NYHET Ny definition av alzheimer mest till för forskning

Av Lena Fieber


Nyheten om att alzheimer föreslås definieras på ett nytt sätt handlar främst om forskningen. Samtidigt varnas för risken för överdiagnostik.

För en tid sedan rapporterade nyhetsbyrån TT-AFP-Reuters att alzheimerforskare har föreslagit nya sjukdomskriterier i tidskriften Alzheimer’s & dementia som ges ut av en amerikansk alzheimerorganisation. ”I första hand ska man hädanefter inrikta sig på kroppsliga förändringar, snarare än på symtom som minnesstörningar”, stod det bland annat att läsa i många av våra dagstidningar. Och vidare: ”Med de nya kriterierna tillåts läkemedelsbolagen testa olika preparat innan symtomen uppträder, vilket ökar möjligheterna att sätta in behandling innan sjukdomen förstört alltför många hjärnceller.”

En av författarna bakom artikeln är alzheimerforskaren Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset:

– Det nya forskningsramverket för alzheimer initierades av National institute of aging, NIA, och Alzheimer's association, AA, i USA. Målet var att skapa ett dokument för att definiera alzheimer baserat på de underliggande sjukdomsprocesser – amyloid plack, tau patologi och neuro­degeneration –  som i dag kan identifieras hos patienter med sjukdomen med hjälp av biomarkörer: CSF, PET, MRI, säger han.

På vilket sätt kan ändrade kriterier göra forskningen mer framgångsrik?

– Tanken är att kliniska och populationsbaserade studier där detta ramverk används kan ge en djupare förståelse för hur dessa sjukdomsprocesser uppkommer, hur de inter­agerar, och hur de leder till kognitiva symptom.

– Tanken är också att interventionsstudier, med läkemedelskandidater eller andra interventioner, där detta ramverk används kan ge en mer specifik förståelse av på vilken eller vilka sjukdomsprocesser en behandling kan tänkas ha effekt, det vill säga inte bara om den har en allmän effekt på demenssymtom.

Adjungerade professorn i geriatrisk allmänmedicin vid Karolinska institutet Anders Wimo, familjeläkare och nationell samordnare i befolkningsstudien SNAC, oroas över hur artikeln kan komma att tolkas:

– Författarna problematiserar faktorer som ålder och att genetiska faktorer, till exempel ApoE, inte ingår i konceptet. Man betonar också att mycket av kunskapen i dag bygger på data från specialistkliniker och att det i stort sett saknas data från befolkningsstudier. Ett syfte är ju att bland annat underlätta forskning på personer som inte har utvecklade symptom på kognitiv funktionsnedsättning, säger han.

– Bekymret är således inte vad som står i artikeln, utan snarare hur den eventuellt kan tolkas och användas slarvigt. Min stora oro, som delas av många, är att om man använder resultat från biomarkörer på personer med lätta symtom kliniskt, speciellt om de är äldre än till exempel 80 år, så finns det en stor risk för överdiagnostik. Författarna är dock medvetna om risken för ”misuse”.

– Jag tror inte att förslagen får så stora konsekvenser för primärvården, däremot kommer artikeln att diskuteras i forskarsamhället.

 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 juni 2018 - 15:11 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår