INLEDARE Att gå i pension ska vara som en schlager

Av Jonas Nilsson, chefredaktör


År 1913 infördes allmän folkpension från 67 år i Sverige. Åldersgränsen kan tyckas cynisk om man betänker att den förväntade medellivslängden då var 57 år för kvinnor och 54 år för män – i dag är den över 80 år för både kvinnor och män. Men när man skärskådar siffrorna ska man förstås minnas att fler dog i unga år 1913 än nu, vilket påverkar medellivslängden på befolkningsnivå. Man kan i stället jämföra den förväntade återstående livslängden för 65-åringar. 1913 var den cirka 12 år för män och 13 år för kvinnor, i dag närmar den sig 20 år för män och är ytterligare några år längre för kvinnor.

De historiska siffrorna kan vara nyttiga att ha i bakhuvudet när man begrundar förslagen om pensionsålder som nu ligger på bordet. Lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs stegvis till 64 år 2026. Samtidigt höjs rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden till 69 år 2023, medan åldern för när det går att ta ut garantipension höjs till 66 år och från 2026 knyts den till den förmodat fortsatta ökningen av medellivslängden. Jag vill i sammanhanget passa på att lyfta fram farhågorna om att dagens pensionssystem kan ge ogynnsamma effekter. National­ekonomen Johannes Hagen varnar i en intervju på sidan 56 i det här numrets tema för att det förutom en ökning i ojämlikhet i inkomster även finns en risk att pensionssystemet ökar ojämlikheten i hälsa.

Men årtalsexcercis och regelverk i all ära, minst lika intressant är förstås att veta vad som händer med människor inför, under och efter övergången till pensionärstillvaron. Kring implikationerna av både det ena och det andra finns mycket att hämta i temat Att vara eller inte vara pensionär, som även fångar det faktum att allt fler vill undvika att stängas in i en roll som bara är kopplad till att ha ett visst antal årsringar under bältet. 

Professor Lena Borell har fyllt 65 men vill fortsätta arbeta så länge det är roligt och så länge hon kan bidra med något.

– När jag känner att jag börjar bli en belastning och bara pratar om att det var bättre förr, då kanske jag ska sluta, sa hon i samband med att jag intervjuade henne som det här numrets forskare i fokus. Läs mer av samtalet på sidan 78. Inte minst är hennes ord om att det inte är förrän kunskapen kommer till användning som den betyder någonting väl värda att ta till sig.

På sidan 20 kan du läsa om hur dialysteamet i Norrtälje just satte vetenskapliga resultat i praktisk tillämpning, med god effekt på hälsa och välmående för sina patienter. Tills jag själv går i pension – förhoppningsvis med hälsa och ekonomi som ger möjlighet till schlagerattribut som platådojjor och paljetter – förblir min målsättning att även du i den här tidningen ska hitta mycket från forskningen om äldre och åldrande som är möjligt att ta med in i ditt yrkes- eller vardagsliv. God läsning och hör gärna av dig med tankar och synpunkter!

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 juni 2018 - 15:06 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår