I PRAKTIKEN Grönskande omsorg

av Lena Fieber


På Kvarnbackens äldreboende i utkanten av Linköping är den 
blommande gården med odlingslådor, höns och boulebana en värdefull del i omsorgen. De positiva effekterna styrks av forskningen.

Här väcks sinnena och minnena till liv av äppel- och plommonträd, bärbuskar, grönsaker, kryddor och blommor, gärdsgården, huggkubben, fjärilarna som flyger förbi, hönsen som kacklar, vattnet som porlar… I den lilla dammen behöver guldfiskarna matas, från hönsgården kan man plocka med sig ett ägg till kvällssmörgåsen, eller sitta och vila i hammocken under pergolan. Allt som går att äta används i matlagningen och krusbären växer på stam för att enkelt kunna nås för den som vill smaka. Vid de upphöjda odlingslådorna med grönsaker kan man sitta på rullatorn eller i rullstolen och rensa ogräs.

 – Västeråsgurkorna är populärast i odlingslådorna, säger vårdbiträdet Carin Eriksson, som ansvarar för trädgården tillsammans med kollegan Ewa Åkesson.

Bägge engagerade sig när verksamhetschefen Christina Hagman för några år sedan initierade en upprustning av utegården för att höja de boendes livskvalitet. Häromåret vann Kvarnbacken första pris i kommunens trädgårds­tävling. Nu arbetar vårdbiträdena några dagar om året i trädgården och håller i alla uteaktiviteter.

– Vi sår och planterar tillsammans med de boende och grillar korv efteråt, firar midsommar, har gymnastik, anhörigdagar och sommarkafé då de boende får bjuda in till fika. Och spelar boule. Nytt är växthuset, som vi köpte för prispengarna, där man kan komma in och sitta ned för att se hur det går för våra slanggurkor och tomater.

Delaktigheten i trädgården är viktig och alla får bestämma vad som ska sås och planteras. Trädgården har gjort de boende gladare och mer positiva, matlust återvänder och oro minskar, säger Carin Eriksson.

– Förut satt de bara här ute, men numera är det helt annorlunda i och med att alla själva vill gå ut, för att det alltid finns något att göra. Det är så härligt att se hur engagerade de är i trädgårdsarbetet, ibland kan jag inte ens jobba för allt vårt prat!

Visst innebär trädgården en extra kostnad, säger verksamhetschefen Christina Hagman.

– Men det är det värt. Särskilt sommaren är ju annars den mest oroliga tiden på grund av personalens och anhörigas semestrar.

Har användningen av psyko­farmaka minskat?

– Depressioner är inte så vanliga här, om det har med trädgården att göra vet vi inte, men så kan det ju vara.

Enligt forskning och rapporter från Socialstyrelsen får personer som bor på äldreboende inte komma ut så mycket som de själva önskar, trots att utevistelsen har bevislig inverkan. Eva Dahlkvist, medicine licentiat och adjunkt i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, är en av få sjuksköterskor i landet som forskar om trädgårdar i äldreomsorgen. Hon intresserar sig för vad en trädgård betyder för själva omvårdnaden. Hennes forskarlag har undersökt vad boende, chefer och personal tycker om trädgården vid totalt 79 äldreboenden i Örebro, Dalarnas och Gävleborgs län. Analyserna av svaren visar på ett positivt samband mellan grönskan i trädgården och de boendes självskattade hälsa.

– De boende skattade även att de känner sig mindre stressade och mår bättre av att få komma ut i trädgården.

Positiva upplevelser förutsätter att det är enkelt att ta sig ut till eller runt i trädgården. Och här pekar en av studierna på flera brister.

– Enligt cheferna fanns det många hinder på vägen ut, till exempel långa korri­dorer inomhus, trösklar, tunga eller låsta dörrar, trapphus och trappor. Utomhus var det ojämn och sluttande mark, instabila stolar utan armstöd, avsaknad av solskydd och närliggande toalett.

Hindren tycks dock inte bekymra de boende. Sammantaget var de mer nöjda med att bara få komma ut, jämfört med personalen som ansåg att vädret ofta var för varmt eller för kallt för utevistelse.

Forskningsresultaten har skickats till berörda chefer och politiker. En tredje studie är igång för att observera och beskriva hur de boende använder och upplever trädgårdsvistelsen. Resultatet väntas under året.

– Det är viktigt för hälsan att äldre får möjlighet till regelbunden utevistelse. Nu pågår även en fjärde studie med det övergripande syftet att beskriva hur första linjens chefer vid äldreboenden arbetar för att främja en god vård- och arbetsmiljö, med fokus på trädgården som del av utemiljön och de boendes och personalens hälsa.

 

Referenser

E Dahlkvist et al (2016). Garden greenery and the health of older people in residential care facilities: a multi-level cross-sectional study. Journal of advanced nursing, 72 (9), 2065-2076.

E Dahlkvist et al (2014). Is there a caring perspective in garden/patio design in elderly care? A description and a comparison of residents' and staff members' perceptions of these outdoor spaces. Journal of housing for the elderly, 28 (1), 85-106.

E Dahlkvist (2015). The garden/patio in residential care facilities for older people: characteristics and the users perspectives. Örebro universitet.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 31 maj 2017 - 14:46 © Äldre i centrum

Tillbaka till #2/17 Ett hem med utsikt? »

”Intresse finns – kunskap saknas”

Intresset för att anlägga trädgårdar vid äldreboenden är ganska stort, men det saknas kunskap och pengar, säger pionjären på området Yvonne Westerberg.

För tjugo år sedan skapade Yvonne Westerberg som arbetsterapeut landets första terapeutiska trädgård för äldre i Stockholm stad efter många års kamp. På den tiden var det inte många som förstod varför äldre som var sjuka och ganska orörliga skulle behöva en trädgård, säger hon. I dag finns Sinnenas trädgård vid Sabbatsbergs sjukhus kvar i något förändrad form.

Själv är Yvonne Westerberg biträdande enhetschef vid ett äldreboende, hjälper omsorgsföretag att anlägga trädgårdar vid äldreboenden och säger att amerikanarna är duktigast på att forska om detta. Trenden med att allt fler äldreboenden profilerar sig mot utevistelse och trädgård välkomnar hon med viss reservation:

– Det räcker inte med att visa upp en tjusig trädgård i marknadsföring och vid upphandling. För att fungera måste trädgården göras tillgänglig för både rollator, rullstol och gärna säng. Samtidigt ska den designas så att den väcker alla sinnen, skapar trygghet, lust och nyfikenhet, med olika rum för olika behov. Viktigt är också att de anhöriga informeras om hur den kan användas och – ännu viktigare – njutas.

På vintern kan trädgården användas för promenad, ”då är det bra att ha ett lusthus som besöksmål”, eller för att bygga snölyktor.

– Tyvärr saknar många äldre rejäla vinterkläder, efter att de anhöriga har rensat inför flytten till äldreboendet. Kappa och hatt räcker inte långt om det är kallt ute.


Trädgård som resurs

 Se trädgården som en viktig och hälsofrämjande resurs, där de boende kan vistas så ofta de vill, året runt. Trädgården ska ha rikligt med grönska.

Åtgärder på kort sikt:

• plantera bärbuskar och fruktträd

• plantera blommor, grönsaker och rotfrukter i upphöjda odlingsbäddar

• sätt ut ett fågelbad och/eller fontän

• sätt ut tillräckligt med stabila trädgårdsmöbler och sittplatser

• sätt upp sol- och vindskydd

• ha vårdhundsbesök och/eller katt i trädgården.

Åtgärder på lång sikt kan vara att bredda gångar och ta bort sluttande underlag.


Dansk inspiration

Forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp tipsar om webbplatsen www.sansehaver.dk och åker gärna till Köpenhamn med omnejd för trädgårdsinspiration.

Loading   Sökning pågår