I PRAKTIKEN Forskare startar läsgrupper

Av Lena Fieber


Snart hoppas forskarna kunna starta de första högläsningsgrupperna enligt engelsk modell, med sköra äldre som tänkbar målgrupp.

Modellen, som kallas shared reading, är skapad av en engelsk litteraturvetare och studeras av forskare i Storbritannien. Det handlar om att träffas i små grupper för att under ledning av en utbildad läsledare och volontär läsa högt och samtala om det man läser. I Storbritannien finns sådana läsgrupper på bland annat bibliotek, vårdhem och sjukhus, och studier vid universitet i Liverpool visar positiva effekter för personer med demens.

– Vi har skapat ett informellt nätverk och ska nu först utbilda gruppledare med hjälp av organisationen The Reader som har utvecklat konceptet och håller i aktiviteterna i Storbritannien, säger Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet.

I ett första skede är målgruppen personer med kronisk smärta och psykisk ohälsa.

– Men det är inte otänkbart att vi även kommer att rikta oss till äldre.

Detta är ingen terapiform såsom biblioterapi, där litteraturen väljs ut utifrån behov, säger Kerstin Rydbeck.

– I shared reading är det viktigaste att högläsa och samtala tillsammans.

I Danmark har modellen redan införts och läsledare utbildas av Læseforeningen, som drivs av litteraturforskaren Mette Steenberg vid Aarhus universitet:

– Vi samarbetar med flera kommuner i Köpenhamn och har mycket god erfarenhet av läsgrupper för ensamma äldre.

Ett forskningsprojekt om högläsningen, som Mette Steenberg har medverkat i, visar att läsgrupperna blir en frisk fläkt som ger de äldre deltagarna ”nya sociala möjligheter”. De undersökta läsgrupperna fungerade så bra att de fortsatte efter studiens slut. 


Biblioterapi

I höst startar den första akademiska kursen i biblioterapi, som bland annat innehåller högläsning. Bakom står Ersta Sköndal Bräcke högskola och kursen Det biblioterapeutiska arbetssättet riktar sig bland annat till personal inom äldreomsorgen, enligt ansvariga Pia Bergström, som är universitetsutbildad biblioterapiledare från Finland, där biblio­terapi praktiseras sedan många år.

Vid Göteborgs universitet har ett forskningsprojekt om biblioterapi visat att tyst egen läsning har en läkande och stärkande effekt hos sjukskrivna kvinnor, däribland kvinnor över 65.

Redan på 300-talet f. Kr. skrev den grekiske filosofen Aristoteles att litteraturen kan rena själen och vid entréer till antika bibliotek har forskarna hittat inskriptionen ”medicin för själen”.

För att leva upp till bibliotekslagen har biblioteken även bokhyllor på äldreboenden och levererar böcker hem till dem som inte själva kan ta sig ut.

– Ofta, ofta får jag höra att vad skulle de som bor ensamma hemma gjort om de inte hade haft böcker att läsa och lyssna på, säger bibliotekarie Carin Månsson i Nybro.

Läs om hur biblioteken kan bli bättre på att bemöta hemmaboende personer med demens i det avslutade projektet Möten med litteratur, på Svenskt demenscentrums webbplats.

Myndigheten för tillgängliga medier har även gett ut ett studiematerial för läsombud och högläsare som heter Läs tillsammans.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 09 mars 2018 - 12:59 © Äldre i centrum

Tillbaka till #3/17 Åldrande sinnen »

Referenser

Läsglädje för äldre, skrift om ett högläsningsprojekt på äldreboenden i Värmland. (2013).

Sonja Fagerholm (2012). Livsviktig läsning: en fallstudie av ett biblioterapeutiskt projekt på ett finskt äldreboende i Stockholms län. Masteruppsats, Uppsala universitet.

Lotta Rosenström (2009). Sån kärlek har man aldrig varit med om: en studie av högläsning för personer med demens. Magisteruppsats, Stockholm universitet 2009

Inger Eriksson (2006). Poesiläsning som meningskapare: en studie om poe­sigrupper på sjukhem och hospice. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Billington, J., Carroll, J., Davis, P., Healy, C., Kinderman, P. (2012). A literature-based intervention for older people living with dementia: An evaluation report by the Centre for research into reading, information and linguistics systems.

Caroll, J., David, P., Kinderman, P. (2014). Road to care: an investigation into quality of life benefits of shared reading groups for people living with dementia.

Jon Rasmussen (2013). Det spirer og gror: Læsegrupper for sårbare ældre. Ensamme gamles værn.

Cecilia Pettersson. Mellan självbekräftelse och självförglömmelse: Om terapeutisk läsning, publicerad i Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2013/2014.

Loading   Sökning pågår