Nya avhandlingar

Fixartjänst minskar inte fall
Assessing the effects of societal injury control interventions
Carl Bonander, Centrum för personsäkerhet/institutionen för miljö- och livsvetenskaper, Karlstads universitet 2016

Avhandlingen har utvärderat effekterna av olika skadeförebyggande samhällsåtgärder, såsom hur kommunala fixartjänster påverkar äldres fallskador i hemmet. Svaret är att tjänsterna har haft liten eller ingen inverkan på äldres säkerhet, mätt genom svåra olyckor och sjukhusvistelser. En slutsats är att förebyggande insatser beslutas utifrån underlag som inte kan anses helt tillförlitligt.

Fallrädsla sänker livskvalitet
Fear of falling in persons with Parkinsons disease
Stina B Jonasson, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2016

Personer med Parkinsons sjukdom faller oftare än andra. Fallrädsla är vanligt i gruppen och kan leda till bland annat stilla­sittande och social isolering, vilket bidrar till ökad fallrisk, visar avhandlingen som bland annat har intervjuat tolv personer med Parkinsons sjukdom. Det behövs träning och åtgärder för att minska rädslan.

Stöd för anhöriga till demenssjuka
Informal caregivers to older persons with dementia in European countries – experiences, burden, well-being and support
Connie Lethin, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2016

Avhandlingen bygger bland annat på erfarenheterna från 1 200 anhörigvårdare till äldre med demens. Resultatet pekar på vikten av att de anhöriga får stöd och vardagshjälp. Anhöriga som utnyttjar sådant stöd är de som mår bäst i sin situation. Men vårdpersonalen måste bli bättre på att berätta om att stödet finns, i stället för att vänta tills de anhöriga själva frågar efter hjälp.

Resursbrist hos de allra äldsta
Living conditions in old age: Coexisting disadvantages across life domains
Josephine Heap, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet 2016

Avhandlingen har undersökt samtidiga brister hos den åldrande befolkningen utifrån databasmaterialet i The level of living survey (LNU) och The Swedish panel study of living conditions of the oldest old (Sweold) beträffande ekonomiska resurser, fysisk ohälsa, fysiska funktionsnedsättningar och förflyttningsproblem, psykisk ohälsa, sociala resurser och politiska resurser. Risken för samtidiga problem stiger med åldern och värst utsatta är kvinnorna. [Se sidan 36.]

Äldre får inte stroke-rehab
Perspectives on post-stroke stroke care and outcomes: Analyses based on the 1-year follow-up from Riksstroke
Teresa Ullberg, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2016

Varje år insjuknar 25–30 000 personer i landet i stroke. Avhandlingen är den första djupgående analysen av Riksstrokes 1-årsuppföljning och visar på brister i vården i det långsiktiga omhändertagandet. Framför allt äldre och personer med funktionshinder kallas inte till återbesök såsom de borde och får inte den rehabiliteringsvård som de förväntar sig.

Äldre missar hälsokunskap
Sjuksköterskors patientundervisande arbete – ett otydligt fält
Anne-Louise Bergh, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin/Göteborgs universitet 2016

En kartläggning av drygt 700 sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar om patientundervisande arbete inom sjukhus-, primär- och kommunalvård. När allt fler äldre vårdas hemma ställs större krav på att sjuksköterskorna stöttar de äldre att ta hand om sin egen hälsa, men sjuksköterskorna följer inte kunskapsutvecklingen inom patientundervisning med fokus på patientens lärande. Detta kan leda till att patienterna inte klarar sin hälsosituation så bra som möjligt.

Svårast vara kvar i det svåra
Specialized palliative home care teams: Complementary perspectives of team functions and influence on patients and families
Anna Klarare, Sophiahemmets högskola 2016

I dag avlider varannan person utanför sjukhus. Avhandlingen har studerat hur olika palliativa lag arbetar hemma hos patienten och intervjuat patienter och anhöriga om hur de upplever vården. Det svåra är inte den medicinska delen, utan att våga vara kvar i det svåra.

Högutbildad klarar stroke bättre
Statistiska metoder för registerbaserade studier med tillämpningar på stroke
Anna Lindmark, Handelshögskolan, Umeå universitet 2016

En statistisk bearbetning har bland annat gjorts av uppgifter om 62 000 patienter som fått sin första stroke 2001–2009 enligt det svenska strokeregistret Riksstroke. Resultatet visar att chansen att överleva en stroke är större för universitetsutbildade och personer med hög inkomst, jämfört med om man har låg utbildning och lön. I den akuta strokefasen är skillnaden i överlevnad liten för att sedan öka. Effekten av låg inkomst är fullt jämförbar med effekten av andra traditionella riskfaktorer som rökning eller högre ålder.

Ensamhet kan försämra minne
The role of socio-emotional factors for cognitive health in later life
Krister Håkansson, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2016

Avhandlingen har bland annat gjort studier på finska populationsstudien CAIDE om hjärt-kärlrisker, åldrande och demens med drygt 1 500 personer. En slutsats är att sociala och känslomässiga faktorer, såsom att leva ensam, känna nedstämdhet och hopplöshet, kan få konsekvenser på den kognitiva hälsan senare i livet.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 08 december 2016 - 13:10 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår