TEMA Senare pensionering varken bra eller dåligt för hälsan på kort sikt

Av Jonas Nilsson


Att senarelägga pensioneringen varken ökar eller minskar risken för att behöva vård senare i livet. Det påverkar inte heller risken att dö i förtid. Men inkomstskillnader som beror på det nya pensionssystemet kan på sikt öka ojämlikheten i hälsa.

Sviktande hälsa kan vara en viktig anledning till att man går i pension. En annan fråga är hur hälsan påverkas på sikt när man slutar arbeta, och även vilken inverkan en tidig eller senare pensionstidpunkt har. Det är dock svårt att jämföra hälsan hos dem som har gått i pension med personer som inte har valt att gå i pension. För den som har valt att gå i pension av hälsoskäl är det sannolikt att hälsan fortsätter att försämras i snabbare takt än för den som fortsätter arbeta. Den här typen av selektionsproblem gör det svårt att hitta vad som är den eventuella hälsoeffekten av att gå i pension.

År 2000 höjdes pensionsåldern för flera yrkesgrupper inom kommun- och landstingssektorn. Det var en relativt oväntad reform som fick många att gå i pension senare än vad de kanske hade planerat. För forskaren i nationalekonomi Johannes Hagen, som nu har en post dok-tjänst på Jönköping university, gav detta en möjlighet att mäta den direkta hälsoeffekten av att senarelägga pensionen. Han studerade reformens effekter på kvinnors pensionsålder och hälsa, framför allt inom den kvinnodominerade sektorn vård och omsorg. 

– Frågeställningen var om reformen som triggade folk att gå senare i pension också genererade någon typ av hälso­effekt. Blev hälsan sämre för dem som arbetade längre?

Av samma skäl som ovan blir det missvisande att bara jämföra hälsan hos de som valde att jobba längre med dem som inte gjorde det. I stället använde Johannes Hagen privatanställda kvinnor i samma ålder som kontrollgrupp.

Johannes Hagen studerade läkemedelsförskrivningar, sjukhusinläggningar och dödlighet – och hittade generellt sett väldigt små effekter.

– Med vissa undantag är det övergripande resultatet att senare pensionering påverkar vare sig läkemedelskonsumtion eller sjukhusinläggningar särskilt mycket, och inte dödlighet heller.

De som på grund av den höjda pensionsåldern gick i pension senare hade varken sämre eller bättre hälsa några år efter pensioneringen än de som inte påverkades av reformen.

– Det kan bli ett argument för att när man pratar pensionsåldershöjningar i de här åldrarna så behöver hälsoproblematiken, som många lyfter fram, inte vara ett stort problem. Åtminstone inte i den här sektorn och när det gäller pensionsåldershöjningar på ett eller två år.

I undersökningen blev det faktiska utfallet på pensionstidpunkten att gruppen i genomsnitt gick i pension 4,5 månader senare.

– Det är ett förväntat resultat. Tidigare forskning har visat att den faktiska pensionsåldern ökar med ungefär 20–50 procent av höjningen av den formella pensionsåldern.

– Resultaten visar att några månaders ytterligare arbete troligtvis inte har några större effekter på hälsan under de närmaste åren efter pensioneringen, säger Johannes Hagen.

Frågan är om effekten på den faktiska pensionsåldern är tillräckligt stor för att kunna säga något generellt om den eventuella hälsoeffekten.

– Det här gäller kvinnor i kommun- och landstingssektorn. Effekten kanske ser helt annorlunda ut i traditionellt manligt dominerade yrken i andra sektorer.

Många länder och även Sverige höjer pensionsåldern, i mångt och mycket för att dämpa samhällets kostnad med en åldrande befolkning. Ett generellt längre arbetsliv antas leda till mindre utgifter och högre skatteintäkter. Men ett längre arbetsliv skulle också kunna leda till ökade hälso- och sjukvårdskostnader om senarelagd pensionering försämrar hälsan.

Flera studier har också visat att en sänkt pensionsålder gynnar hälsan. Bland annat visade en studie av svenska militäranställda som fick ett erbjudande om en gynnsam, tidig pension tydliga positiva effekter på hälsan.

– Men man ska ha med sig att det finns ungefär lika många studier som visar på positiva effekter som det finns studier som visar på negativa effekter. Flera visar också på nollresultat. Att resultaten skiljer sig så kan bero på att studiepopulationerna ser olika ut, att olika mått på hälsa används, eller att man inte löst selektionsproblemet.

– Min studie visar att det kan vara problem­atiskt att generalisera kring hälsoeffekter av att höja pensionsåldern utifrån studier som analyserat reformer som sänkt pensionsåldern. Om resultaten för offentliganställda kvinnor kan generaliseras till andra yrkesgrupper visar min forskning att en viss höjning av den normala pensionsåldern inte skulle leda till ökade kostnader för hälso- och sjukvården.

– Mer generellt tycker jag att det nuvarande pensionssystemets incitament, hur folk beter sig i systemet och hur det är relaterat till hälsa, är väldigt intressant.

Tidigare var pensionsuttagen starkt koncentrerade kring 65-årsstrecket. Nu ser vi en större spridning mellan 61 och 67 år, vilket kan leda till ökade inkomstskillnader. En ökad ojämlikhet i pensions­inkomst kan i sin tur spä på de olikheter i (o)hälsa som finns.

– Troligen kommer vi inte bara att se en ökning i ojämlikhet i inkomster, utan det finns en risk att pensionssystemet ökar ojämlikheten i hälsa också.

– Frågan är starkt sammankopplad med hur sjukersättningen fungerar. I dag finns det tecken på att sjukersättningen har blivit alltför strikt och tvingar folk med nedsatt arbetsförmåga att söka andra vägar ut ur arbetslivet, vilket också kan leda till en lägre pension.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 juni 2018 - 17:04 © Äldre i centrum

Tillbaka till #2/18 Att vara eller inte vara pensionär »

SENARELAGD PENSION

Rapporten Hälsoeffekter av senarelagd pensionering (IFAU Rapport 2016:12) studerar kvinnor födda 1935–1942 och som vid 61 års ålder arbetade inom någon av de yrkesgrupper inom kommun- och landstings­sektorn som före år 2000 tilläts ta ut full pension vid 63 års ålder. Effekten av senarelagd pensionering mättes genom att jämföra sjukhusinläggningar, läkemedelsutskrivningar och dödlighet hos lika gamla kommun- och landstingsanställda som fick en höjd pensionsålder, dels med lika gamla kommun- och landstingsanställda som inte fick det, dels med kvinnor inom privat sektor med samma födelseår.

Studien publicerades i Journal of population economics i år och ingår i Johannes Hagens avhandling Essays on pensions, retirement and tax evasion, Uppsala universitet 2016.

Kontakt: johannes.hagen@ju.se


REFERENSER

Hallberg D, Johansson P & Josephson M (2014). Hälsoeffekter av tidigarelagd pensionering. Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Hallberg D, Johansson P & Josephson M (2015). Is an early retirement offer good for your health? Quasi-experimental evidence from the army. Journal of health economics, 44, 274–285.

Hagen, J. (2018). The effects of in­creasing the normal retirement age on health care utilization and mortality. Journal of population economics, 31(1), 193–234.

Loading   Sökning pågår