TEMA Barnbarn och föräldrar har betydelse för pensionstidpunkt

Av Linda Kridahl [linda.kridahl@sociology.su.se], som är fil dr i sociologisk demografi, verksam vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon är även ordförande för Svensk demografisk förening.


Det är inte ovanligt att mor-eller farföräldrar själva har en äldre förälder med omsorgsbehov och samtidigt förvärvsarbetar. Politiker som vill 
skjuta fram arbetsmarknadsutträdet bör beakta att familjen har en stark inverkan på när en person går i pension.

Att gå i pension är inte ett beslut en person tar över en natt, utan ofta en längre process där olika faktorer genom hela livet samverkar. Personer som närmar sig pensioneringen börjar fundera på vad som är viktigt för dem och vad som är viktigt för deras närstående. Bland annat har familjen visat sig ha en stark inverkan på när en person går i pension. Det är inte ovanligt att en person har olika roller och åtaganden som fortgår parallellt, som att vara barn till en äldre förälder med omsorgsbehov samtidigt som personen är mor-eller farförälder och förvärvsarbetande.

I många fall kan därför omsorg för barnbarn och äldre föräldrar vara drivande till att en person går i pension. Två separata studier från Sverige visar att personer som har barnbarn och äldre föräldrar har en ökad tendens att gå i pension jämfört med någon som inte har det, samt att det finns vissa undergrupper bland dessa som är mer benägna att göra det.

Valet av datamaterial gör det möjligt att uttala sig på populationsnivå, men det är inga kausala samband som studeras utan tendenser som vissa undergrupper uppvisar givet olika bakgrundsfaktorer.

Studierna är baserade på svenska register­data från tidigt 1990-tal till 2012 för alla svenskfödda kvinnor och män födda mellan 1935 till 1945 (i studien om barnbarn) och 1940 till 1945 (i studien om äldre föräldrar). Bland dessa kohorter blev ungefär 59 procent av kvinnorna och 54 procent av männen mor-eller farföräldrar för första gången innan de fyllde 65 och det är inte ovanligt att de fick mer än ett barnbarn. Samtidigt har ungefär 25 procent minst en förälder i livet när de är 60 år. Den andelen minskar dramatiskt i de högre åldrarna men det finns jämförelsevis en stor andel som har antingen mor eller far i livet när de är runt 65. Med den stegvis åldrande befolkningen kommer den här andelen troligtvis öka.

Barnbarn är viktiga för mor-och farföräldrar utifrån många olika aspekter, bland annat bidrar barnbarn till mor- och farföräldrars livskvalitet. Tidigare studier har visat att mor-och farföräldrar i Sverige ofta engagerar sig i sina barnbarn, men oftast inte på heltid då majoriteten av barnen i Sverige går på förskola, skola eller fridshem. I stället kan det vara så att mor- och farföräldrar vill tillbringa tid med sina barnbarn utifrån egennytta, eller att de tar hand om barnbarnen men mer som komplement till brukliga barnomsorgen.

Att förvärvsarbeta kan därmed bli ett hinder. Det är rimligt att anta att personer som har barnbarn är mer motiverade att gå i pension än personer utan barnbarn, och att det troligtvis finns skillnader mellan olika grupper av mor- eller farförälder, såsom hur länge de varit mor- eller farförälder, hur många barnbarn de har, ålder på yngsta barnbarnet och hur många barnbarnsgrupper de har (hur många av deras barn som har egna barn).

Resultaten pekar på att mer komplexa familjekonstellationer har en större inverkan på en ökad benägenhet att gå i pension, exempelvis de mor- och farföräldrar som har mer än ett barnbarn och fler än en barnbarnsgrupp. Resultaten visar även att benägenheten är störst för dem som är under 61 och över 65 samt att de som varit mor- eller farförälder längst tid. Studien kunde inte urskilja några markanta könsskillnader i pensioneringsmönster utan båda könen tenderar att till viss del prioritera sina barnbarn framför förvärvsarbete. Det kan bero på att Sverige är relativt jämställt och att såväl mödrar som fäder engagerar sig i barnen. Tidigare studier har visat att det inte finns några könsskillnader när det gäller nöjdhet med rollen som mor- eller farförälder och att både kvinnor och män upplever sitt ansvar för barnbarnen på liknande sätt.

Utöver den hjälp som kommer från staten och kommunen, får äldre personer mycket hjälp och stöd från sina vuxna barn, speciellt döttrar. Vuxna barn som har äldre föräldrar i livet kan behöva ta hand om dem på så sätt att det påverkar arbetsmöjligheten, speciellt om en förälder är änka eller änkling som kan behöva extra mycket stöd. I Sverige finns det studier som visar att vuxna barn kan gå ner i arbetstid för att ta hand om sina äldre föräldrar. Men finns det en relation mellan pensioneringstidpunkt och att ha äldre föräldrar i livet? Det finns vissa bevis från tidigare internationella studier men inte i Sverige. Det är en viktig fråga eftersom Sverige har en åldrande befolkning och bland annat ett stort behov av omsorg för äldre.

Allt fler personer lever upp till de högre åldrarna, men det betyder inte att de är friska och behovet av att yngre generation bidrar ökar därmed. Att ha syskon i livet kan till viss del underlätta för barn som måste ta hand om sina åldrande föräldrar eftersom de kan dela på bördan och därmed har svagare motivering att pensionera sig. Det kan även vara så att personer vars förälder nyligen avlidit har ett ökat stresspåslag och därmed också en starkare motivering att pensionera sig jämfört med personer vars förälder inte nyligen gått bort.

Eftersom kvinnor tenderar att ha en lösare anknytning till arbetsmarknaden och oftast står för omhändertagande av familjemedlemmar är det rimligt att anta att de pensionerar sig för att kunna utföra omsorgsarbete.

Resultaten visar att de som har två föräldrar i livet inte har en ökad benägenhet att gå i pension. Delvis kan det förklaras av att föräldrarna har varandra som stöd, men en annan möjlig förklaring är att föräldrar som kommer upp i hög ålder redan är selekterade på god hälsa och därför inte behöver samma stöd. Resultaten visar också att personer som har bara en äldre förälder i livet har en högre benägenhet att gå i pension jämfört med de som har två föräldrar i livet, speciellt gäller det kvinnor som har en far i livet.

Benägenheten att gå i pension bland kvinnor är också starkare om ena föräldern, huvudsakligen modern, nyligen avlidit. Resultaten visar ett mönster där personer som har äldre föräldrar i livet går senare i pension om de också har syskon och mönstret är även här tydligast bland kvinnor. Män i studien har i stället en ökad benägenhet att gå i pension när en förälder som varit änka/änkling nyligen avlidit. Troligtvis betyder inte det här att män går i pension på grund av omsorgsarbete utan av andra anledningar.

Oavsett anledning till att personer går i pension så kan tidigare utträde ur arbetslivet få negativa konsekvenser både för arbetsmarknaden och välfärdssystemet. När personer lämnar yrkeslivet tidigt förlorar arbetsmarknaden potentiella arbetstagare och personer blir beroende av pensionssystemet och andra delar av välfärdssystemet under en längre tid. Om de i stället har möjligheten att fortsätta förvärvsarbeta kan de bidra till samhället med inkomstskatter och till sin egen pension.

Politiker i Sverige vill skjuta fram arbetsmarknadsutträdet vilket medför att grupper som har en ökad tendens att gå tidigare i pension är viktiga målgrupper för dem, såsom mor- och farföräldrar med mer komplexa familjekonstellationer och kvinnor med äldre föräldrar. Att det är kvinnor utan syskon som har störst risk att gå i pension går i linje med att kvinnor generellt är mer utsatta för att engagera sig i omsorgsarbete för äldre föräldrar. Om det är så att de faktiskt gör det är en annan fråga som måste besvaras genom andra studier.

Vad gäller mor- och farföräldrar så vore ett alternativ att skapa större möjligheter för mor- och farföräldrar att hjälpa till under tider då förskolor och skolor är stängda genom att införa mer flexibel pension eller ökade möjligheter att kombinera deltidsarbete och pension för de mor- och farföräldrar som vill engagera sig eller tillbringa tid med sina barnbarn. Sådana insatser är inte bara fördelaktiga för personers ekonomiska situation utan arbetet i sig själv kan för vissa vara främjande för hälsa och välbefinnande, samtidigt som relationen mellan barnbarn och mor- och farföräldrar är betydelsefull för de flesta äldre och därför viktig att ta hänsyn till.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 juni 2018 - 15:43 © Äldre i centrum

Tillbaka till #2/18 Att vara eller inte vara pensionär »

REFERENSER

Kridahl L (2017). Retirement timing and grandparenthood in Sweden: Evidence from population-based register data. Demographic research, 37(31), 957–994.

Kridahl L & Silverstein M (2017). Parental survival and retirement timing in the Swedish population. Stockholm research reports in demography 2017:32

Bolin K, Lindgren B & Lundborg P (2008). Your next of kin or your own career? Journal of health economics, 27(3), 718–738.

Dentinger E & Clarkberg M (2002). Informal caregiving and retirement timing among men and women: gender and caregiving relationships in late midlife. Journal of family issues, 23(7), 857–879.

Drew L M & Silverstein M (2007). Grandparents’ psychological well-being after loss of contact with their grandchildren. Journal of family psychology, 21(3), 372–379.

Hank K & Buber I (2009). Grandparents caring for their grandchildren: Findings from the 2004 Survey of health, ageing, and retirement in Europe. Journal of family issues, 30(1), 53–73.

Szebehely M & Ulmanen P (2009). Att ge omsorg till gamla föräldrar och andra anhöriga: påverkar det relationen till arbetsmarknaden? Socialdepartementet.

Loading   Sökning pågår