Tekniken utmanar äldres integritet

Av Ella Kolkowska, universitetslektor vid Handelshögskolan, Lunds universitet


Den omfattande övervakning som den nya välfärdstekniken möjliggör väcker nya frågor, skriver Ella Kolkowska, som forskar om integritet i relation till smart hemteknologi. Är det godtagbart med en kamera i sovrummet, sensorer i badrummet och att dina barn eller partner vet när du går ut, var du är och hur länge du är borta? Vem avgör vad som är acceptabelt för varje enskild individ?

Välfärdsteknik marknadsförs ofta som ett sätt att behålla självständighet och livskvalitet för äldre personer som vill fortsätta att leva i sin hemmiljö. Tekniken kan användas av personen själv, av en närstående, av personal eller någon annan i personens närhet. Exempel på sådan välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser.

Den stora variationen och de minskande kostnaderna tillsammans med teknikens ökade effektivitet skapar nästan obegränsade möjligheter. Tekniken kan påminna om att ta medicin, hjälpa till att strukturera dagen för den som har kognitiva problem eller skicka medicinska data till en ansvarig läkare, som ögonblickligen kan reagera på ändringar i den äldres hälsotillstånd. Tekniken kan underlätta kommunikation med anhöriga, sjukvård och hemtjänst samt öka tryggheten och minska ensamheten.

Men för att ge olika vårdgivare möjlighet att snabbt reagera i nödsituationer måste tekniken som installeras i en äldre persons hem samla in, bearbeta och kommunicera stora mängder av data, både om vad som händer hemma och om den äldre personens hälsotillstånd och beteende. Detta kan innebära intrång i den personliga integriteten.

Skydd av personlig integritet är i de flesta länder reglerat genom lagar och kan därför inte förbises när den nya välfärdstekniken utvecklas och används. Av den anledningen har eu-kommissionen fört fram konceptet Privacy by design, som på svenska betyder inbyggd personlig integritet och innebär att tekniska mekanismer för att skydda personlig integritet redan under utvecklingsprocessen byggs in som standard i den nya välfärdstekniken.

Att lägga till integritetsskydd när tekniken är nästan färdigt utvecklad kan vara kostsamt och svårt. Dessutom leder det till otillfredsställande lösningar som gör det svårt att följa lagstiftningen. Därför gör tillämpning av Privacy by design att integritetsaspekter fokuseras i tidiga skeden av utvecklingsprocessen och blir ett sätt att garantera att integritetslagar efterföljs och att de framtida användarnas personliga integritet skyddas. En del forskare invänder dock att tillämpning av Privacy by design ofta leder till en alltför teknisk syn på integritetsfrågor, som inte tar hänsyn till den komplicerade sociala miljön i vilken den nya välfärdstekniken används.

Baserat på en översikt av tidigare forskning samt erfarenheter från tidigare projekt där jag har undersökt integritetsfrågor vid användning av den nya välfärdstekniken i hemmiljöer, vill jag belysa, illustrera och diskutera ett antal utmaningar som måste hanteras för att inte äventyra äldre personers integritet när välfärdteknik införs och används i deras hem.

Ett problem som pekas ut av ett antal forskare är att personlig integritet i detta sammanhang ofta reduceras till dataskydd. En vanlig missuppfattning är därför att den personliga integriteten kan garanteras genom att åtkomst till känslig information endast ges till behöriga personer. Detta är ett mycket snävt synsätt, som ignorerar de integritetsaspekter som kommer upp när den nya välfärdstekniken används i en social miljö där både den äldre och andra personer – anhöriga, hemtjänstpersonal – kan påverkas.

Till exempel kan placering av teknisk utrustning i badrum eller sovrum eller omfattningen av övervakningen upplevas som integritetskränkande, även om insamlad data skyddas i de tekniska systemen. Den nya tekniken testas sällan i verkliga miljöer, varför integritetsfrågor bortom de tekniska och legala kraven upptäcks först när tekniken införs och används i de äldres hem. Att garantera integriteten för en äldre person som använder den nya välfärdstekniken i sitt hem är följaktligen en stor utmaning.

Ett annat problem som lyfts fram i litteraturen är att de äldres verkliga behov inte är tillräckligt beaktade vid utveckling och införande av välfärdstekniken. Istället drivs utvecklingen av it-specialister, som tror att de vet vad äldre personer behöver och vill ha. Ofta görs felaktiga, stereotypiska antaganden om de äldre som en väldefinierad och homogen grupp. Dessa antaganden resulterar alltför ofta i standardiserade, automatiska lösningar som är svåra att anpassa till olika miljöer och varierande individuella integritetskrav. Forskningen visar att de äldre användarnas önskemål gällande integritet är väldigt diversifierade. Integritetsbehoven skiljer sig åt på grund av individuella preferenser, variationer i social interaktion, hälsotillstånd och relationer med familjen och andra människor. För att verkligen kunna möta äldre människors integritetsbehov måste utvecklarna inse mångfalden bland äldre människor samt förstå skillnaderna mellan de olika miljöer där den nya välfärdstekniken införs och används.

Ytterligare ett problem som fokuserats i forskningen är att de äldre inte är tillräckligt involverade i framtagning av integritetskrav i relation till de nya tekniska lösningar som installeras i deras hem. Deltagandet reduceras ofta till att skriva på en samtyckesblankett, där den äldre i de flesta fall inte förstår vilka konsekvenser de tekniska lösningarna har för integriteten. Ett försvar som ofta används av it-specialister är att de äldre saknar tillräcklig teknisk kunskap och medvetenhet, vilket resulterar i begränsad förmåga att diskutera och uttrycka integritetsrelaterade krav i detta sammanhang. Jag kan inte hålla med.

I mina studier har de äldre användarna varit intresserade, engagerade och förmögna att uttrycka och diskutera integritetsfrågor i relation till tekniken som installeras i deras hem. Däremot har jag sett att det finns ett behov av tydliga presentationer och speciella metoder som visualiserar effekterna av den aktuella tekniken på den äldres integritet. Flera sådana metoder och tekniker är välkända och använda inom fältet Människa/dator-interaktion, mdi.

För att garantera integritet för en äldre person som bor i en miljö där tekniken är en integrerad del av det dagliga livet måste både tekniska och sociala integritetsaspekter beaktas. Personlig integritet kan inte reduceras till snävt dataskydd, utan måste förstås i sin helhet som integritet för en individ där värdighet, autonomi och rätt till privat utrymme och egendom är lika viktiga som skydd av känsliga uppgifter.

Både användarnas krav och tekniska aspekter gällande integritet måste övervägas när den nya välfärdstekniken utvecklas, införs och används i äldre personers hem. Äldre människor och deras anhöriga har intresse av och förmåga att diskutera och uttrycka integritetskrav i relation till den nya välfärdstekniken. Detta gör dem till en outnyttjad resurs i utformningen av integritetslösningar i denna kontext.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 08 december 2016 - 12:44 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 4/16 • Välfärdsteknik »

”Den stora variationen och de minskande kostnaderna tillsammans med teknikens ökade effektivitet skapar nästan obegränsade möjligheter. Tekniken kan underlätta kommunikation med anhöriga, sjukvård och hemtjänst samt öka tryggheten och minska ensamheten. ”

”Äldre människor och deras anhöriga har intresse av och förmåga att diskutera och uttrycka integritetskrav i relation till den nya välfärdstekniken. Det gör dem till en resurs i utformningen av integritetslösningar.”

 

Loading   Sökning pågår