AVHANDLAT Nya avhandlingar

Tipsa om aktuella av­handlingar till info@aldreicentrum.se


Gudstro ger stöd i åldrandet
Att förstå andlighet och religiositet bland de allra äldsta – skattningar och erfarenheter
Catharina Norberg, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2018

För mycket gamla personer kan en upplevelse av samhörighet med och tillit till Gud vara ett stöd för att klara av de utmaningar som åldrandet kan innebära. Att samtala med vänner och familj, få berätta om sina minnen och vistas utomhus har också samband med andlighet. Data kommer från Umeå 85+/Gerda-studien och intervjuer med äldre.


Skillnader i vården av prostatacancer
Data quality in the National prostate cancer register (NPCR) of Sweden
Katarina Tomic, institutionen för kirgurgisk och perioperativ vetenskap, urologi och andrologi, Umeå universitet 2018

Data i kvalitetsregister måste ha hög kvalitet för att korrekta slutsatser ska kunna dras. Nationella prostatacancerregistret, som registrerar 98 procent av alla prostatacancerfall i Sverige, har hög datakvalitet och visar genomgående skillnader i diagnostik och behandling beroende på mäns socioekonomiska status.


Sådant arbetsliv, sådant åldrande
Do psychosocial working conditions contribute to healthy and active aging? Studies of mortality, late-life health, and leisure
Charlotta Nilsen, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle/ARC, Karolinska institutet 2017

Psykosociala förhållanden på jobbet under medelåldern har betydelse för hälsa, fysisk funktionsförmåga och aktiv fritid i hög ålder. Det är därför viktigt att minska den arbetsrelaterade stressen, och även bidra till intellektuell stimulans och personlig utveckling på jobbet. Avhandlingen bygger på data från Levnadsnivåundersökningen LNU, Sweold-studier och dödsorsaksregistret.

 
Medicin skyddar inte vid blodtryck < 140
Effekt av blodtrycksbehandling vid olika blodtrycksnivåer
Mattias Brunström, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2018

Blodtryckssänkande medicin till friska personer med systoliskt – övre – blodtryck under 140 mm Hg ger inget ytterligare skydd mot hjärtkärlsjukdom. För personer med typ 2-diabetes kan det i stället vara skadligt. Avhandlingen bygger på data från 79 stora läkemedelsstudier med över 300 000 patienter. I USA har gränsen för högt blodtryck sänkts till 130 och i Europa väntas nya riktlinjer till sommaren.


Gångproblem efter höftledsoperation
Gait and motion analysis of hip arthroplasty – validity, reliability and longterm results
Roland Zügner, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 2017

Varje år genomförs 17 000 höft­ledsoperationer, oftast på grund av artros. Nio av tio opererade blir nöjda, men en del går i själva verket relativt dåligt även långt efter operation, vilket kan påverka protesens hållbarhet. Avancerad rörelseanalys kan förbättra för dem. Avhandlingen har utvärderat olika analysmetoder.


Riskfyllt stå och svaja
Initiativ för ett hälsosamt åldrande – fall och frakturprediktion
Jonas Johansson, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2018

Avhandlingen har kartlagt riskfaktorer för fall och frakturer utifrån mätningar av 70-åringar i den så kallade i HAI-studien (Healthy ageing initiative). Studierna visar bland annat att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och bentäthet, att kvinnor i genomsnitt har femtio procents högre risk att råka ut för fall jämfört med män samt att fallrisken blir 75–90 procent högre för den som svajar vid stående.


Marknadiseringen försvagar personalen
Marketization in Swedish eldercare – implications for users, professionals and the state
Linda Moberg, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet 2017

Om hur marknadiseringen har ändrat äldreomsorgen, bland annat har det blivit svårare för lokala myndigheter att kontrollera kvaliteten, och det ligger alltmer på användarna att försäkra sig om att kvaliteten är hög. Den ökade tilltron till nationella granskningar har försvagat personalens professionalitet, och därmed begränsat deras självständighet och möjlighet att garantera kvalitet. 


Stenåldersmat bra efter klimakteriet
Metabola konsekvenser av en paleolitisk kost hos postmenopausala kvinnor med fetma
Caroline Blomquist, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2017

Stenålderskost är hälsosammare för överviktiga kvinnor som passerat klimakteriet, jämfört med de nordiska näringsrekommendationerna. Kosten, som kännetecknas av mycket protein, omättat fett och lågt glykemiskt index, gav varaktig viktminskning och sänkte risken för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom hos 70 kvinnor med ett BMI på över 27.


När ljudnivån är hög
Neural and cognitive effects of hearing loss on speech processing
Elaine Borch Petersen, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet 2017

Avhandlingen har undersökt hur personer med nedsatt hörsel har svårt att förstå tal i en ljudrik miljö. När de fick en lyssningsuppgift blev arbetsminnet mer engagerat och när bakgrundsljudet höjdes blev det svårt att frigöra ytterligare arbetsminne. Kunskapen kan användas för att utveckla hörapparater som fungerar bättre i olika situationer och ljudmiljöer.

Komma igång efter amputation
Quality of life, functional level and needs of care after vascular major lower limb amputation
Ulla Riis Madsen, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2017

De som benamputeras på grund av kärlsjukdom är oftast gamla, sköra och multisjuka, och utgör en lågt prioriterad patientgrupp vad gäller rehab. Men de som kommer igång med sin träning har tjugo procents större chans att förflytta sig mellan säng och stol tre veckor efter operationen.


Mycket omega-3 ökar muskel­massa
Skeletal muscle mass & function in older women – health-enhancing influences of combined resistance exercise & diet
Emelie Strandberg, institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2017

Äldre kvinnor som styrketränar får större muskelmassa om de samtidigt äter mer omega-3-fetter än vad som rekommenderas. 63 friska och fysiskt aktiva kvinnor 65–70 år delades in i tre grupper, två av grupperna fick styrketräna två gånger i veckan, varav ena gruppen även fick följa en kostplan baserad på de nordiska näringsrekommendationerna men med ett högre intag av omega-3. Kvinnorna följdes under sex månader.


Äldre barnbarn, tidigare pension
Time for retirement – studies on how leisure and family associate with retirement timing in Sweden
Linda Kridahl, sociologiska institutionen, Stockholms universitet 2017

Personer med barnbarn som har passerat förskoleåldern slutar jobba tidigare – även om man är under 61 eller över 65 år. Ju äldre det yngsta barnbarnet är, desto tidigare pension. Att ha många barnbarn eller kullar påverkar också. Avhandlingen bygger på registerdata över alla svenskar som fyllde 58 år 1993–2012.

 
Rökning bidrar till kvinnors hälsoklyftor
Understanding the educational gradient in mortality
Olof Östergren, sociologiska institutionen/Centre for health equity studies, Stockholms universitet 2017

Livslängden har ökat de senaste år­tiondena utom för lågutbildade kvinnor. Orsaken är dödsfall som beror på rökning, vilka är mer än tre gånger vanligare bland kvinnor med enbart grundskola jämfört med dem med universitetsexamen. Avhandlingen bygger på data från dödsorsaks- och utbildningsregister för alla svenskar 30–74 år mellan 1991–2008.

 
D-vitaminbrist kan ge benskörhetsfrakturer
Vitamin D in older women – fractures, frailty and mortality
David Buchebner, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2017

Kvinnor som lider av kronisk D-vitaminbrist har förhöjd risk att råka ut för osteoporosrelaterad fraktur, enligt observationsstudier med drygt tusen 75-åriga kvinnor från Malmö. Uppföljningar efter fem respektive tio år visar även att låg D-vitaminnivå är kopplad till en ökad grad av skörhet och ökad risk att dö.


Så kan den sista vården bli bättre
Vård i livets slutskede på särskilt boende för äldre personer – närstående och vårdpersonals skattade och berättade erfarenheter
Sofia Andersson, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2017

Varannan döende på särskilt boende upplever smärta, andnöd eller ångest, enligt studier som bygger på frågeformulär bland nästan tvåhundra anhöriga och 23 000 dödsfallsenkäter i Svenska palliativregistret. Resultaten visar ett tydligt samband mellan ordinerade injektioner och symtomlindring, samt att vård i livets slutskede kan bli bättre om personalen använder instrument för smärtskattning och gör munhälsobedömningar. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 11 juni 2018 - 15:31 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår