Mötas i musik: Karin Olsson och undersköterskan Swati Shirdokar sjunger tillsammans vid Karins köksbord. "Jag tycker om musiken", skrattar Karin.

I praktiken: Säg det i toner

Av Lena Fieber


”Den första gång jag såg dig” sjunger cd-spelaren hos Karin Olsson på demensboendet Siggebogården på Lidingö. Undersköterskan Swati Shirdokar ler nynnande mot henne. Här används musiken för att kunna kommunicera lättare.

Musikmodellen bygger på den senaste forskningen om musik och demens i omvårdnaden.

– Jag tycker om musiken. Min pappa spelade dragspel och åh vad jag har dansat mycket, säger Karin Olsson vid köksbordet.

Hon är tillbaka i sitt rum efter den gemensamma dagliga musikstunden tillsammans med de andra boende på avdelning A5. Runt det stora matbordet satt de allihopa lugnt kvar efter lunchen för att följa med i cd-spelarens mjuka toner från välkända svenska visor. Några trallade tyst med, några sjöng, somliga nickade till. När en visa var slut höjde några kvinnor sina tomma kaffekoppar och skålade med varandra. ”Nu borde vi ha applåderat, men det gjorde vi inte,” nickade en av dem. En kvinna i rullstol kunde sina texter så bra att hon sjöng med även i de instrumentala versionerna, med armarna i takt. Swati Shirdokar, som är sångutbildad i klassisk indisk musik, och kollegan Panya Songpanya satt med vid bordet och strök någons arm, gav en kram och sjöng med.

Eller följde med den till sitt rum som inte längre ville vara med så att han eller hon inte skulle störa de andra.

De två undersköterskorna ser en stor förändring sedan musiken infördes som ett redskap i omvårdnaden för snart två år sedan:

– De boende mår bättre nu, och så här rofyllt var det inte vid bordet förut. Förutom musikstunderna varje dag så spelar vi en cd-skiva för var och en eller sjunger och trallar i stället för att prata, kanske sjunger vi ibland visor från våra hemländer. Musiken gör att det går lättare att få upp den boende på morgonen och störst skillnad märks vid duschning och morgonhygien. Det har gjort vårt jobb roligare.

– Men vi använder bara musiken dagtid, så att de äldre inte blir för pigga inför läggning.

Majden Cranborn var enhetschef när hon tog in musiken på två av Siggebogårdens avdelningar. I dag är hon projektledare för kommunens två demensboenden och vill härnäst kartlägga varje boendes favoritmusik så att musikredskapet blir mer individuellt.

– Jag läste för många år sedan att musik kunde främja aptiten och förstod dess kraft. När jag hörde talas om ett FoU-projekt om musik i demensvården så agerade jag direkt. Hela personalen gick en kurs tillsammans under några dagar. Det var värt att ta kostnaden för extrapersonal.

Kursen leddes av en musikterapeut och innehöll bland annat musikteori och hur musiken påverkar, musikövningar och praktisk användning av musik och sång i omvårdnadsarbetet.

– Jag tror att musik i omvårdnaden – liksom vårdhundar – väcker de existentiella känslorna hos den demenssjuke och sedan vi började med musik märks mindre irritation, ängslighet och nedstämdhet.

Inget av de två demensboendena på Lidingö använder längre lugnande mediciner.

– Det beror inte enbart på musiken, utan på flera olika satsningar kring bemötande. Vi arbetar salutogent och har en medvetenhet i dag om hur vi kan förebygga oro. Musik i omvårdnaden är en del i detta.

– Det optimala vore att få ha en musikterapeut på alla boenden.

Enligt forskningen kan musik och sång såväl lugna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD, som väcka engagemang och vitalitet. Den svenska forskaren Eva Götell, som intresserat sig särskilt för så kallad vårdarsång, har visat att musiken kan ge en smidigare omvårdnad. När vårdpersonalen exempelvis sjöng för och med den boende kunde tiden för morgontoalett minskas från tolv till åtta minuter.

– Musik kan användas för att komma åt minnen och känslor kring vem man är, bekräfta och få individen att känna sig levande igen, säger musikterapeut Katarina Lindblad, projektledare för det FoU-projekt som Siggebogården har utgått ifrån.

– Genom att sjunga under exempelvis påklädning, nynna eller tralla en melodi, eller spela en cd-skiva öppnas en väg till kontakt och en stunds närvaro. Sångtexterna kan få igång samtal.

Vad exakt är det musiken gör?

– Det unika med musiken är att den stimulerar hela hjärnan, både höger och vänster hjärnhalva, och även nervbanorna mellan de olika delarna. Så man kan säga att musik är som gympa för hjärnan.

– Att sjunga ger ytterligare hälsovinster i och med att det finns en text som väcker associationer, och att sången även fördjupar andningen.

Vilken musikgenre ger bäst effekt – klassisk, jazz, schlager…?         

– Det vi vet är att den musik man tycker om fungerar bäst när vi använder musik i hälsosyfte. Därför är det viktigt att kartlägga varje boendes musiksmak. Om man inte vet vad personen tycker om kan man alltid chansa på musik som var populär när han eller hon var ung. Sen är musik med lugnt tempo oftast lugnande, och musik med snabbt tempo aktiverande.

– Det är också en humörsak. Ingen vill väl lyssna på samma musik jämt? Det är bara att gå till sig själv; den musik jag gillar behöver inte vara samma musik som jag vill lyssna på just nu.

Var befinner sig den svenska forskningen om musik i vården?

– Vi ligger lite efter i Sverige när det gäller musikterapi och medveten användning av musik i demensvården. Här används musiken mera som en aktivitet än som en integrerad del i omvårdnaden. Längst har Norge och Danmark kommit, och även Holland och England.

Den modell som FoU-projektet har tagit fram och utvärderat bygger på evidensbaserade modeller från dessa länder. Projektet styrker att musik på demensboende både kan väcka engagemang där det behövs och lugna där det behövs.

– Vi kunde visa att musiken gör det möjligt för personalen att skapa sociala kontakter med de demenssjuka. Dessutom upplevde personalen att arbetet med musik och sång gjorde deras jobb mer meningsfullt.

– Men det går inte att bara säga till personalen att ”nu ska ni börja sjunga med de boende”. För att det ska fungera krävs att hela personalen och cheferna får lära sig hur de kan använda musiken för att skapa kontakt. Hur musiken påverkar, att allt inte fungerar för alla alltid. Att musik också kan oroa.

Vad behöver det forskas mer om när det gäller musik och demens i omvårdnaden?

– Matsituationen, är musik vid måltiden bra eller dåligt? Och hur kan musiken hjälpa omsorgspersonalen att utveckla sin empatiska förmåga och lyhördhet för vad de äldre vill uttrycka?

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 16 juni 2016 - 16:53 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/16 • Multisjukt »

”Vi ligger lite efter i Sverige när det gäller musikterapi och medveten användning av musik i demensvården.”

Musiktips
• Musik som lugnar: Klassisk musik eller filmmusik utan sång som har ett lugnt tempo. Textad sång är mer krävande för hjärnan.

 • Musik som piggar upp: Musik med ett högre tempo och som innehåller sång. En bra sång att sjunga är den taktfasta ”Vi gå över daggstänkta berg fallera”.

 • Levande sång och musik fungerar bättre än inspelad, enligt forskningen. När du sjunger, tänk på vad din röst förmedlar, anpassa tonläge och tempo för att skapa närhet och uppnå avsett syfte: lugna eller pigga upp.

• Varning för skvalradio! Sådan musik har ofta en skramlig och störande ljudbild.
 
Sånger som passar för alla tillfällen
Vi äro musikanter
En sjöman älskar havets våg
Vem kan segla
I natt jag drömde
 
Källa: Webbutbildningen Mötas i musik
 
Musik som omvårdnad
Rapporten Musik som omvårdnad på demensboende (FoU rapport 2014 från Seniorum, numera FoU nordost) beskriver ett musikprojekt vid tre demensboenden i Stockholms län som pågick 2010–2012 med hjälp av regeringssatsningen Kultur för äldre. Musikmodellen som utvecklades i projektet presenteras i en ny kostnadsfri webbutbildning från Svenskt demenscentrum, webbutbildningen heter Mötas i musik. Musikmodellen fungerar även för äldre utan demensdiagnos. Lyssna också på Demenspodden om musik som omvårdnad: www.demenscentrum.se/demenspodden
– FoU-projektet har visat att musiken gör det möjligt för personalen att skapa sociala kontakter med
de demens­sjuka, säger projektledare Katarina Lindblad.
 
Referenser
Götell, E (2003). Singing, background music and music events in the communication between persons with dementia and their caregivers. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.
Hulme, C; Wright, J; Crocker, T; Oluboyede, Y & House, A (2010). Non-pharmacological approaches for dementia that informal carers might try or access: a systematic review. International Journal of Geriatric Psychiatry, 25, 756-763.
Myskja, A (2012). Integrated music in nursing homes – an approach to dementia care. Doktorsavhandling. Griegakademiet, Bergen.
Raglio, A; Bellelli, G; Mazzola, P; Bellandi, D; Giovagnoli, AR; Farina, E; Stramba-Badiale, M; Gentile, S; Gianelli, MV, Ubezio, MC; Zanetti, O & Trabucchi, M (2012). Music, music therapy and dementia: A review of literature and the recommendations of the Italian Psychogeriatric Association. Maturitas http://dx.doi.org/10.1016/j.maturitas.2012.05.016.
Ridder, H M; Stige, B; Qvale, L & Gold, C (2013). Individual music therapy for agitation in dementia: an exploratory randomized controlled trial. Aging & Mental Health, DOI:10.1080/13607863.2013.790926. Online.
Skingley, A & Vella-Burrows, T (2010). Therapeutic effects of music and singing for older people. Nursing Standard 24, 35-41.
Särkämö, T; Tervaniemi, M; Laitinen, S; Numminen, A; Kurki, M; Johnson, J & Rantanen, P (2013). Cognitive, emotional, and social benefits of regular musical activities in early dementia: randomized controlled study. The Gerontologist advance access, september 5.
Vink, A (2013). Music therapy for dementia. The effect of music therapy in reducing behavioural problems in elderly people with dementia. Doktorsavhandling, Groningen: Dieuwer de Lange.
Loading   Sökning pågår