SPOTLIGHT Äldre kvinnor osynligast i mediebruset

Av Maria Edström [maria.edstrom@jmg.gu.se], lektor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, ingår i forskargruppen Agedem inom Centrum för åldrande och hälsa, Agecap


I flödet av mediebilder är äldre personer nästan helt osynliga. Äldre kvinnor är dessutom mer osynliggjorda än äldre män. Därför riskerar medierna att bidra till könsmärkt ålderism.

Vi lever i ett flöde av bilder från nyheter, reklam och fiktion. En del bilder bryr vi oss inte om, andra irriterar oss eller kanske fascinerar. Exakt hur mediebilder påverkar är komplext, men ett första steg är att studera medieinnehållet och de visuella budskap vi behöver förhålla oss till.

Den här studien har vid tre tillfällen, 1994, 2004 och 2014, analyserat medierepresentation av kön och ålder som förekommer under en dag i det svenska mediebruset. Med mediebruset avses här 25–27 medietitlar i form av de upplagemässigt största tidningarna och magasinen, tittartoppar i de största tv-kanalerna, reklampelare på stan samt den mest sedda biofilmen och hyrfilmen för den aktuella veckan.

Syftet är att fånga den ackumulerade bilden av kvinnor och män som förekommer under en dag i det svenska mediebruset och på det sättet blottgöra visuella mönster av bland annat kön och ålder.

Att granska något över en 20-årsperiod innebär vissa metodologiska utmaningar. Studien har tagit hänsyn till det förändrade medielandskapet i den meningen att vissa titlar bytts ut och andra tillkommit. För jämförbarhetens skull ingår bara traditionella massmedier, även om medievanor har förändrats vet vi från medieforskningen att mycket av det mest delade på sociala medier kommer just från traditionella medier, som alltså fortfarande är tongivande.

Tidigare forskning visar att män förekommer oftare i nyheterna, i det globala nyhetsflödet går det tre män på varje kvinna medan i Sverige är det något bättre, två män på varje kvinna i nyheterna. I filmens värld är det få äldre kvinnor som förekommer, liksom i reklamen.

I mediebruset tycks närvaron av kvinnor och män totalt sett vara numerärt balanserad, men kvinnor och män förekommer i väldigt olika sammanhang och de har ofta stereotypa roller. Kvinnor befinner sig oftare i privatsfären medan männen dominerar den offentliga sfären, det gäller inte minst de få äldre män som förekommer. Över tid har männen ökat sin andel något, det beror både på att fler män förekommer i livstilsannonser och att något fler kvinnor förekommer på redaktionell plats.

Ålder är bara en siffra brukar man säga. Den här studien pekar dock på att ålder är en av de starkaste synlighetsmarkörerna i medierna. Ålder och kön tycks dessutom samverka i mediebruset, ju yngre du är som kvinna desto större chans att synas, medan männen har en längre ”livslängd” i medierna (figur 1).

Efter 65 är du mer eller mindre osynlig i medierna, framför allt om du är kvinna. Möjligen kan en elitposition väga upp, såsom att vara drottning Silvia eller Angela Merkel.

I reklamen finns ett visst intresse för köp­starka äldre, vilket bekräftar tidigare forskning som också pekar på att det är det lyckade åldrandet som lyfts fram i medierna.

Det är de äldsta och de yngsta som är mest osynliga i mediebruset, medan unga vuxna och de i yngre medelåldern syns mest. Det faktum att världens befolkning blir allt äldre och fris­kare tycks inte påverka medierna nämnvärt.

25 procent av befolkningen i Sverige är över 60 år, men i mediebruset är de mer eller mindre osynliga. Över åren har deras andel ökat något, men det är fortfarande under fem procent som är över 60 år (figur 2). Det betyder att äldres osynlighet kanske är den största stereotypen av dem alla. Det sker en symbolisk utplåning, ett uttryck sociologen Gaye Tuchman använde för att beskriva frånvaron av kvinnor i amerikanska nyheter på 1970-talet.

Det är viktigt att framhålla att det inte är den enskilda bilden som är problemet. Det är när bild läggs på bild i det samlade utbudet som budskapen blir entydiga och stereotyperna förstärks.

I vår undersökning går det att skönja några stereotyper. En har vi kallat Skönhetsslaven. Oftast är det då en kvinna som förekommer i reklamen och som till exempel ska lockas köpa produkter som ska motverka åldrande och förfall. Hon är ung, vit och befinner sig ofta i en studiomiljö. Över tid har vi sett en förskjutning: att även mannen förväntas ägna sig åt sitt utseende och blivit mer av en ”kropp”, men han befinner sig oftare i ett arbets­relaterat sammanhang.

En annan stereotyp är Projektören, den exekutiva personen som får saker och ting gjorda, ofta i nyhetssammanhang. Här är färgkoderna mörka, klädsel mer strikt och det bekräftar en slags transnationell elit eller företagskod. Även här förekommer fler kvinnor över tid, framför allt i takt med att fler politiska ledare är kvinnor.

Vän av ordning kanske undrar om man kan dra så stora slutsatser på nerslag vart tionde år i mediebruset? Självklart skulle ett större material vara mer pålitligt, men å andra sidan visar tidigare studier att mediernas verksamhet är så rutiniserad att det sällan varierar så mycket att det stora mönstret påverkas. Studier av tv och dagspress pekar på samma helhetsmönster.

Mediernas ensidiga bild av äldre är inte bara ett demokratiskt problem som begränsar det offentliga samtalet, den riskerar också att förstärka diskriminerande praktiker, i vardagen och i det offentliga. Men det är också så att medie­användarna går miste om många intressanta nyheter och berättelser genom att en sådan stor del av befolkningen inte betraktas som intressant. Det tyder också på ett endimensionellt tänkande kring vilka våra livsfrågor är. Bara för att du är ung betyder det inte att du inte funderar på hur det är att bli äldre och hur din gamla farmor ska må bra livet ut.

När medierna framför allt fokuserar på resurs­starka äldre leder det heller inte till ett hållbart samhälle. Att osynliggöra äldre kvinnor känns inte heller speciellt modernt. Medierna skulle lika gärna kunna vara en arena för att omförhandla och utmana traditionellt tänkande kring åldrande, i stället för att som nu förstärka ålderismen.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 11 juni 2018 - 15:41 © Äldre i centrum

Tillbaka till #1/18 Omsorgens marknad »

Ålders- och könsfördelningen i mediebruset 2014

Figur 1. Ålders- och könsfördelningen i mediebruset 2014. Äldre kvinnor är de som syns allra minst.

 

Åldersfördelningen i mediebruset 1994—2014 (procent)

Figur 2. Åldersfördelningen i mediebruset 1994—2014 (procent). Åldersgruppen med personer 60+ utgör en fem gånger större andel av befolkningen än vad som visas i medier.

Andel kvinnor och män i mediebruset 1994, 2004 och 2014

Kvinnor 53 % ; 45 % ; 46 %

Män 47 % ; 55 % ; 54 %

Antal personer 1 245 ; 1 919 ; 1 984

Undersökningen avser personer som förkommer på bild i de mest spridda medierna under en dag i Sverige.

Datainsamlingen är gjord av Maria Edström tillsammans med journalisten Maria Jacobson, med stöd av stipendier från Wahlgrenska stiftelsen, Journalistfonden och Publicistklubben.

 

REFERENSER

Edström, Maria (2018). Visibility patterns of gendered ageism in the media buzz: a study of the representation of gender and age over three decades. Feminist Media Studies 18(1) p 77–93.

1994 års studie Massmediernas enfaldiga typer är publicerad som en 
arbetsrapport på JMG, institutionen för journalistik, medier och kommunikation 
vid Göteborgs universitet.

Loading   Sökning pågår