Skillnad i dödsrisk för föräldrar jämfört med icke-föräldrar över ålder, ogifta respektive gifta män och kvinnor. Ju högre värden desto större skillnad till föräldrars fördel.

TEMA Barn förlänger (också) livet

Av Karin Modig [karin.modig@ki.se], docent i epidemiologi vid Karolinska institutet


Risken att dö är lägre för äldre som har barn jämfört med dem som inte har det. Högutbildade barn tycks bäst för äldrehälsan.

Äldre med vuxna barn lever längre än de som inte har några. Olika förklaringar till det har lyfts fram. En är att det sker en hälsomässig selektion in i partnerskap och föräldraskap, det vill säga att sjuka individer har lägre sannolikhet att bli föräldrar. Andra förklaringar rör biologiska mekanismer kopplade till kvinnor som fött barn och deras lägre dödlighet i hormonrelaterade cancerformer, till exempel bröstcancer. Men eftersom sambandet mellan att ha barn och lägre dödlighet har visats både för män och kvinnor måste det finnas fler förklaringar än rent biologiska. Dessutom torde en eventuell selektionseffekt av sjuka individer avta med stigande ålder hos föräldrarna allteftersom sjukare individer försvinner ur populationen.

Eftersom tidigare studier primärt har studerat tidig död, upp till cirka 70 år, är det oklart om sambandet ökar eller inte när föräldrarna åldras. Om en skillnad i dödlighet mellan föräldrar och barnlösa individer kvarstår även i åldrar bortom medellivslängd, och kanske till och med ökar med ålder hos föräldrarna, är därmed inte känt. Om det skulle visa sig vara fallet skulle det stärka hypotesen att socialt stöd från barn spelar roll, eftersom det primärt är när hälsan generellt försämras i äldre åldrar som vi förväntar oss att föräldrar är i behov av stöd från sina barn. Likaså, om det finns en effekt av socialt stöd från barn borde den effekten synas både bland mammors och pappors dödlighet, till skillnad från biologiska mekanismer endast kopplade till mamman. Dessutom kan man tänka sig att sambandet borde vara tydligare bland ogifta och änkor, än bland gifta individer som ofta har stöd från sin make/maka.

Hypotesen om socialt stöd utgår från att på äldre dar, när individer behöver hjälp i sin vardag, verkar ofta barn som ett både emotionellt och strukturellt stöd för sina åldrande föräldrar. Alltifrån hjälp med handling och vardagssysslor till att följa med vid läkarbesök och delta i vårdplanering av sina föräldrar utgör i dag en vanlig syssla för många vuxna barn.

Vi ville studera om äldres dödlighet påverkas av att ha vuxna barn, och huruvida ett sådant samband ökar med stigande ålder hos föräldern. Detta gjordes med hjälp av svenska registerdata över hela befolkningen. Vi studerade samtliga individer födda mellan 1911 och 1925 som bodde i Sverige från och med att de var 60 år, sammanlagt mer än 1,4 miljoner individer.
Till dessa individer länkades information om deras barn, huruvida de var gifta eller änklingar/änkor, deras utbildning och slutligen dödsdatum. Individerna, som var anonyma för forskarna, följdes sedan från sin 60-årsdag till sin dödsdag, eller senast till år 2014.

Vi räknade ut åldersspecifika dödsrisker för individer med och utan barn och jämförde dessa från 60 till 100 år. Vi tittade även om könet på barnet hade någon betydelse samt om det påverkade sambandet huruvida barnen bodde nära föräldern eller inte (inom 50 km).

För varje ålder från 60 till och med 100 år så var risken att dö lägre bland män och kvinnor som hade barn än för dem som inte hade det. Skillnaden i absolut mening – risken för dem med barn minus risken för dem utan barn – ökade dessutom med ålder. Justerat för utbildning och civilstånd så var skillnaden i dödsrisk för en 90-åring med respektive utan barn 1,5 procent för män och 1,1 procent för kvinnor. Den årliga dödsrisken för 90-åriga män med barn är 16,2 procent, för kvinnor 10,3 procent.

Vi estimerade även återstående medellivslängd bland dem med respektive utan barn. För en 60-årig man med barn var den genomsnittliga återstående medellivslängden 20,2 år, medan en 60-årig man utan barn i genomsnitt förväntades ha 18,4 år kvar att leva. Motsvarande siffror för kvinnor var 24,6 respektive 23,1 år. Vid 80 års ålder var siffrorna 7,7 respektive 7,0 år för män samt 9,5 respektive 8,9 år för kvinnor.

Skillnaderna i dödsrisk mellan föräldrar och barnlösa individer återfanns både bland gifta och ogifta/änklingar, men sambandet var starkast bland ogifta. Särskilt tydligt var sambandet bland ogifta män.

Geografiskt avstånd mellan föräldrar och deras barn hade en viss effekt. Det positiva sambandet mellan att ha barn och föräldrars dödlighet var något starkare då barnen bodde längre än 50 kilometer bort. Det kan tyckas märkligt men förklaras sannolikt av det faktum att högutbildade barn tenderar att bo längre ifrån sina föräldrar och att utbildning hos barnet verkar har betydelse för föräldrarnas hälsa och dödlighet.

I två efterföljande studier tittar vi nu på om barn primärt har betydelse för äldres risk att insjukna eller överleva en sjukdom. Det vill säga, påverkar barn primärt sina föräldrars hälsobeteende och primärpreventiva åtgärder eller är det när föräldrarna väl blivit sjuka som deras stöd spelar roll och skillnaden mellan föräldrar och barnlösa uppstår?

Vi jämför risken att hamna på sjukhus och med chansen att överleva när man väl har insjuknat. Våra preliminära resultat indikerar att det är framför allt efter att man blivit sjuk som barn spelar in.

Vi tittar dessutom mer specifikt på chansen att överleva efter en stroke med avseende på om man har barn eller inte. Genom att studera en homogen grupp, där samtliga individer har insjuknat i samma allvarliga sjukdom, minskar risken för att hälsan skulle påverka sambandet mellan att ha/inte ha barn och överlevnad. Stroke valdes därför att det är en allvarlig sjukdom som ofta resulterar i långvarig funktionsnedsättning och behov av stöd. Det har visat sig att stroke i många fall leder till minskat engagemang i sociala aktiviteter och nätverk, medan relationen till familjen bibehålls.

I Sverige är sjukvård och rehabilitering efter stroke i princip gratis och tillgänglig för alla. Trots det så visar resultat från Socialstyrelsens utvärdering av strokevården att ett år efter sin stroke är en majoritet av individerna beroende av hjälp från nära anhöriga.

Preliminära resultat från vår studie visar att det spelar roll om man har barn eller inte för överlevnad efter en stroke. Individer med barn levde ett halvt till ett år längre efter sin första stroke om de hade barn i livet, jämfört med dem som saknade barn. Fortfarande vet vi inte exakt vilka mekanismer som spelar in här. Vi vet inte vilken form av stöd som påverkar överlevnaden, ifall det är emotionellt eller strukturellt stöd, men troligtvis påverkar båda.

Resultaten från dessa studier visar på betydelsen av stöd och möjlig informell vård av anhöriga, och ger en indikation om hur framför allt äldre utan stöd av nära anhöriga behöver uppmärksammas.

Barnlöshet är även något som tenderar att öka med senare födelsekohorter i flera länder, dock inte i Sverige. I dag är ungefär 14 procent av kvinnorna och 20 procent av männen barnlösa vid 55 års ålder i Sverige.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 22 maj 2018 - 16:39 © Äldre i centrum

Tillbaka till #4/17 Det ojämlika åldrandet »

REFERENSER

Hognas RS, Roelfs DJ, Shor E, Moore C, Reece T. J. Curve? A meta-analysis and meta-regression of parity and parental mortality. Population research and policy review. 2017;36(2):273-308.

Jaffe DH, Neumark YD, Eisenbach Z, Manor O. Parity-related mortality: shape of association among middle-aged and elderly men and women. Eur J epidemiol. 2009;24(1):9-16.

Grundy E, Kravdal O. Fertility history and cause-specific mortality: A register-based analysis of complete cohorts of Norwegian women and men. Soc sci med. 2010;70(11):1847-57.

Albrektsen G, Heuch I, Tretli S, Kvale G. Breast cancer incidence before age 55 in relation to parity and age at first and last births: a prospective study of one million Norwegian women. Epidemiology. 1994;5(6):604-11.

Olofsson J MG. Äldre européers sociala nätverk.  I: Fors F, Olofsson J, (red) Utblick: Sverige i en internationell jämförelse: Umeå universitet; 2016. p. 63-78.

Bordone V. Contact and proximity of older people: A comparison between Italy and Sweden. Popul space place 2009;15(4):359-80.

Ulmanen P, Szebehely M. From the state to the family or to the market? Consequences of reduced residential eldercare in Sweden. Int j soc welf. 2015;24(1):81-92.

Torssander J. From Child to Parent? The significance of children's education for their parents' longevity. Demography. 2013;50(2):637-59.

Modig K, Talback M, Torssander J, Ahlbom A. Payback time? Influence of having children on mortality in old age. J epidemiol community health. 2017;71(5):424-30.

Northcott S, Moss B, Harrison K, Hilari K. A systematic review of the impact of stroke on social support and social networks: associated factors and patterns of change. Clin rehabil. 2016;30(8):811-31.

Socialstyrelsen. Strokevård. Nationell Utvärdering. 2011.

Loading   Sökning pågår