Nya avhandlingar

Apotekare förbättrade vården
Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom – kliniska apotekares roll
Maria Gustafsson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2016

En randomiserad kontrollerad studie som bygger på intervention har undersökt 460 personer från 65 år och äldre med demens eller kognitiv svikt som varit inlagda på sjukhus vid något tillfälle. Drygt fyra av tio inläggningar berodde på läkemedelsrelaterade problem. Kliniska apotekare deltog i vårdteamen, kontrollerade läkemedelslistorna och gjorde fördjupad läkemedelsgenomgång. Resultatet visar att apotekarnas medverkan halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningen. Hos patienter med samtidig hjärtsvikt sågs dock ingen effekt.

Delaktighet bestäms hemifrån
Home, health and participation for community living people with disability
Björg Thordardottir, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2016

Alltfler människor med funktionshinder bor och åldras i sitt eget hem. Avhandlingen undersöker relationen mellan deras delaktighet och problem i vardagen. Att vara delaktig utanför hemmet är en mänsklig rättighet och förutsätter en fungerande och mer individualiserad bostadsanpassning. Enligt intervjuer med människor med Parkinsons sjukdom och som söker bostadsanpassningsbidrag är det ett flertal faktorer, såsom ålder, livsstil och mängden hjälp, som spelar roll för hur nöjd man är med delaktigheten. Standardlösningar betyder inte att delaktigheten ökar eller att personerna blir mer nöjda med livet.

Gruppaktivitet gör äldre gladare
Depression hos äldre personer med och utan demenssjukdom – icke-farmakologiska interventioner och associationer mellan psykofarmaka och död
Gustaf Boström, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Norrlands universitetssjukhus 2016

Avhandlingen har undersökt om högintensiv fysisk träning har bättre effekt än sittande gruppaktivitet mot depressiva symtom hos äldre med demenssjukdom. Bägge gruppaktiviteterna skedde regelbundet, 45 minuter varannan dag under fyra månader. I träningsgruppen fick deltagarna träna balans och benstyrka som efterliknade vardagliga rörelser, i sittgruppen fick de bland annat samtala, sjunga eller lyssna på högläsning. Resultatet visar att det inte är någon skillnad mellan aktiviteterna och bägge sänkte höga nivåer av depressiva symtom. En av studierna fann ett samband mellan nedsatt balans och depressiva symtom.

Läkarna gör mer nytta på SÄBO
Aspects of treatment and care of nursing home residents – challenges and possibilities
Beata Borgström Bolmsjö, medicinska fakulteten, Lunds universitet 2016

Avhandlingen har studerat vården av äldre personer på totalt elva särskilda boenden i Eslöv, Jönköping och Linköping. Studierna fokuserar på hjärtsvikt, undernäring, njurfunktion och läkarnas upplevelser av att arbeta med de äldre. Bland annat upplever läkarna att de gör mer nytta på SÄBO än på vårdcentralen. På SÄBO har läkarna en bättre helhetsbild av de sjuka, tack vare att de allteftersom kan utvärdera till exempel förändringar i medicineringen.

Mäta kognition med avstånd till död
Bio-behavioral inquiries regarding aging and distance to death: The role of gender, APOE, grip strength and subjective memory
Marcus Praetorius Björk, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2016

Det kognitiva åldrandet är individuellt och mycket tyder på att försämringen snabbas på när man närmar sig döden. Med data från en longitudinell tvillingstudie undersöks kognitiv funktion och förändring hos personer 80 år och äldre genom att bland annat mäta avstånd till död. Bland annat ses ett samband mellan försämrad kognitiv förmåga och nedsatt handstyrka samt mellan försämrat minne och förestående död. Vid studier av äldres kognitiva förmåga är det därför mer relevant att mäta förändringars samband med avstånd till död än i relation till kronologisk ålder. Avhandlingen bekräftar tidigare forskning om att genotypen APOE e4 ökar risken för kognitiv svikt och demens.

När handledsfraktur ska opereras
Distala radiusfrakturer – aspekter på radiologiskt och kliniskt utfall samt utvärdering av ett nytt klassifikationssystem
Mats Wadsten, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet 2016

Handledsbrott är den vanligaste frakturen. Senaste forskning visar att operation redan vid akuttillfället minskar risken för att handleden ska läka fel med allt lidande som det innebär. Avhandlingen utvärderar ett nytt klassifikationssystem för bedömning av handledsfraktur som kan avgöra om sådan operation behövs. Klassificeringen visade sig ha hög tillförlitlighet när det gällde att förutsäga vad den senare rutinmässiga röntgenundersökningen skulle visa. En studie utvärderade 332 patienter med handledsfraktur vid två tillfällen med ett års mellanrum och en studie undersökte läkningen av 428 handledsfrakturer.

Personlighet påverkar återhämtning
Myocardial infarction – personality factors, coping strategies, depression and secondary prevention
Mona Schlyter, fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola 2016

Avhandlingen undersöker hur medicinska personlighetsmässiga och psykosociala faktorer påverkar eftervården och återfallsrisken efter en hjärtinfarkt. Den bygger på en studie från 2005–2007 med 400 patienter 26–70 år, inlagda och vårdade på sjukhus. Resultatet visar bland annat att de personlighetsfaktorer som betydde mest svar neurotisism, samarbetsvillighet och utåtvändhet.

Rotfyllningar utan kontroll
On root-filling quality in general dental practice
Lisbeth Dahlström, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2016

Varje år utförs omkring 250 000 rotfyllningar. Alltför många som görs i allmäntandvården är för dåliga – bara varannan rotfyllning uppnår god kvalitet – och avhandlingen har undersökt varför. Bland annat visar fokusgruppsintervjuer med tandläkarna att de upplever rotbehandlingar som tekniskt svåra och komplexa. Det är vanligt att rotbehandlingarna utförs med en uppenbar känsla av att sakna kontroll. En annan möjlig orsak är att behandlingen många gånger tar längre tid än vad tandvårdstaxan ersätter.

Svag inre styrka sänker hälsan
Inner strength as a health resource among older women
Erika Boman, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2016

Avhandlingen har studerat så kallad inre styrka som en individuell resurs för att uppleva hälsa och livskvalitet trots sjukdomar och andra svårigheter. I studien ingår enbart kvinnor, 65 år och äldre, eftersom de är särskilt utsatta för sjukdom och funktionsnedsättning. Fokusgruppsintervjuer med 29 kvinnor och enkätundersökning med drygt 1 500 kvinnor beskriver hur inre styrka kan komma till uttryck i de äldre kvinnornas berättelser. Resultatet visar att inre styrka kan identifieras och mätas. Skattningar av kvinnornas inre styrka visar att psykisk ohälsa är den faktor som har starkast koppling till försvagad inre styrka.

Svårt sprida forskningsrön
Mellan evidens och praktik – utveckling och implementering av kunskapsbaserade arbetssätt i det svenska hälsosystemet inom prevention och mental hälsa
Linda Richter Sundberg, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2016

Avhandlingen har undersökt hur nya evidensbaserade vårdmetoder produceras, sprids och tas emot inom hälso- och sjukvården i landsting och kommun. Resultatet visar att det finns en massa hinder som gör det svårt för SBU och Socialstyrelsen att sprida forskningskunskap. Ett hinder är svårigheten att anpassa metoderna till lokala förutsättningar utan att de tappar effekt, ett annat är att organisationerna har fullt upp med andra förändringar. Nyttan med psykoterapi vid ångest och depression är exempel på en metod som har haft svårt att nå ut framför allt inom primärvården.

Varannan fick delirium
Akut förvirringstillstånd (delirium) hos äldre personer som genomgått hjärtkirurgi – riskfaktorer, demens, patienternas erfarenheter och skattningsinstrument
Helena Claesson Lingehall, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2016

Delirium efter hjärtkirurgi kan öka risken för komplikationer samt även för demens. Avhandlingen har studerat postoperativt delirium hos äldre över 70 år som har blivit hjärt­opererade. Av 142 patienter drabbades 55 procent av delirium. Bland de 114 som kunde följas upp under fem år fick 30 personer en demenssjukdom, varav 26 av dem hade diagnosticerats med delirium under vårdtiden. Hög ålder, diabetes, magkatarr eller magsår ökade risken för postoperativt delirium. Utlösande faktor var bland annat ökad vätsketillförsel under operationen. Utvärderingar har även gjorts av skattningsinstrument för tidigare upptäckt.

Ålder påverkar hjärtbehandling
Ischemisk hjärtsjukdom – riskbedömning, diagnostik och sekundärpreventiv behandling i primärvården, speciellt med avseende på betydelsen av arbets-EKG
Gunnar Nilsson, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2016

Avhandlingen har undersökt behandlingsbeslut för hjärt- och kärlsjukdomspatienter i Jämtland och Härjedalen. Bland annat hur faktorer såsom ålder och kön påverkar tillgången till preventiv behandling för patienter som ännu inte haft en hjärtinfarkt. Resultatet visar att sannolikheten för att kvinnor över 70 med hjärtkärlsjukdom ska behandlas med kolesterolsänkande läkemedel är hälften så stor jämfört med män i samma ålder. Ålder, kön och anställningsförhållanden påverkar även vilka patienter som remitteras för fortsatt hjärtutredning efter arbets-EKG.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 16 juni 2016 - 17:13 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår