Med patienten som partner

Av Jonas Nilsson


För multisjuka äldre personer – eller sköra, som försvenskningen av det internationellt vedertagna begreppet frail lyder – krävs ett multi­disciplinärt helhetsomhändertagande. På engelska kallas det comprehensive geriatric assessment, CGA.

Sköra äldre kan definieras som personer med begränsad reservkapacitet, som om de blir sjuka lätt hamnar i en nedåtgående spiral. För att bryta en sådan negativ kaskadreaktion räcker det inte med en enda sjukvårdskompetens utan det måste finnas många: läkare, sköterskor, någon som förstår hjälpmedel och  kosten, gärna apotekare, sjukgymnaster. Skörhet kräver kort sagt ett multidisciplinärt omhändertagande.

Så kallad comprehensive geriatric assessment, CGA, förs fram som sättet man ska arbeta med multisjuka äldre enligt forskningen. Med CGA används olika perspektiv för att göra en helhetsbedömning av den sköra äldre personen och därmed kunna lägga upp en plan för fortsatt vård och behandling. Fokus är livskvalitet; bedömningar och åtgärder görs med helheten i åtanke och man är inte lika stringent med att hålla exakta värden för blodtryck, blodsocker etc. som vid vård av yngre personer.

– Forskningen har visat att CGA framför allt gör skillnad när det gäller förmågan att komma hem och klara sig själv – vilket är starkt kopplat till livskvalitet, säger läkaren och forskaren Anne Ekdahl, som fram till nyligen var ordförande för Svensk geriatrisk förening, SGF, och är en varm förespråkare av arbetsformen.

Den forskning som finns visar också att om man på sjukhus vårdar patienter enligt CGA-metoden leder det till färre återinläggningar, med totalt sett färre vårddagar. En hälsoekonomisk analys publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet 2015 påvisade också att det var kostnadseffektivt med CGA, medan tidigare forskning åtminstone visar att det är kostnadsneutralt.

– Däremot kräver det en omorganisation av sjukvården. Man måste arbeta i team, satsa tydligt på geriatrisk kompetens och kanske omprioritera resurser från organspecialisterna. Och det gör man inte så lätt, med tanke på hur man har behandlat geriatriken i många år, säger Anne Ekdahl.

Efter att tidigare ha arbetat – och disputerat – som geriatriker i Linköping/Norrköping bygger hon nu upp ett mobilt geriatriskt team med anknytning till lasarettet i Helsingborg. Där får alla akutens mångbesökare över 77 år CGA i öppenvård:

– Vi syr ihop deras vård med ett bättre helhetstänkande, så att de inte behöver söka akut lika mycket.

En viktig resurs är det som utvecklats i Skåne men också börjat spira i övriga landet, nämligen äldrevårdscentraler. Dessa är inte fristående utan en del av en vanlig primärvårdcentral, där det finns en äldresjuksköterska som håller ihop vården för patienter 75+ (om de själva vill).

– Kan jag få patienten så stabil att han eller hon inte behöver ett mer omfattande mobilt team skickar jag vidare till äldrevårdscentralen, säger Anne Ekdahl.

Äldrevårdcentraler och mobila team i all ära, geriatriken behöver även vårdavdelningar med CGA-tänkande.

– Jag tror att det ska vara uppemot hälften eller 40 procent av alla vårdplatser, för det är ungefär så många sjukhusplatser som i dag är belagda av den gruppen. Och så måste vi ha hjälp av organspecialisterna, det vill säga CGA-platserna ska ligga på akutsjukhusen och inte på egna små sjukhus.

Ur patientens perspektiv är det viktigt med information och kommunikation om sin hälsosituation. Förutom fysisk, psykisk och social funktionsbedömning ingår samtal med patient och i förekommande fall närstående som en naturlig del i CGA. Frågeställningen då är vad som är viktigt för just den personen.

– Man måste ha patienten som partner, annars funkar det inte. Då gör de ändå som de vill och det blir inte bra.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 16 juni 2016 - 12:45 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/16 • Multisjukt »

”Forskningen har visat att CGA framför allt gör skillnad när det gäller förmågan att komma hem och klara sig själv – vilket är starkt kopplat till livskvalitet.”

Forskar om CGA
Anne Ekdahl disputerade 2012 med avhandlingen Frail elderly patients in hospital – the challenge of participation in medical decision making. Fokus var den äldre patientens delaktighet i medicinska beslut under en sjukhusvistelse. Avhandlingen riktar skarp kritik mot vårt sjukvårdssystem som inte är anpassat för sköra äldre, trots att de är en så vanlig patientgrupp. Anne Ekdahls forskning är också inriktad mot utvärdering av effekterna av ett geriatriskt helhetsomhändertagande (comprehensive geriatric assessment) inom öppen vård av multisjuka äldre, där parametrar så som livskvalitet, självständighet, samhällsekonomi och vårdkonsumtion utvärderas.

Loading   Sökning pågår