Nya avhandlingar

Äldremedverkan lönar sig
A ten-year development of accessi­bility in the outdoor environment: Municipal challenges and older people’s perception 
Berglind Hallgrimsdottir, institutionen för teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola/Lunds universitet 2016

Avhandlingen har under tio års tid följt planeringen av gångmiljön i två stadsdelar i Kristianstad, varav den ena har tagit med äldre och personer med funktionsnedsättningar i sitt arbete. Resultatet visar hur brukarmedverkan ger en varaktig positiv effekt: de äldre promenerade mer och deltog i fler aktiviteter, särskilt sågs skillnad för de allra sköraste äldre och personer med omfattande funktionsnedsättningar. Åtgärderna som de äldre föreslog var inte kostsamma.

Ålderdom med fler egna tänder
Epidemiological studies of oral health, development and influencing factors in the county of Dalarna, Sweden 1983—2013 
Kristina Edman, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet 2016

Avhandlingen har undersökt munhälsans utveckling hos 35–85-åringar i Dalarna under perioden 1983–2013. Resultatet visar bland annat att vi behåller fler tänder högt upp i åldern och därmed minskar andelen som behöver avtagbara proteser. Samtidigt har tandlossning börjat öka igen efter en tids nedgång och minskningen av karies har avstannat. Bland äldre syns till och med en liten tendens till ökad kariesförekomst.

Män får för lite smärtlindring
Gender perspectives on pain among older adults. Findings from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) – Blekinge
Lena Sandin Wranker, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2016

Bara hälften av äldre män som lider av smärta i kroppen behandlas för det, visar denna avhandling som bygger på data från den pågående SNAC-studien. Men samtidigt är det vanligare att män upplever att smärtan blir mindre intensiv ju äldre de blir. Smärtan påverkar livskvaliteten och har en koppling till individens personlighetsdrag.

Hjärtstartare vid livets slut
Implantable defibrillator at end of life – with emphasis on deactivation and guideline compliance
Annika Kinch Westerdahl, institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska institutet 2016

Avhandlingen har undersökt döende patienter med inopererad hjärtstartare, ICD. När bot inte längre är möjlig och vården går in i ett palliativt skede bör hjärtstartaren avaktiveras för att inte längre kunna avge stötar om hjärtat rusar. Men hälften av de undersökta personerna hade den aktiverad under de sista timmarna i livet och en tredjedel fick smärtsamma stötar av den under det sista dygnet i livet.

[Läs mer om avhandlingen i temaartikeln på sidan 22.]

INPH kan ha vaskulära orsaker
Komorbiditet och vaskulära riskfaktorer associerade med idiopatisk normaltryckshydrocefalus: INPH-CRasH studien
Hanna Israelsson Larsen, institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet 2016

Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, INPH, innebär att förstorade hålrum i hjärnan fylls med vätska, vilket ger demenssymtom och drabbar 1,3 procent av alla över 65. Sjukdomen kan behandlas kirurgiskt med en shunt, men det är oklart varför vissa äldre drabbas, och här visas att vaskulär sjukdom och vaskulära riskfaktorer kan bidra. INPH-drabbade har lägre livskvalitet och lider oftare av depression jämfört med normalbefolkningen.

Tidiga tecken på parkinson
Parkinsons sjukdom – prodromalfasen och konsekvenser i arbetsför ålder
Helena Nyström, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2016

Avhandlingen har undersökt möjliga riskmarkörer före parkinsondiagnos. Resultatet visar en ökad risk för depression och höftfraktur redan 25 år före diagnos. Hos män som fått parkinson uppmättes sämre muskelstyrka redan vid den militära mönstringen trettio år tidigare. Parkinsonsjuka upplever en lägre tillfredsställelse i livet jämfört med kontrollgruppen, särskilt de som inte längre yrkesarbetar eller som har svårt att klara arbetskraven.

Framtidens appar
Representerande och resonerande om komplexa mänskliga aktiviteter – en aktivitetscentrerad argumentationsbaserad strategi
Esteban Guerrero, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet 2016

Avhandlingen har med hjälp av äldre deltagare utvecklat teorier och nya datorbaserade metoder för framtidens smarta hem, för att till exempel kunna förebygga fall. Metoderna har tillämpats i mobila appar som testats hos bland annat äldre för att utvärdera kapacitet och genomförande av övningar som går ut på att mäta olika aspekter av styrka och balans.

Koppling depression–stroke
Stroke och depression i mycket hög ålder
Carl Hörnsten, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2016

Avhandlingen, som bygger på befolkningsstudien 85+/GERDA, visar att en femtedel av personer 85 år och äldre har insjuknat i stroke. Högt blodtryck och förmaksflimmer ökar risken att drabbas. Det finns även ett visst samband mellan stroke och hjärtsvikt, kognitiv nedsättning, näringsbrist, depressiva symtom samt låg gånghastighet. Depression tycks vara särskilt vanligt bland de drabbade i åldersgruppen.

Hur dödsfall påverkar äldres hälsa
Surviving the loss of a child, a spouse, or both: Implications on life satisfaction and mortality in older ages
Anna Bratt, institutionen för psykologi, Linnéuniversitetet 2016

Avhandlingen undersöker hur förlust av barn, make/maka eller både och påverkar äldres hälsa. Resultatet, som bygger på den pågående SNAC-studien, visar att en majoritet upplevde förlusten som en av de tre mest negativa händelserna i livet. Men förlusterna har bara liten påverkan på livstillfredsställelsen och dödlighetsrisken. Männen hade dock lägre livstillfredsställelse jämfört med kvinnorna.

[Läs mer om avhandlingen i temaartikeln på sidan 24.]

Att vara sitt bästa jag
To be at one’s best: The evolution of optimal functionality and its possible implementation in an ICT-platform
Samal Algilani, institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2016

Avhandlingen har utifrån intervjuer med äldre personer definierat begreppet optimal funktionalitet som används i vården vid bland annat smärtbedömning: den äldres subjektiva upplevelse av att vara sitt bästa jag, här och nu, oavsett om hälsan är på topp eller inte. Avhandlingen har också testat en app på en datorplatta som kan vara ett sätt för äldre att kunna ge en uppskattning av det egna välbefinnandet.

Positivt med familjesamtal
Tröst genom hälsostödjande familjesamtal – upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention
Åsa Dorell, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2016

Hälsostödjande familjesamtal på äldreboenden med den äldre personens anhöriga ger positiv effekt. Familjemedlemmarna fick en bättre förståelse för situationen och det dåliga samvetet lättade något. Sex månader efter samtalen kände de närstående ett förbättrat välbefinnande och en känsla av tröst. Samtalen medförde dessutom ett bättre samarbete inom familjen.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 03 oktober 2016 - 12:25 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår