Palle Storm. Foto: Eva Dalin.

AVHANDLAT Att vägra omsorg från vissa

Av Lena Fieber


Vilken rätt har man att välja bort omsorg från vissa anställda? Frågan ställs av forskaren i socialt arbete Palle Storm i den första avhandlingen om könets och hudfärgens betydelse på äldreboenden. 

Som adopterad från Sri Lanka vet Palle Storm själv hur det är bli bortvald. Under sammanlagt fjorton år jobbade han som undersköterska i äldreomsorg­en och blev kallad svartskalle och neger. Varje gång försökte han lösa situationen på egen hand genom att ge ännu bättre omsorg. Och därefter söka tröst från kollegorna.

Nu, efter fyra års observationer och intervjuer av personal på äldreboenden i Sverige och Kanada, konstaterar han att det inte har hänt så mycket. Att frågan om rasism och könsdiskriminering på äldreboende fortfarande sopas under mattan, sällan lyfts upp på ledningsnivå och därför lämnas till arbetsgruppen att lösa. Och detta trots att antalet män och utrikesfödda ökar i äldreomsorgen som en följd av det skriande personalbehovet.

I dag är var tionde anställd i äldreomsorgen en man. I Stockholm, där den mångkulturella utvecklingen går snabbare, är varannan anställd utrikesfödd man eller kvinna, och två av tre män är utrikesfödda. 

– Fortfarande är sinnebilden av en anställd i äldreomsorgen en – helst vit – kvinna. Hur personal som avviker från denna norm hanterar detta vet vi alldeles för lite om. Förhoppningsvis bidrar min avhandling till att kunskapen – och därmed hanteringen av problemet – ökar, säger Palle Storm.

Att skylla uttryckt rasism på att ”han är ju så gammal” går inte:

– Nej, däremot går det att förstå det mot bakgrund av demenssjukdom och kognitiv svikt.

Vilket är viktigast: den äldres rätt att få bestämma över sin egen omsorg och inte få sin integritet kränkt vid exempelvis hjälp med hygien eller att äldreboendet lever upp till lagens krav på ett icke-diskriminerande arbetsliv?

– Går inte att säga för det här är en blind fläck i gränslinjen mellan den privata och offentliga sfären. Ur de äldres perspektiv ska ju äldreboendet betraktas som ett privat hem. För omsorgsarbetarna är det en arbetsplats. Denna balansgång sätter fingret på problemen.

Lösningen är att tid avsätts för personalen att lära känna de boende och bygga upp förtroendefulla relationer.

– Tid och handlingsutrymme har, enligt forskningen, stor betydelse för att kunna integrera män och icke-vit personal. En del äldre behöver mer tid än andra för att acceptera omsorg från exempelvis en man.

– Visst, tidsbrist råder i äldreomsorgen och hur det här ska gå till har inte varit min uppgift att säga. Men att vi i Sverige, till skillnad från i Kanada, har en bättre äldreomsorg som inter­agerar praktisk omsorg med socialt omhändertagande gör att förutsättningarna till förbättringar är goda.

Kommer inte problemet försvinna när exempelvis de mer mångkulturellt och jämställdhetsvana fyrtiotalisterna flyttar in på äldreboenden?

– Nej det är inte säkert att deras acceptans för den skull blir större, tvärtom kommer fyrtio­talistgenerationen kanske ställa större krav på självbestämmande och, för dem som har möjlighet, vilja betala för det.

Vilken betydelse har språket när en boende vägrar omsorg från en anställd?

– Fundamentalt stor betydelse. Men möjligheten för utrikesfödda anställda att få språkträning varierar över landet och skulle därför behöva införas som en nationell standard för att bli lika för alla.

Efter åren som undersköterska fortsatte Palle Storm att utbilda sig till socionom och varvade studierna med omsorgsarbetet. Forskningsbanan var först inte självklar men hans egna erfarenheter avgjorde.

– Nio av tio tillmälen mot mig har skett inom äldreomsorgen. Inte bara från äldre, anhöriga kan också vara ganska så otrevliga och rasism förekommer även bland personal.

Nu sprider han sin forskning genom att föreläsa och är under hösten inbjuden till flera kommuner.

– Jag tar forskarens tredje uppgift på stort allvar, även om det inte ger några stora forskarmeriter. Det hade varit synd att lägga fyra års arbete om jag inte skulle få komma ut och prata om mina resultat och påverka. Jag har också varit mån om att skriva begripligt i avhandlingen.

I avhandlingens förord är Palle Storm öppen med att han lever med psykisk ohälsa och tackar dem som fick honom att tro att en avhandling ändå var möjlig att skriva.

– Jag lever med perioder av depressioner och ångest och allt vad det innebär. Psykisk ohälsa är fortfarande tabubelagt och jag vill ge en annan bild av forskaren än den gängse som högpresterande och utan fel och brister.

– Inom social omsorgsforskning är det dessutom ont om icke-vita forskare, och få adopterade har disputerat. Jag hoppas att jag kan bana väg för fler.

Framtida forskningsdrömmar?

– Jag vill gärna fortsätta studera vad det innebär att vara man och anställd i äldreomsorgen. Eller om bemötande av äldre personer med hiv.

– Äldreomsorgen är en tacksam arena för socialvetenskaplig forskning, mycket finns ogjort, framförallt på äldreboenden – den mesta forskningen har ju hittills gjorts i hemtjänsten.

FOTNOT: Tredje uppgiften är högskolors och universitets uppgift att dela med sig av kunskap, vid sidan av de första två huvud­uppgifterna, forskning och utbildning.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2018 - 15:49 © Äldre i centrum

Tillbaka till #3/18 Anhörigt talat »

AVHANDLING

Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor

Palle Storm, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet 2018


FAKTA: DISKRIMINERING ENLIGT DO

Det är diskriminering att låta äldre få välja bort hemtjänst­personal med utländsk bakgrund, om detta kommer till uttryck i hemtjänst­ens arbetsledning eller i samband med rekrytering. Det konstaterar Diskrimineringsombudsmannen, DO, som har granskat sju kommuner i Västernorrland efter ett reportage i Sveriges Radio. I reportaget avslöjades hur hemtjänsten bemötte äldres önskemål om att inte vårdas av utrikes­född personal.
 

TIPS: TVÅ GODA EXEMPEL...

...för att motverka rasism och diskriminering:

• Enhetschefen in­griper direkt om en äldre person vägrar omsorg på grund av anställds kön eller hudfärg.

• Kommunen deklarerar tydligt att 
”i den här kommunen tolererar vi inte rasism”.

Källa: Palle Storm

Loading   Sökning pågår