KRÖNIKA Stöd idrott för äldre

av Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet


När morfar pensionerades från järnvägen var han 67 år. Gamla gummor och gubbar kom till egnahemsvillan i Ulriksdal för att tacka av. Morfar i finkostym och med krum rygg tog emot gratulationerna. Som barn minns jag att jag hade två tankar. Var står chokladskålen med fingodiset och så här gammal kommer jag aldrig att bli. Nu är jag där, fyra år äldre än morfar var när han pensionerades, och med fortsatt lust att få vara med både i samhällslivet och hälsomässigt. Att tillåtas att gå från att passa barnbarn till att hålla tal om idrottsideologi.

Vi blir allt äldre. Sverige har länge haft en hög medellivslängd. År 2015 var den 84 år för kvinnor och 80,4 år för män och jämfört med många andra länder är det högt. Vi är många seniorer som vill fortsätta vara aktiva i arbetslivet eller vara aktiva på vår fritid. Människor i Sverige lever allt längre och får allt fler år med bra livskvalitet. 72 procent av kvinnor och män idrottar eller motionerar minst någon gång i veckan. Andelen personer över 75 år som motionerar varje vecka nästan fördubblades under perioden 2008–2015. Mycket mer kan ändå göras för att fler ska få ett friskare och gladare liv på äldre dar. Det kan bland annat ske genom förändringar i levnadsvanor, där fysisk aktivitet, motion och idrott är en bidragande del till att må bättre. Vi vet i dag att effekten av träning är stor för äldre.

Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet bland äldre. Flera studier visar att en hög aktivitetsnivå hos seniorer minskar förtida död, sjukdom och funktionshinder. Det gäller såväl fysiska aktiviteter som sociala och kulturella. Förutom mindre sjukdom ger fysisk aktivitet ökad livskvalitet tack vare mer energi, ökat oberoende och större social aktivitet. Det betyder fler år med god hälsa och längre liv.

I dag får de flesta av oss väldigt lite, eller ingen, motion i vardagen. Hissar, rulltrappor, bilar och utbyggd kollektivtrafik underlättar livet, men gör också att vi måste söka fysisk aktivitet på annat håll. Rapporter om ökning av olika så kallade välfärdssjukdomar talar sitt tydliga språk.

Idrott och motion bidrar till att många håller sig friska, ger lust och glädje i fritiden och ett socialt sammanhang. Att skapa förutsättningar för ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, det vill säga att röra på sig, är en av idrottsrörelsens viktigaste uppgifter. Genom idrottsrörelsens omfattning med 20 000 idrottsföreningar över hela landet kan vi erbjuda alternativ för alla, oavsett ålder och ambitionsnivå, och därmed kan idrotten också spela en viktig roll för folkhälsan. Jag ser hur många föreningar nu erbjuder verksamhet för äldre och får många att känna den där delaktigheten, sociala gemenskapen vilket leder till att vi mår bättre både fysiskt och psykiskt.

Inom idrotten arbetar vi nu mot strategi 2025 och det livslånga idrottandet. Vi vill utveckla vår verksamhet så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.

Det finns mycket som är bra för samhället genom att vi tar tillvara på äldres förmåga och kraft. Bättre hälsa som äldre kan innebära att kostnader för vård och annan samhällsservice inte uppstår eller att kostnaderna uppstår senare i livet. Kostnaden för till exempel fallolyckor, diabetesvård, demenssjukdomar eller stroke uppgår till flera miljarder varje år. Ett hälsoproblem som bidrar till ökade kostnader är stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet. Detta leder till nedsatt fysisk funktionsförmåga och minskad rörlighet. Det är delvis en åldersrelaterad process att man inte får tillräcklig muskelstyrka vilket medför svårigheter att klara vardagliga aktiviteter men det ökar också risken för fallolyckor och sjukdom.

Den ökande hälsoklyftan är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Samtidigt som många människor mår bra ser vi att fler mår sämre och samhället får ökade kostnader för sjukförsäkring och sjukvård. Forskningen visar att det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att få fler att må bättre är att fler deltar i idrott och fysisk aktivitet.

Rörelseförståelse är lika viktig som läsförståelse. Svensk idrott går igenom en förändringsresa för att fler barn, vuxna och äldre ska kunna och vilja idrotta i förening hela livet. Då krävs det att vi från början skapar förståelse och kunskap för rörelse.

Eftersom vi blir allt äldre och behovet av att vara fysiskt aktiv hela livet växer vet vi också att äldre kommer att ställa andra krav och vilja träna i allt högre åldrar. Det är en stor och växande grupp, som är en viktig resurs för samhället och samtidigt en underutnyttjad tillgång för bland annat idrottsrörelsen. I dag är fler seniorer aktiva och vitala högre upp i åldrarna. Från pensionsåldern och uppåt finns en målgrupp som orkar betydligt mer och har stor erfarenhet.

För att vi inom svensk idrott ytterligare ska kunna utveckla vårt arbete för att få vuxna och äldre att röra på sig och idrotta så behövs ett förstärkt offentligt stöd. Vi kan då ges möjlighet att utveckla föreningsidrott för vuxna och äldre till att bli ännu bättre. Vi ser även att samverkan mellan arbetsplatser, äldreboenden, pensionärsorganisationer och idrottsföreningar främjar fler friska år i livet.

Samhället måste ta tillvara äldres förmåga och kraft. Dels kommer fler äldre vilja röra på sig och dels kommer samhället må bra av att fler äldre rör på sig. Det gör Sverige starkare på många sätt – vi äldre behövs för att kommande generationer ska få ekonomiska möjligheter till ett drägligt liv.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 02 juni 2017 - 09:09 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår