TEMA Det hänger på kvinnorna

Av Lena Fieber


Det är kvinnorna världen över som drar det tyngsta lasset i anhörigvården. Det visar en global rapport om anhörigas insatser för personer med demenssjukdom.

Världsorganisationen för alzheimer­föreningarna ADI och Karolinska institutet har skattat de globala kostnaderna för den obetalda anhörigvården utifrån data för de tidigare alzheimerrapporterna från 2010 och 2015. Rapporten visar att de anhörigas vårdinsatser i världen uppgår till totalt 82 miljarder timmar, vilket motsvarar över 40 miljoner årsarbetare. År 2030 väntas antalet stiga till 65 miljoner, på grund av att demenssjukdomarna ökar.

Det mesta av det obetalda arbetet görs av kvinnorna som står för över 70 procent av vårdtimmarna. Det är framför allt i länder med låga inkomster som anhörigvården hänger på kvinnorna, exempelvis i Asien och Latinamerika.

Rapporten visar också att den samhällsekonomiska påverkan av människors demenssjukdomar har stigit till över en biljon dollar per år, eller ungefär tio biljoner – tio tusen miljarder – svenska kronor.

Adjungerade professorn vid Karolinska institutet Anders Wimo är huvudförfattare till rapporten:

– Omfattningen av informell vård är betydligt större i låg- och medelinkomstländer, jämfört med höginkomstländer. Den infrastruktur Sverige har för äldreomsorg i allmänhet och för demensvård i synnerhet finns knappt i dessa länder, och det betyder där att demenssjuka i alla stadier bor och vårdas i eget boende, säger han.

Vad vill du att våra folkvalda ska göra för att underlätta för anhörigvårdarna?

– På 2020-talet kommer antalet demenssjuka att öka kraftigt och vi måste förbereda oss för detta. Alla kommuner ska ju numera ha stödverksamhet men detta är ju utformat på olika sätt, både till innehåll och omfattning.

Det är viktigt att kartlägga hur anhörigverksamheterna för demenssjuka ser ut i de olika kommunerna, säger han.

– För att anhöriga ska orka och fungera väl krävs att samhällets resurser för vård och omsorg om demenssjuka är tillräckliga. I princip har vi som sagt en väl utvecklad infrastruktur för demensvård, men de trender som finns till neddragning av platser i särskilt boende är mycket oroande.

– Vi har Socialstyrelsens riktlinjer för demenssjukdomar och regeringen har presenterat en nationell demensstrategi. Riktigt vad denna strategi kommer att innebära är dock oklart. Bristen på kraftfulla ekonomiska medel i strategin och ganska vaga utfästelser om resurser för forskning oroar.

Rapporten heter Global estimates of informal care och ges ut av Alzheimer’s disease international, ADI, och Karolinska institutet.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2018 - 15:15 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår