I PRAKTIKEN Han samarbetar med forskningen

Av Lena Fieber


Pensionerade journalisten Ulf Selin 
bidrar med sin livserfarenhet för att hjälpa forskarna ta fram mer användbara resultat. Sådana här samarbeten efterfrågas alltmer.

Genom åren har sjuttiofemårige Ulf Selin varit med och gett synpunkter på en handfull forskningsstudier om boende och miljö vid Lunds universitet.

– Det har känts mycket positivt att få lägga fram sina erfarenheter, och hur forskarna ska kunna följa upp och prioritera. Jag tror att vi äldre som har varit med även har gett idéer till nya forskningsaktiviteter och samarbetspartner.

Samarbetet innebär att man kan få ge synpunkter i ett pågående forskningsprojekt, disku­tera med forskarna, planera och genomföra aktiviteter i projektet, och delta i beslutsfattande.

– Jag vet också att vi har påverkat vilka frågor som forskarna ska ställa i sina studier, så att frågorna blir mer konkreta och verklighetsbaserade. 

Så visst känner Ulf Selin att han gör nytta.

– En stor del av landets kommuner tror till exempel att i det närmaste alla äldre vill bo kvar hemma. Men allt fler forskare säger att det inte är så. Förhoppningsvis har våra samarbeten med forskarna en del i detta.

För första gången ska nu forskarna ta fram en vägledning för hur bland annat äldre personer och deras anhöriga kan samarbeta med forskarna på bästa sätt. Forskningsprogram­met UserAge, som ska undersöka det som forskarna kallar brukarmedverkan, är unikt, även internationellt sett, säger ansvariga professorn Susanne Iwarsson vid forskningscentrumet CASE i Lund:

– Att forska tillsammans med användarna förespråkas i dag som ett sätt att möta utmaningarna i välfärdssystemen och efterfrågas av forskningsfinansiärerna, och blir därför allt vanligare. Men kunskapen om effekterna är sparsam.

– Framför allt är det oklart vad som egentligen menas med brukarmedverkan. Det ska inte förväxlas med traditionellt deltagande i en studie, när man svarar på enkäter, genomgår tester eller blir intervjuad.

– I stället kan brukarmedverkan beskrivas som ett aktivt partnerskap mellan forskarna och de personer som forskningen berör.

Samma person kan vara både studiedeltagare och medverka i forskningsprocessen som brukar­representant.

– Men då är det extra vik­tigt att vara tydlig med rollerna.

Vilka är fördelarna med att äldre och deras anhöriga är med och påverkar i forsknings­processen?

– Att vi forskare får hjälp med att fokusera på forskningsfrågor som är relevanta för dem. Att vi, genom att träffa folk utanför akademin, kan få uppslag till ny forskning.

– Som när jag nyligen inbjöds att föreläsa för några fastighetsbolag och fick veta att fastighetsskötare inte sällan är de som först upptäcker behov av vård och sociala insatser hos äldre hyresgäster, särskilt bland dem utan anhöriga. Detta har hjälpt mig att formulera nya forskningsfrågor kring äldres ordinära boende, såsom vilka kritiska situationer anställda i fastig­hetssektorn identifierar bland äldre som bor själva.

Vilka är nackdelarna med äldres medverkan?

– Forskningen ska ju vara fri och inte styras, vilket gör att en del forskare inte ser särskilt positivt på brukarmedverkan.

– Jag vill hellre kalla det utmaningar än nackdelar: Vad blir det för kvalitet i forskningen när äldre medverkar i processen? Behöver de utbildas om vad deras medverkan innebär? Ska de även vara med och skriva vetenskapliga artiklar och delta i vetenskapliga konferenser? Var går gränsen för när brukarmedverkan kräver etiktillstånd?

– Brukarmedverkan fungerar inte i all forskning, exempelvis inte i känsliga labbmiljöer. Men inom mitt forskningsområde om stödjande miljöer för aktivt och hälsosamt åldrande fungerar det mycket bra.

Äldres medverkan ställer nya krav på forskarna.

– Ja vi måste verkligen lyssna på äldres perspektiv och lära oss att släppa lite på den egna kontrollen över arbetsprocessen.

– Och sluta prata facktermer och engelska på mötena – vilket är en utmaning när icke-svensktalande forskare ingår. Visst, det finns kritiker som hävdar att brukarmedverkan drar ned på forskningsproduktionen. Men min mening är att all forskning går att kommunicera begripligt. Populärvetenskapliga artiklar ska inte ersätta vetenskapliga, men det går att skriva både och.

Kan du ge ett exempel där resultatet blev bättre tack vare äldres medverkan?

– Ja när Kristianstads kommun tog hjälp av forskare för att identifiera hinder i gångmiljön i ett bostadsområde och kommunen trodde att åtgärderna skulle bli kostsamma. Men de äldre som medverkade i projektet pekade på förhållandevis begränsade åtgärder. Det blev en aha-upplevelse för kommunen.

Det är inte svårt att hitta äldre som vill vara med i samarbetet. Men:

– En utmaning är att de flesta som anmäler sig redan tillhör gruppen aktiva och samhällsengagerade medborgare. De är med i intresseföreningar och många av dem har haft inflytelserika jobb, så frågan är vems röster som egentligen hörs i forskningen.

– Hur ska vi få med även dem som är mer sårbara och utsatta, till exempel personer med demenssjukdom, hemlösa, flyktingar…?

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2018 - 13:49 © Äldre i centrum

Tillbaka till #3/18 Anhörigt talat »

BRUKARFORSKNING = MEDBORGARFORSKNING

Brukarmedverkan kan även omfatta så kallad medborgarforskning, där allmänheten exempelvis hjälper forskarna observera och klassificera väder, fåglar och astronomiska fenomen. Metoden skulle passa i forskningen om åldrande och hälsa, säger Susanne Iwarsson.

– Till exempel för att engagera äldre att samla in data om kvaliteten i vård och omsorg för äldre.

Läs mer på www.medborgar­forskning.se.


FAKTA USERAGE

Det sexåriga tvärvetenskapliga forskningsprogrammet UserAge ska öka kunskapen om så kallad brukarmedverkan i forskningen om åldrande och hälsa och planeras pågå till och med 2022. Med brukare menas alla som kan ha nytta av forskningsresultaten: äldre, anhöriga, personal inom vård, omsorg och socialtjänst samt representanter från näringsliv, offentlig sektor och intresseorganisationer.

Medverkande forskare kommer från Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitet och Lunds universitet, samt Italien och Storbritannien. Det samordnas av CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) vid Lunds universitet. Till programmet hör även ett brukarråd som leds av Stig Ålund, aktiv i pensionärsföreningen PRO och före detta direktör för Kommunförbundet i Skåne.

Målet är bland annat att

•  kartlägga forskning som görs med brukarmedverkan och studera dess effekter

• ta fram en metodbok för och kurser om brukarmedverkan

• presentera modeller för brukarmedverkan och kunskapsöverföring.

Forskningsrådet Forte finansierar med totalt 18 miljoner kronor uppdelat på två utdelningar.

Dessa sex projekt i programmet UserAge ska bland annat ta reda på hur sköra äldre, anhörigvårdare, kommunala beslutsfattare och anställda i vård och omsorg bäst kan involveras i forskningen om åldrande och hälsa:

•  Participation in partnership – making the voices of frail older heard, leds av Synneve Dahlin-Ivanoff vid Göteborgs universitet

•  Participation in partnership with informal carers, leds av Elizabeth Hansson vid Nationellt kompetenscenter anhöriga

•  Participation in partnership with professionals and policymakers, leds av Pia Petersson vid Högskolan Kristianstad

•  Panel study for user participation in research an ageing and health, leds av Steven Schmidt vid Lunds universitet

•  Cross-cutting meta project towards methodology, research impact and theory, leds av Håkan Jönson vid Socialhögskolan, Lunds universitet

•  Model for knowledge translation, leds av Lennart Magnusson vid Nationellt kompetenscenter anhöriga

De tre första projekten kommer att resultera i doktorsavhandlingar.

Kontakt till programansvariga för UserAge: susanne.iwarsson@med.lu.se

Loading   Sökning pågår