna har förändrat verksamheten på äldreboendena, visar en studie från Äldrecentrum. Två större grupper kan nu urskiljas: svårt somatiskt sjuka äldre som avlider en kort tid efter inflyttningen och personer med demenssjukdomar som lever längre.
– Det ställer en rad frågor om vad vi ska ha våra äldreboenden till. Kanske kan platser inom korttidsvården användas som en slags äldrehospice, säger Lennarth Johansson.
Samtidigt konstaterar han att det inte går att bedöma försöket med Stockholms äldrehospice, eftersom det inte finns någon systematisk utvärdering av verksamheten. Såvitt han känner till finns det ytterst få särskilda äldrehospice i landet. Sådana palliativa verksamheter har framför allt utvecklats för personer i alla åldrar med cancersjukdomar.
Vivianne Sprengel
 
Referens
Pär Schön, Mårten Lagergren, Ingemar Kåreholt. Rapid decrease in length of stay in institutional care for older people in Sweden between 2006 and 2012, results from a population-based study. Health Soc Care Community 2015.

Loading   Sökning pågår