AVHANDLAT Bättre läkemedelsförpackningar behövs

Av Jonas Nilsson, Jessika Sellergren


I Europa tar hälften av dem som är över 80 år fler än sex mediciner per dag. Ändå är förpackningarna sällan anpassade för den äldre målgruppens behov.

Medicinska förpackningar kan vara burkar, blister, flaskor, sprejer, pipetter och tuber. Ofta har äldre människor svårt att öppna förpackningarna och det är heller inte ovanligt att mediciner blandas ihop för att de medicinska förpackningarna är för lika varandra.

− Generellt kan man säga att en förpackning som kräver mycket styrka i fingrar och handleder brukar vara svårare för äldre personer att hantera. Förpackningarnas lilla textstorlek är också ett problem eftersom många äldre har försämrad syn, säger Giana Carli Lorenzini.

Hon disputerade hösten 2018 i förpacknings­logistik på Tekniska högskolan, Lunds universitet, och i sin forskning har hon studerat förpackningsbranschen och förpackningsproblematiken för äldre genom intervjuer med läke­medelsproducenter, förpackningsleverantörer samt förpacknings- och patientorganisationer.

Giana Carli Lorenzini anser att läkemedelsbranschen många gånger saknar ett användar- och patientperspektiv.

– När innovations- och designprocesserna som ligger bakom de medicinska förpackningarna inte har användarfokus så kan vi heller inte förvänta oss en användarvänlig produkt, säger hon.

− Användarperspektivet har sällan varit drivkraften för att ta fram medicinförpackningar, utan det är medicinen och skyddandet av den som har setts som den viktigaste aspekten. Till skillnad från andra produkter, som till exempel livsmedel, så finns det för mediciner ofta bara ett förpackningsalternativ och patienten har inte möjlighet att själv göra ett eget val. Man kan säga att förpackningsbranschen begränsar valmöjligheten för konsumenten.

Giana Carli Lorenzini efterfrågar ett inkluderande perspektiv i förpackningsutvecklingen, där användarens behov och möjligheter i högre grad tas i beaktande.

− Branschen behöver tydligare regler och rekommendationer för inkluderande förpackningar. En lättöppnad förpackning innebär att medicinen kan tas på rätt sätt – och är det enkelt att medicinera så kan man säga att en sådan förpackning leder till bättre hälsa hos patienten.

Vilka reaktioner har du fått från läkemedels- och förpackningsbranschen på din forskning?
– Under arbetet med min avhandling pratade jag med chefer och specialister med många års erfarenhet av att arbeta med farmaceutisk förpackning. Trots att jag var kritisk till hur läkemedelsförpackningar är utformade var de positiva och höll med om behovet av förändring. Men förpackningsinnovation är en lång och dyr process inom läkemedelsindustrin. Det kan vara svårt att byta en förpackningsdesign, eftersom företagen har stora produktionslinjer och dyra maskiner som kanske inte kan producera förpackningar på det sätt som användarna efterfrågar. Vissa regler är också mycket begränsande, vilket innebär att en liten förändring i en förpackning kan ta månader eller till och med år för att bli godkänd. Så om företaget kan använda en förpackning som redan har godkänts kommer de att göra det, även om förpackningen medför problem för användarna.

– Ofta satsar företagen bara tid och kostnad för att byta förpackningar när det krävs av en ny förordning. Ett exempel är när krav på barnsäkra förpackningar infördes i usa på 1970-talet. Många äldre finner dessa särskilt svåra och undviker att använda dem. Utmaningen är att balansera behovet av att skydda barn från att få tillgång till medicinen och behovet av att enkelt ge äldre tillgång till medicinen med lättöppnade förpackningar.

Den medicinska förpackningsbranschen förändras långsamt. En förpackningslösning som tas fram av industrin varar ofta i flera år.

− Men när det för företagen dyker upp tillfällen att utveckla nya medicinförpackningar, så är min rekommendation att de bör ta tillfället i akt att redan från början ha med användarnas perspektiv och se till att förpackningen är lätt att öppna, att informationen på den är tydlig så att den inte kan blandas ihop med andra mediciner och att förpackningen hjälper användaren att komma ihåg att ta sin medicin.

Giana Carli Lorenzini är född och uppvuxen i Brasilien och flyttade till Sverige för doktorandstudierna. Från hemlandet har hon en kandidatexamen i kommunikation och en i visual design, samt en magisterexamen inom industriell teknik. Magisteruppsatsen handlade om förpackningsdesign.

– Jag har alltid varit intresserad av att ta reda på varför vissa saker händer och som forskare finns mer tid att undersöka olika fenomen – att fråga ”varför” och ”hur”. Dessutom finns möjligheten att att undervisa och arbeta med andra ”nyfikna sinnen”, både studenter och forskare. Det tycker jag är toppen!

Varifrån kommer ditt intresse för förpackningar?
– Efter min magisterexamen arbetade jag med tekniska aspekter av förpackningar, men var nyfiken på förpackningens funktion för dem som använder dem. En förpackning som är utformad med hänsyn till användarnas behov kan verkligen påverka hur människor använder produkten, och jag ville veta mer om det. Konsumenter/patienter kan bli negativt inställda till en produkt när förpackningen är svår att öppna, svår att läsa etc.

– Till slut hittade jag forskargruppen i förpackningslogistik vid Lunds universitet, som har forskat på förpackningar i mer än 20 år. Jag hade turen att bli involverad i ett projekt om farmaceutisk förpackning.

Varför inriktade du din avhandling på äldres perspektiv?
– Äldre människor är kanske de som använder mest mediciner, men många produkter och paket är utformade utan att ta hänsyn till att äldre kommer att använda dem. Jag tror att vi kan utveckla mer inkluderande förpackningar genom att ta hänsyn till äldre människors behov. Genom att utforma en förpackning som en äldre person kan använda får vi en produkt som är inkluderande och som fler – äldre och andra – kan använda.

I en kommande dialogstudie ska Giana Carli Lorenzini studera de äldre användarna ännu närmare. Efter att hittills främst ha tittat på fysiska förutsättningar hos äldre, ska hon i sin fortsatta forskning undersöka andra aspekter som kan påverka användarupplevelsen och ge viktig information till förpackningsbranschen.

− Det finns många beteenden och vanor som kan påverka användningen av en förpackning – dagliga rutinartade vanor, kognitiv förmåga, kultur samt kontexten runt medicineringen, säger Giana Carli Lorenzini.

Hon kommer också att titta mer fördjupat på befintliga medicinska förpackningar för att kartlägga vilka som kan utgöra goda exempel.

− Även om jag ifrågasätter att användarperspektivet i förpackningsutvecklingen är underordnat andra drivkrafter för branschen, så finns det faktiskt en del goda förpackningsexempel på marknaden som vi kan inspireras av, säger Giana Carli Lorenzini.

– Företagen lägger allt större uppmärksamhet vid det här och jag förväntar mig fler positiva förändringar i framtiden. Det är dock viktigt att påpeka att design av inkluderande läkemedelsförpackningar kräver insatser från många aktörer: läkemedels- och förpackningsproducenter, regeringar, försäkringsbolag (som betalar för medicinering i vissa länder), patientrepresentanter, forskare. Vi måste noga tänka på hur vi vill att våra förpackningar ska utformas så att människor använder dem också när de är äldre.

– Läkemedelsförpackningar är ett utmanande område med många möjligheter till förbättring, där många människor kan dra nytta av ett mer inkluderande design­perspektiv.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 01 april 2019 - 15:38 © Äldre i centrum

Tillbaka till #1/19 Åldersvänlig stad »

AVHANDLING
Toward inclusive pharmaceutical packaging – an innovation and design process perspective
Giana Carli Lorenzini, Tekniska högskolan, Lunds universitet 2018

Giana Carli Lorenzinis forskning är finansierad av Kamprad­stiftelsen och har genomförts i samverkan med Health­care compliance packaging council.
Loading   Sökning pågår