Det finns få gjorda befolkningsstudier om äldre människor. 1987 startades därför det stora "Kungsholmsprojektet", där man nu har följt nästan 2500 personer som är 75 år eller äldre. Det är en unik studie där man har följt en hel befolkning oavsett om de har bott hemma, på sjukhem eller legat på sjukhus.

En fråga forskarna kontinuerligt ställer sig är vad som är normalt och vad som är sjukt när det gäller den äldre personen. Eftersom befolkningsstudier överlag är något ovanligt finns få normalvärden gjorda utifrån den äldre befolkningen. Ofta jämförs 80-åringens värden med de värden som finns, det vill säga den 19-årige värnpliktiges. Ett faktum vi kvinnor i alla åldrar länge har drabbats av. 
 
Laboratorievärden, till exempel för njurfunktion, är ställda efter yngre vilket kan ha stor betydelse vid den äldres medicinering och intag av mediciner.
  – Våra resultat är till hjälp för dem som planerar vård och omsorg för äldre inom kommun och landsting, säger leg. sjuksköterska Eva von Strauss, som disputerade 2000.
  Hon har varit samordnare för projektet under nästan hela tiden.
  – Tidigare fanns mycket lite kunskap om de allra äldsta och det mesta av resultaten går att dra generella slutsatser av; till exempel när det gäller läkemedels effekter på äldre, genetiska faktorer, laboratorievärden gällande äldre. ´

Tvärvetenskap
Bengt Winblad påpekar att tvärvetenskapen inom projektet är viktig. Som exempel tar han en studie som visar att minnet påverkas vid brist av vitaminerna B12 och folsyra (se artikel »).
  – En sådan studie kräver både medicinsk och psykologisk kunskap.
  Självklart är att mycket av det som framkommit ur Kungsholmsprojektet är generaliserbara resultat. Däremot vet man inte hur generaliserbara hälsofaktorerna är. Är Kungsholmens storstadsmiljö gynnsam i något avseende? Det finns pågående parallella studier i en glesbygdskommun som kommer att kunna ge svar på den frågan.
  – Däremot ger hälsostudierna redan nu information om omsorgsbehov till planerare, till personal och till anhöriga – och om anhörigas egna behov.

Okänt begrepp
  – Om man tittar tillbaka tio år visste inte folk vad demens var. Alzheimers sjukdom var ett tämligen okänt begrepp. Idag vet allmänheten att det finns olika demenssjukdomar och att alla inte automatiskt blir "senila" när de blir gamla. Att den kunskapen härstammar från forskningen är en självklarhet, säger Eva von Strauss.

Man har just avslutat den sista uppföljningen inom projektet och Eva von Strauss med kolleger hade den sista träffen med en av deltagarna nu i september. Men det här innebär inte att Kungsholmsprojektet är avslutat.
  – Det ligger mycket information i vår insamlade databas, säger Eva von Strauss. Vi har följt nästan 2500 personer 75 år eller äldre, både friska och sjuka. Här kan vi fortfarande få många svar på frågor vi ännu inte har kunnat ställa på grund av brist på personal och ekonomiska resurser.
  – Samlar man in data under så här lång tid kan man använda dessa i flera decennier framöver och de ger aktuell information om äldre.

Nu ska denna stora databas förberedas på ett sådant sätt att andra forskare kan använda materialet, likaväl som de som är involverade i projektet. Den kommer att avkodas så att ingen deltagare kan kännas igen, utan kvar kommer att finnas ett kodnummer, ålder och kön.
  – Vi har studerat äldre personer utifrån en befolkningsnivå, inte på individnivå. Detta för att till exempel kunna beskriva hälsa och funktionsförmåga hos 75-åriga män.

Nå ut med kunskapen
Kontinuerligt har deltagarna på Kungsholmen bjudits in för att få resultaten presenterade för sig, liksom lokalpolitiker och tjänstemän samt förstås personal ifrån olika verksamheter. Dagstidningar och facktidskrifter har ofta uppmärksammat vad som framkommit. Förutom vetenskapliga artiklar har resultaten presenterats på populärt sätt bland annat i böcker. Ändå får forskarna ofta höra att de inte når ut med sina resultat.

Bättre demensutredningar
  – Det kan många gånger vara svårt att härleda varifrån kunskapen om äldre och åldrandet kommer, säger Eva von Strauss och tar demensdiagnos som exempel. I ett antal studier har bland annat vi inom Kungsholmsprojektet beskrivit vikten av att ordentliga demensutredningar måste göras för att tidigt identifiera nya fall. Idag blir äldre människor utredda och får demensdiagnosen fastställd så att man kan få rätt behandling. Det var inget självklart för bara några år sedan. Den kunskapen kommer från forskningen.
  – Ett annat exempel är en ökad kunskap hos vårdpersonal om demenssjukdomar, vilket resulterar i bättre vård och omsorg.

Några resultat har fått stort gensvar i pressen, som till exempel när det framgick att äldre svårt deprimerade människor var en mer eller mindre oupptäckt grupp.
  Både Bengt Winblad och Eva von Strauss hoppas att satsningen på äldreforskningen fortsätter.
  – Och att äldre människor får en kvalificerad vård och omsorg, att äldre människor tas mer på allvar, säger Eva von Strauss. Det är inte länge sedan vi hörde kommentarer som att "det är väl inte konstigt att man är lite ledsen när man blir gammal...".

Att det behövs mycket stöd, hjälp och avlastning för dem som sköter en demenssjuk vet vi idag. Den kunskapen kommer delvis från sjuksköterskan Margareta Grafströms doktorsavhandling. Hon disputerade 1994 och ytterligare studier om anhöriga har gjorts sedan dess. (se artikel ») 

Idag pågår också hälsoekonomiska studier inom Kungsholmsprojektet, där man tittar på vad anhöriga till dementa gör rent praktiskt. De anhöriga uppmanas att skriva dagbok och en sjuksköterska följer även med den anhöriga i hans eller hennes vardag. Sedan kommer den anhöriges arbete att tolkas och "översättas" till formell vård, för att se de reella kostnaderna för den demensvård som utförs i hemmen, av just anhöriga. Där finns inga resultat ännu, men man kan anta att det kommer med all säkerhet att presenteras en del kontroversiella siffror.

Medicinburkens lock
Ytterligare resultat har givit effekter inom läkemedelsindustrin. Där är man idag medveten om att förpackningen kan ha betydelse för om den äldre tar sin medicin. Studier inom Kungsholmsprojektet visade att en burk med ett omöjligt lock kunde vara orsaken till att den äldre inte tog det kanske nödvändiga läkemedlet. Personen kunde helt enkelt inte öppna burken.

Personal, inte bara läkare och sjuksköterskor, vet också att vissa läkemedel, som sömnmedel och lugnande, kan ge yrsel och trötthet dagen efter. Vilket i sin tur kan innebära att man ramlar och bryter lårbenshalsen. Ett läkemedel stannar kvar längre i den äldre kroppen än i den yngre. 
  Man är idag mer medveten om hur många och vilka läkemedel den äldre får, eftersom man vet att biverkningar hos äldre många gånger kan se annorlunda ut. Inom Kungsholmsprojektet har ett antal studier gjorts när det gäller just läkemedelshantering. (se artikel »)

Resultat bidrar till bättre vård
Ofta pågår forskning under lång tid och inom samma område på olika håll. Många gånger anses ett resultat inte vara tillförlitligt förrän det bekräftats av ett större antal forskare.

Det var först efter fem, sex år som de första stora resultaten började komma från Kungsholmsprojektet. Mycket handlade då liksom nu om tidiga tecken och riskfaktorer vid demenssjukdom. Samtidigt pågick jämförbara studier inom demensområdet både i Sverige och utomlands. Sammantaget spred forskningen kunskap om äldre demenssjuka personer.
  Innan resultaten når ut till praktiken, i verksamheter och hos personal, har de nästan alltid passerat via massmedia, konferenser, utbildningar och så vidare.

  – Tidigare frågade folk varför man ska forska om äldre människor, säger Eva von Strauss. Den frågan får vi inte längre. Idag är äldreforskningen ett begrepp långt utanför den akademiska världen och har inte bara blivit accepterad – fler och fler inser nödvändigheten av att det forskas kring äldre.
  – Våra resultat bidrar ju till bättre planering av vård och omsorg för äldre.