Foto Anki Almqvist
Göran Gellerstedt, till vänster, är nyfiken på vad forskarna ska komma fram till om yogans effekter på förmaksflimmer.

I PRAKTIKEN Yoga för hjärtat

Av Lena Fieber


Medicinsk yoga sänker blodtryck och hjärtfrekvens och kan hjälpa vid vissa hjärtbesvär. Följ med på ett äldrevänligt yogapass i en pågående forskningsstudie om paroxysmalt förmaksflimmer.

Vi ligger och blundar på mjuka ulliga yogamattor i ett ljust rum och följer yogaledarens sövande instruktioner: ”Andas djupt med magen, genom näsan, långsamt. Fokusera inåt i dig själv. Tänk sat vid inandning och nam vid utandning. Andas med i alla rörelserna.”

I den här yogan behöver man inte vara vig och slå knut på sig själv. Vi som inte kan sitta med korslagda ben på yogamattan sitter på en stol. Inget får göra ont, säger ledaren. Sakta flexar vi och stretchar ryggen, andas. Ritar en cirkel i luften med näsan, runt, runt, och gapar, schhh. Står på alla fyra, kutar och svankar sakta ryggen. Passet avslutas med att vi ligger ned och känner av kroppen: hälarna mot golvet, benen, stjärten …och stretchar. Efteråt känns kroppen behagligt avslappnad.

– Ja, det bästa är långsamheten i rörelserna. Man är lite stel men som gammal forskare i kemi så är jag nyfiken och tycker att det ska bli spännande att se om det här hjälper, säger Göran Gellerstedt, 74, en av deltagarna i studien.

Gunnel Lundström, 76, har tidigare lärt sig djupandas när hon får hjärtklappning.

– Det fungerar. Jag är därför glad över möjligheten av få vara med i den här studien, säger hon.

Göran, Gunnel och de övriga deltagarna på yogapasset har en hjärtsjukdom som heter paroxysmalt hjärtflimmer och som innebär att hjärtat helt plötsligt rusar iväg i 150–170 oregelbundna slag i minuten. Hjärtklappningen kommer och går. Orsaken är oklar och kan ha att göra med försvagad hjärtmuskel, förkalkningar i hjärtat, sköldkörtelrubbningar eller högt blodtryck. Risken ökar med åldern och sjukdomen drabbar framför allt äldre, och män. Det farliga med förmaksflimmer är att det kan leda till hjärtsvikt och stroke.

Hjärtklappningen ger tryck över bröstet, yrsel, nedsatt kraft, ångest och oro. Det är vanligt att man isolerar sig på grund av rädslan för nya anfall och symtomen leder till sänkt livskvalitet. För tänk om hjärtklappningen kommer när man passar sitt lilla barnbarn?

Sjukvårdens standardbehandling för att häva hjärtklappningen består av läkemedel, elstötar och ablation, som innebär bränning av nervtrådar i hjärtat. Det som medicinsk yoga kan tillföra är att man själv lär sig hantera hjärtklappningen.

Inger Gustafsson, 79, har yogat i två år sen hon kom med i studien. Hon beskriver sitt förmaksflimmer som en känsla av att vara väldigt uppskrämd.

– Jag märkte på en gång att jag mådde bättre med yogan, och har kunnat minska på medicinerna. Tidigare kunde jag få hjärtklappning en till två gånger i veckan, men numera kan det gå en och en halv månad mellan flimren, säger hon.

– Yogan har lärt mig att tänka bort oron och obehaget när flimren kommer. De håller i sig ganska länge, men då sätter jag mig ned och andas och så lugnar det ned sig. Så får jag bort det jobbiga och blir inte rädd.

Varje morgon hemma efter frukost gör hon sin yoga.

– Men just nu gör jag en paus på grund av artros och diskbråck. Efter diskbråcksoperationen ska jag börja yoga igen.

Forskningsstudien leds av hjärtsjuksköterskan Maria Wahlström vid Danderyds sjukhus i Stockholm. I en tidigare studie med 80 deltagare har hon visat att medicinsk yoga sänker blodtrycket och hjärtfrekvensen och höjer livskvaliteten. Slutsatsen i den studien är att yogan kan vara ett komplement till den sedvanliga behandlingen. Nu vill Maria Wahlström gå vidare med en större studie för att se om detta stämmer.

Att komma tillrätta med rädslan för hjärtklappningen är viktigt, eftersom rädslan i sig kan förvärra besvären, säger hon.

– Medicinsk yoga kan minska förmaksflimmerepisoderna som i sin tur kan minska risken att insjukna i stroke och hjärtsvikt.

– Jag hoppas också kunna visa att yogan kan leda till en sänkning av läkemedelsanvändningen. Några deltagare i studien har redan kunnat minska på sina mediciner.

Andningen är central i all yoga. När man djupandas återställs balansen mellan lugn- och stresshormoner i det icke viljestyrda nervsystemet, hjärtfrekvensen går ned och den tryckande känslan i bröstet kan försvinna.

– Det som skiljer den här yogan från andra former är stretchningen av bröstmusklerna som gör det lättare att andas djupt, säger Maria Wahlström.

– Om anfallet till exempel kommer när man är på teatern så kan man sätta sig på en stol eller gå in på toaletten, flexa med ryggen och djupandas.

Den pågående randomiserade studien är trots sina blott 135 deltagare en av världens största om detta. Deltagarna är 40 till 90 år, medelåldern är 67, och alla går på medicinering för sin hjärtklappning. De lottas in i tre grupper: en grupp tränar medicinsk yoga under tolv veckor (ett pass i veckan med ledare och träning hemma med cd), en grupp lär sig avslappning till musik som har evidens för att sänka blodtryck och hjärtfrekvens, och så finns en kontrollgrupp.

Deltagarna undersöks före och efter tolvveckorsperioden, bland annat mäts blodtryck, hjärtfrekvens, hjärtmuskelhormon, inflammationsmarkörer och livskvalitet.

I dag används medicinsk yoga vid drygt 150 vårdcentraler och sjukhus i Sverige, bland annat för hjärtpatienter och cancerpatienter. På Danderyds sjukhus hjärtklinik, som var först med att ta in medicinsk yoga i sjukvården, används yogan i rehabiliteringen efter en positiv – ännu opublicerad – studie som Maria Wahlström först gjorde på hjärtinfarkts­patienter.

– Sverige ligger långt framme och vid Karolinska institutet pågår forskning om yoga vid ryggsmärta och hjärtsvikt.

När hennes första studie publicerades i en internationell tidskrift fick den ett stort medialt genomslag, berättar hon.

– Yoga är trendigt, men uppmärksamheten kring min studie speglar även behovet av alternativa behandlingar inom sjukvården, där fler och fler människor söker sig till egenvården.

Är yoga flum?

– Det kan låta flummigt, visst. Men det har skrivits tusentals forskningsartiklar om yoga i världen och mina kollegor på hjärtkliniken följer intresserat vad jag gör och hjälper mig med patienter till min forskning.

– Jag tror att intresset hänger ihop med en önskan inom sjukvården om att kunna hjälpa patienterna att få en högre livskvalitet, och minska läkemedelsförbrukningen, inte minst hos äldre.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 14 mars 2017 - 11:11 © Äldre i centrum

Tillbaka till #1/17 Den som lever får se »

Medicinsk yoga 

Den medicinska yogan, som används i sjukvård och forskning, är en speciellt utformad terapeutisk yogaform med rötter i kundaliniyoga. Yogapass finns för olika diagnoser, det pass som studeras heter Fri från stress. Läs mer om medicinsk yoga på mediyoga.se.

Påverkan på par

Förmaksflimmer påverkar parrelationen negativt, visar en avhandling vid Jönköping university som har intervjuat ett hundratal par där den ena personen har förmaksflimmer. Att inte veta vad som väntar från ena dagen till den andra gör att man inte vågar planera in aktiviteter, och det är vanligt att hålla inne med sina tankar och känslor för att inte oroa varandra. Forskarens slutsats är att partnern bör göras delaktig i vård­aktiviteterna. Avhandlingen heter Partner relationship in couples living with atrial fibrillation.

Förmaksflimmer

Omkring tre procent av alla vuxna har förmaksflimmer och sjukdomen ökar, varför vet inte forskarna. Det finns tre typer av förmaksflimmer och paroxysmalt förmaksflimmer kan utvecklas till persistent (ihållande), som kräver sjukvårdsbehandling för att gå över, och kroniskt förmaksflimmer, där hjärtfrekvensen regleras. 
 

Avhandling kommer

Om cirka ett år presenterar Maria Wahlström sin forskning i en avhandling. Den första färdiga studien i den kommande avhandlingen är publicerad i tidskriften European journal of cardiovascular nursing och heter Effects of yoga in patients with paroxysmalt atrial fibrillation – a randomized controlled study. Den pågående andra studien har färdiga resultat i sommar. I den tredje studien intervjuas yogadeltagarna om hur de upplever den medicinska yogan. I fjärde studien undersöks könsskillnaderna, där tidigare studier har visat att kvinnor med förmaksflimmer mår sämre än män.

Loading   Sökning pågår