Det gäller att förstå vad doktorn säger

Av Ulla-Karin Höynä


Den som är multisjuk måste oftare än andra fatta beslut om den egna hälsan. Att inte förstå vad doktorn säger kan upplevas som skamligt, visar forskningen om begreppet hälsolitteracitet.

– Hälsolitteracitet berör alla sidor av vår hälsa, inte minst hur självständig man kan vara när man fattar beslut som har med hälsan att göra, säger Lena Mårtensson, docent och leg arbetsterapeut verksam vid sektionen för hälsa och rehabilitering, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.

– Tidigare hade vi inte något begrepp för den här kompetensen, som är en nödvändig förutsättning för alla beslut som rör hälsan i vardagen. Men det är fortfarande oklart hur man förvärvar den. Det är det som också gör den så intressant.

Hälsolitteracitet innebär förmågan att förvärva, förstå information om hälsa och sjukvård – att man ska kunna hantera hälsoproblem och beskriva sina behov. För den enskilde personen kan det handla om att förstå varför man gör undersökningar och ingrepp, vad en diagnos och en behandling innebär.

Begreppet hälsolitteracitet är inte så allmänt känt, även om det har skett en förändring sedan begreppet introducerades i Sverige. En internetsökning på ordet hälsolitteracitet gav ingen träff 2007, i dag ger det närmare 2 500.

– Webbplatsen för hälsolitteracitet är välbesökt. Via den får jag många förfrågningar om begreppets innebörd och om föreläsningar. Intresset finns hos olika yrkesgrupper.

I dag har vi en egenvårdsinriktad inställning när det gäller vår hälsa. Vi förväntas vara kapabla människor och själva fatta hälsobeslut i vardagen. Det ställer stora krav, inte minst när det gäller äldre. Jämfört med andra åldersgrupper har äldre – i regel – fler kontakter med vården, och måste ta ställning till sin hälsa och oftare fatta beslut som kan förbättra deras livssituation. Det förutsätter både kunskap och förmåga att kunna föra en dialog med vårdpersonalen, och förstå vad läkaren informerar om, även ifrågasätta val av medicin och ordination. För äldre med kognitiva svårigheter blir denna paradox ännu tydligare. Ju fler krämpor som riskerar att drabba dem, desto tätare sjukhusbesök och en ökad oförmåga att förstå vad läkaren informerar dem om. Krav som kan upplevas som orimliga, samtidigt som en del kognitiva förmågor minskar på grund av det normala åldrandet.

– Forskning visar att patienter upplever det som skamligt att visa att man inte förstår den information som vårdpersonalen förmedlar, säger Lena Mårtensson.

På så sätt kan en bristande hälsolitteracitet vara en dold risk för missförstånd, som i sin tur kan leda till bristande följsamhet av rekommendationer och råd.

Begreppet delas in i funktionell, kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet och hälsoinformation. Syftet är att ta reda på läs- och skrivförmåga, och om man kritiskt kan välja och ta reda på information och om man kan följa förskrivning av läkemedel. Lena Mårtensson och doktoranden Josefin Wångdahl, Uppsala universitet, har översatt skattningsskalor från japanska till svenska, som används för att identifiera individer med brister i hälsolitteracitet.

Graden av hälsolitteracitet kan variera från bristande till tillräcklig, men enligt Lena Mårtensson är det viktigt att betona att en persons hälsolitteracitet helt och hållet hänger ihop med det sammanhang som personen befinner sig i. Beroende på situation kan detta förändras, exempelvis när man blir akut sjuk och inte kan kommunicera, är utomlands och inte känner till hur sjukvården fungerar och inte behärskar språket tillräckligt bra, eller om informationen framförs på sådant sätt att den blir svår att ta till sig.

Hon framhåller att man inte får skuldbelägga den enskilde, eftersom detta inte är personrelaterat. Om man är analfabet och enbart har tillgång till skriftlig information, blir man utesluten. Men om din granne i stället kan berätta något för dig som du kan ha nytta av, då kan problemet lösa sig.

– Information om hälsa är ofta generell. Hälsolitteracitet beror på hur ett budskap förmedlas. Det är på organisation och samhället som det största ansvaret ligger – om det leder till hälsolittercitet eller inte. Vårdpersonalen är en del i det här sammanhanget, säger hon.

Lena Mårtensson anser att alla som har med äldre att göra, bör ha förståelse för att man kanske utsätter personen för det som är orimligt, i stället försöka stötta personen genom sitt förhållningssätt, inte negligera svårigheterna och att kontrollera att budskapet går fram.

– Äldre med kognitiva svårigheter kan kanske inte redogöra för sina symtom. Man måste väga in den aspekten och lära sig att hantera det på ett speciellt sätt, för att det ska vara värdigt. Forskning visar att bristande hälsolitteracitet hänger ihop med sämre hälsostatus.

– Det drabbar personer som redan är utsatta och blir en extra börda. Personer med bristande hälsolitteracitet vet mindre om sina hälsoproblem och har svårt att sköta sina läkemedel. Det leder till ökade hälsoproblem, otrygghet och minskad egenmakt, och ökat beroende och onödiga sjukvårdsbesök och minskat självbestämmande.

Hon anser att alla stöd som man sätter in riskerar att misslyckas om personens hälsolitteracitet inte fungerar, och att insatsen kan gå om intet.

Lena Mårtensson säger att de äldsta är de mest sårbara när det gäller hälsolitteracitet, samtidigt som detta är särskilt viktigt för den gruppen – en ekvation som inte går ihop. Nuförtiden kommer information om hälsa via olika medier och blir alltmer svårfångad. Sköra äldre kan ha svårt att få tillgång till hälsoinformation och kunna värdera den på rätt sätt. Om man inte har tillgång till internet går man miste om mycket kunskap. En svensk studie visar att bara 34 procent av personer över 75 år använder internet. I fn:s agenda för hållbar utveckling betonar man att människor som är mest sårbara ska få mer egenmakt så att de inte hamnar i en beroendeställning.

Forskarna vet inte så mycket om hur hälsolitteracitet ser ut för olika grupper av äldre och sköra äldre. De känner inte heller till vilka strategier som är framgångsrika eller problematiska, eller äldres behov av stöd när de fattar beslut som rör hälsa i vardagen. Lena Mårtensson söker nu medel till ett projekt som fokuserar på personer över 85 år. Sköra äldre kommer att vara delaktiga i att ta fram ett stöd. Äldres behov är väldigt olika, beroende på om man är 65 eller 95 år.

– Vi vill utveckla ett slags beslutsstöd innan de blir sköra, så att de kan fatta välgrundade beslut och argumentera för det de själva tycker är viktigt. Jag anser att man måste betona det livslånga lärandet, att det är något som också gäller äldre. Att äldre inte blir betraktade som passiva mottagare utan som aktiva och kapabla.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 16 juni 2016 - 12:57 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/16 • Multisjukt »

”Personer med bristande hälsolitteracitet vet mindre om sina hälsoproblem och har svårt att sköta sina läkemedel. Det leder till ökade hälsoproblem, onödiga sjukvårds­besök och minskat självbestämmande.”

Intervjuad
Lena Mårtensson forskar och föreläser om hälso­litteracitet. Hon ingår i forskargruppen FRESH (Frail elderly support and research group), som är en del av AgeCap vid Göteborgs universitet.

Forskning inom hälsolitteracitet
Hälsolitteracitet har sitt ursprung i USA, Kanada och Australien. Till en början var forskningen generellt inriktad, men har utvecklats till ett komplext begrepp med ett folkhälso­perspektiv.

Sedan fem år finns ett stort intresse för hälsolitteracitet i Europa. Det europeiska nätverket IROHLA arbetar med forskning om äldre och hälsolitteracitet. Detta har blivit en fråga för många områden. Några exempel i Sverige:

• En studie om nordiska språk och hälsolitteratur, om kunskapsbyggande och informationssamhället, Nordiska språk, Uppsala universitet.

• Hälsolitteracitet hos asylsökande, Uppsala universitet.

• Hälsolitteracitet är en del av ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet om bland annat prostatacancer.

• Kvinnors behov av stöd för att stärka hälsolitteracitet och fatta välgrundande beslut under tiden som sjukskrivna, ett forskningsprojekt mellan Västra götalandsregionen och Göteborgs universitet.

• Projekt inom cancersjukvården vid institutionen för omvårdnad, Göteborgs universitet.

• Betydelsen av hälsolitteracitet hos personer med hemdialys, Göteborgs universitet.

• Rapporten Förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa: en introduktion av begreppet hälsolitteracitet.

Läs mer
www.halsolitteracitet.se

Loading   Sökning pågår