Foto Lena Fieber
Dora Wahlgren har varit med i SNAC-K sedan starten.

TEMA Dora ställer upp för forskningen

Av Lena Fieber

Dora Wahlgren, 87, är en av drygt 4 400 innerstadsbor i Stockholm som deltar i den nu sextonåriga befolkningsstudien SNAC-K. 
– Det känns positivt att få bidra till forskningen, säger hon.

Dora Wahlgren är pensionerad psykiatriker och bor lantligt mitt i stan i ett hus på ön Stora Essingen. I snart sjutton år har hon i olika omgångar tagit bussen till snac-k:s mottagning för flera timmars intervjuer, provtagningar och tester.

– Jag fick en inbjudan till studien när jag var 72 och tvekade aldrig; som läkare tycker jag förstås att det är självklart att ställa upp och hjälpa forskarna få fram mer evidens för att det ska bli bättre för oss pensionärer.

Forskning i snac-k visar att så mycket som hälften av 85-åringarna klarar sig själva utan hjälp. Dora Wahlgren hör till dem. Hon lever ett aktivt liv och – bortsett från grönstarren – beskriver sig som frisk och fri från ålderskrämpor.

– Jag valde mina föräldrar, skrattar hon.

– Mellan undersökningarna i studien är åldrandet inget som jag går omkring och funderar på. Det är som det är. Jag har fullt upp med så mycket annat som är roligt.

– Fast benen är viktiga att hålla igång. Trapporna i huset ger fin träning och när jag går ut tar jag de hundra trappstegen uppför berget till gatan.

– Och så umgås jag med yngre människor, det är bra!

Deltagarna i studien är från 60 år och uppåt. Undersökningar görs vart sjätte år fram till 78-års ålder och därefter vart tredje år. På den trevliga mottagningen tas Dora Wahlgren och alla andra deltagare emot av sjuksköterska, läkare och psykolog där de får genomgå hälsoundersökningar och minnestester och svara på detaljerade frågor om alltifrån utbildning, kost och socialt nätverk till sjukdomar och medicinering. I väntrummet står kaffe och smörgåsar framdukat.

– Alla äldre som kommer hit ställer ju upp för forskningen och därför är vi måna om att de ska känna sig välkomna och väl omhändertagna i en lugn och positiv atmosfär, säger sjuksköterskan och mottagningens ansvariga Gunilla Svanhagen.

 – Vi försöker också undvika att boka om tider, eftersom vi vet att många ser fram emot besöket hos oss. Det händer att deltagare till och med ringer och frågar om det inte är dags för en undersökning snart. Deltagandet i de uppföljande undersökningarna är 90-procentigt.

– De yngre äldre kan däremot ha svårt att hitta en ledig tid mellan passning av barnbarn, resor och andra aktiviteter.

Den som inte längre kan ta sig till mottagningen eller har flyttat till äldreboende får i stället ett hembesök.

För att kunna följa utvecklingen och förändringarna över tid så ställs i stort sett samma frågor vid alla undersökningstillfällen. Inom några områden har frågorna uppdaterats, exempelvis om maten.

– Frågor om hur ofta man äter exempelvis bruna bönor har bytts ut mot mer övergripande frågor om bland annat medelhavskost.

Det måste vara smärtsamt att uppleva när ens tester försämras sedan förra gången, hur hanterar ni det?

– Vi är hela tiden lyhörda för deltagarens reaktion under undersökningarna och avsätter tid för sådant samtal. Den äldre ska må bra när han eller hon går härifrån.

Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center, arc, är projektledare för snac-k.

– Styrkan med snac-k är att så många som tre av fyra inbjudna stockholmare deltog i basundersökningen vid starten. Det kan vi tacka Kungsholmsprojektet för som redan var känt bland invånarna. Även vid uppföljningarna har bortfallet varit lägre än det brukar.

En annan styrka, enligt Laura Fratiglioni, är att snac-k också registrerar uppgifter om människor som avlider mellan undersökningarna, till exempel vilka sjukdomar de hade och varför de avled.

Forskning har visat att vi lever längre och friskare i dag än för tjugo år sedan, har minskad risk för att drabbas av demens och är mer rörliga som gamla. snac-k är en av många pusselbitar i den forskningsprocess som har varit med att ta fram denna kunskap, säger Laura Fratiglioni.

– Kända friskfaktorer för ett hälsosamt åldrande är att man har en sund livsstil redan i medelåldern, minskar sina vaskulära risker, såsom högt blodtryck, och har en större kognitiv reserv, som gör det möjligt att kompensera för ärftlig minnesförsämring med exempelvis fysisk aktivitet. snac-k:s bidrag i den här processen är att försöka förstå varför det är så, genom att bland annat studera hur mycket av de vaskulära riskfaktorerna som orsakar fysiska och kognitiva skador.

– Vi studerar också begreppet hälsa hos äldre och har utifrån databasmaterialet tagit fram ett helt nytt hälsoindex för primärvården, hat (health assessment tool). På en 0–10-skala mäts fysiskt och mentalt hälsotillstånd hos äldre 60–105 år för att hjälpa vården att upptäcka brister och bedöma behov på samma sätt som man i dag följer bebisar. Mätningen tar femton minuter och hat kan även användas vid planering av den framtida äldrevården och -omsorgen.

Bland annat testas gånghastigheten och hur länge man kan stå på ett ben. En landsomfattande snac-studie visar nämligen att detta kan förutsäga kommande hjälpbehov. Långsam gång kan även vara ett tidigt tecken på demens.

– Nästa steg är att validera och implementera hat. För att hjälpa till i denna process är jag ute och pratar mycket om hat, bland annat har Världshälsoorganisationen who visat ett intresse.

Med hjälp av snac-k-materialet har forskarna även tagit fram ett verktyg för att bedöma multisjuklighet. Multisjuklighet är en av de största utmaningarna för hälso- och sjukvården i takt med att vi blir allt äldre, men konsensus saknas om vilka kroniska sjukdomar som ska ingå. En tidigare snac-k-studie visar att de allra flesta äldre har minst två av sjukdomarna och över hälften har fyra eller fler. Nu vill forskarna veta hur de olika sjukdomarna påverkar varandra respektive individens funktionsförmåga.

– Vi har även påbörjat en studie med pet-kamera om hur mycket den kognitiva reserven kan kompensera riskfaktorerna för demens.

Deltagarna i snac-k hör numera till de mer väl­utbildade och välbärgade pensionärerna i Stockholm, är det ett problem?

– Alla våra resultat kan tillämpas bara på en urban välutbildad och välbärgad befolkning i industriländerna. Frågan om deltagarna är representativa för landets äldre eller inte spelar emellertid en mindre roll i studier om biologiska mekanismer och riskfaktorer.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 14 mars 2017 - 11:44 © Äldre i centrum

Tillbaka till #1/17 Den som lever får se »

SNAC-K(ungsholmen)

SNAC-K är en av fyra delstudier i den nationella longitudinella studien om åldrande och äldrevård, SNAC, The Swedish national study on aging and care. Studien drivs av Äldrecentrum i samarbete med Aging research center på Karolinska institutet och består av en befolkningsdel och en vårdsystemdel. Socialdepartementet, Stockholms läns landsting och Stockholms stad finansierar. Vart tredje år arrangeras en informationsdag för alla studie­deltagare där forskarna svarar på frågor och berättar om de senaste forskningsresultaten. De andra delstudierna i SNAC finns i Nordan­stig (Hälsingland), Blekinge och Skåne. Mer information om SNAC-K finns på Äldrecentrums webbplats, www.aldrecentrum.se.


Loading   Sökning pågår