AVHANDLAT Pappersarbete är också god omsorg

av Lena Fieber


Sätta sig ned för en pratstund eller dokumentera i datorn? 
Anette Lundin forskar om äldres välbefinnande och har studerat personalens prioriteringar vid ett äldreboende.

Nyligen lade Anette Lundin fram en avhandling om personalens relation till den organisatoriska sidan av äldreboendet. Det handlar om hur enhetschef och undersköterskor hanterar balansen mellan att ge en bra omsorg och sköta de uppgifter som handlar om dokumentation, resursbegränsningar, regleringar med mera som verksamheten omges av. För bägge delar behövs i omsorgen för att stödja äldre personers välbefinnande, det är en slutsats i avhandlingen.

– Här finns inget gott och ont, där det goda av tradition står för den praktiska omsorgen och det onda för ”det där andra” som jag har valt att benämna ekonomi. Bägge är lika viktiga inslag i ett växelspel. De ekonomiska ramarna och uppsatta målen på äldreboendet gör till exempel att det skapas rutiner som i sin tur skyddar mot risken för att omsorgen ska bli godtycklig.

För att undersköterskorna ska få förståelse för att exempelvis dokumentationen kan vara en lika viktig ingrediens i den goda omsorgen krävs ständig dialog.

Sådan dialog förs kanske redan på flera håll i äldreomsorgen, men behöver alltid förbättras, säger Anette Lundin. För vad innebär egentligen de vackra värdeorden på pappret, i praktiken?

– Dialogen och förståelsen gör att undersköterskorna slipper känna sig frustrerade över all den omsorg som de vill ge men inte upplever att de hinner, säger Anette Lundin.

Vad vinner de äldre på att personalen för en sådan dialog på äldreboendet, leder den exempelvis till att det avsätts tid för fler pratstunder, eller färre?

– Jättebra fråga. Jag tror att den synligaste effekten blir att undersköterskorna frustration försvinner. Det gagnar även de äldre.

Att även forskningen fortfarande delar upp omsorgen i en god praktisk och en ond ekonomisk del är ett bekymmer för äldreomsorgens utveckling, säger Anette Lundin.

– Det bidrar till en bild om att det råder motsättningar mellan personal och ledning. Vad forskarna i stället behöver göra är att se omsorgen som en tårta där varje bit består av bägge delar.

I hennes studier är det personalen som har fått definiera äldres välbefinnande. Material har samlats in genom tolv individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. De förklarar välbefinnande som ett behov av existentiell beröring, som består av känslan av att ha valfrihet, njuta samt känna närhet till någon eller något.

Överensstämmer personalens definition av välbefinnande med vad de äldre tycker?

– Det har jag inte studerat.

Studierna har publicerats i vetenskapliga tidskrifter och nu tänker Anette Lundin bjuda in sig själv till bland annat äldredagar för att berätta om sina resultat.

– Glädjande nog är Skaraborgs-regionen aktiva i frågan om äldre personers välbefinnande. Bland annat ska jag tillsammans med en forskarkollega samarbeta med Hjo kommun för att lokalisera behoven hos alla invånare över 80 och föreslå åtgärder som kan höja deras välbefinnande.

Anette Lundin arbetar som adjunkt i socialpsykologi vid institutionen för hälsa och lärande på Högskolan i Skövde, har även en magister i sociologi och började först forska om ungdomar.

– Sen kom jag med i ett tvärvetenskapligt projekt om effekten av hundar i äldreomsorgen, vilket väckte mitt intresse för äldre. Redan i de första intervjuerna blev det så uppenbart vilka dilemman som personalen brottas med för att öka de äldres välbefinnande.

– Jag har alltid varit intresserad av hur vård- och omsorgspersonal kan hjälpa till att förbättra självbilden hos utsatta grupper. Att studera äldreomsorgsorganisationerna är också intressant med tanke på att de som går i pension i dag kommer att ställa större krav på äldreomsorgen.

– Jag vill därför fortsätta forskningen om äldreomsorgen, framför allt vill jag studera den pågående trenden med att personalen ska reflektera över sitt arbete. Innebär det att undersköterskorna ges en röst att räkna med eller riskerar det bara att göras deras arbete självreglerande och utan utrymme för egna initiativ?

– Helt klart är att undersköterskans kompetens och erfarenhet måste tas tillvara bättre än vad som görs i dag. Förslaget om legitimering, som lagts fram av den statliga utredningen om en kvalitetsplan för äldreomsorgen, är ett bra steg i rätt riktning.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 02 juni 2017 - 08:40 © Äldre i centrum

Tillbaka till #2/17 Ett hem med utsikt? »

AVHANDLINGEN

Rättfärdigade prioriteringar: en kvalitativ analys av hur personal i äldreomsorgen hanterar motstridiga verksamhetslogiker. Anette Lundin, Hälsohögskolan, Jönköping univ. 2017.


Tre råd för en bättre äldreomsorg

1. Skapa en förståelse i organisationen för att både den omhändertagande och den ekonomiska delen behövs.

2. Stärk omsorgspersonalens professionella identitet.

3. Rådet till forskare är att titta på de logiker som styr omsorgen uppifrån och ned, i stället för att dela in dem horisontellt.

Loading   Sökning pågår