Släkt och vänner betyder trygghet. Ett starkt socialt nätverk kan till och med ge ett visst skydd mot demens. Det visar Hui-Xin Wang, forskare på Äldrecentrum, i en avhandling som även förklarar varför demens tycks vara ovanligare bland rökare.

Med stigande ålder ökar risken för demens. Det är ett lika välkänt som nedslående faktum – tiden kan vi ju inte hejda. Då är Hui-Xin Wangs forskning om så kallade livsstilsfaktorer mer hoppfull. Den visar att demens även är kopplat till hur vi lever, något som i värsta fall är svårt men ändå alltid möjligt att påverka.

Ett svagt social nätverk har en rad negativa effekter på hälsa och välbefinnande. I avhandlingen The Impact of Lifestyles on the Occurrence of Dementia visar Hui-Xin Wang att det även ökar risken för demens. Hennes studier har bedrivits inom ramen för Kungsholmsprojektet. Omkring 1200 pensionärer har undersökts med tre års mellanrum och tillfrågats om bland annat civilstånd och sociala kontakter. Är Du gift? Har Du släkt och vänner? Hur ofta träffas ni? Är Du nöjd med kontakterna?

Ogifta löper större risk
  – Resultaten visar bland annat att ogifta som lever ensamma löper större risk att utveckla demens än gifta som lever tillsammans, säger Hui-Xin Wang som även funnit statistiskt säkerställda samband när hon delat in pensionärerna i fyra grupper, utifrån olika grad av socialt nätverk.

Gruppen med ett starkt socialt nätverk kännetecknas av att pensionärerna är a) gifta/sammanboende, b) har ofta och goda kontakter med sina barn, c) goda kontakter med vänner.
  Pensionärer med ett svagt socialt nätverk saknar samtliga dessa tre kriterier. I de båda mellangrupperna uppfyller personerna ett respektive två av ovan nämnda kriterier. Hui-Xin Wang:
  – Jag fann ett tydligt samband, ju starkare socialt nätverk pensionären hade desto bättre skydd mot demens.

Tre möjliga förklaringar
Orsakerna till detta resultat är okända och ligger utanför Hui-Xin Wangs avhandlingsarbete. Hon pekar dock på tre möjliga förklaringar. Många och tillfredställande sociala kontakter ger intellektuell stimulans som håller hjärnan i trim, något som skulle kunna bidra till att hålla demenssjukdomar på avstånd. En annan möjlig förklaring är att skyddet kommer av ett bättre immunförsvar, säger Hui-Xin Wang.
  – Detta skulle man då få av den större livsstillfredställelse som ett starkt socialt nätverk ger. Tredje hypotesen bygger på värdet av fysisk aktivitet. För att underhålla sina sociala kontakter måste man helt enkelt hålla i gång och röra sig.

De tre hypoteserna är även möjliga förklaringar till en annan livsstilsfaktors förebyggande effekt. I Hui-Xin Wangs forskning framkommer att även aktivitet skyddar mot demens. Daglig aktivitet ger ett bättre skydd än mer sällan utförd. Däremot spelar det mindre roll vad man gör. Sambanden pekar i samma riktning oavsett om det handlar om att läsa böcker, att träffa vänner eller att lyssna på radio.

Tydlig signal till vården
Den fysiska aktivitetens betydelse för demens är svårare att fånga eftersom relativt få i denna åldersgrupp ägnar sig åt cykling, simning etc.
  – Vi vet heller inget om sambandet mellan demens och aktivitet i yngre åldrar. Min studie utgår ifrån pensionärernas aktuella situation, säger Hui-Xin Wang som anser att resultaten av hennes forskning är en tydlig signal till alla verksamma inom äldrevården.
  – Genom att uppmuntra och underlätta för äldre människor att hålla kontakt med släkt och vänner, och att på olika sätt få vara aktiva, bidrar man till att skydda människor mot demens.

Rökning är den mest omdebatterade livsstilsfaktorn som Hui-Xin Wang tar upp. Cigaretters hälsovådliga följder är många och vid det här laget väl dokumenterade. Men den inbitne rökaren har även kunnat hitta vetenskapliga argument som talar för sin (o)vana. Flera studier visar att rökare löper mindre risk att utveckla demens. Hui-Xin Wang:
  – En svaghet i dessa studier är att de bygger på så kallade tvärsnittsdata. Man undersöker hur många i en population som röker respektive inte röker, hur många som har demens respektive inte har demens – och så drar man slutsatser av det. Men egentligen kan Du inte vara säker på om de fått demens för att de inte rökt eller om de inte kan röka för att de fått demens.

Rökning skyddar inte
Även i Hui-Xin Wangs tvärsnittsstudie är icke-rökare överrepresenterade bland äldre med demens. Men förklaringen är inte att rökning förebygger demens, det visar den longitudinella studie som hon också genomfört.
  – Genom att följa personer över tiden har vi kunnat se att rökare med demens inte lever lika länge som icke-rökare med demens, detta är huvudorsaken till att ickerökare blir överrepresenterade i en tvärsnittstudie.

  – I min longitudinella studie fanns inget samband alls mellan rökning och demens. Resultat från andra liknande studier tyder på att rökning snarare är en riskfaktor än en skyddsfaktor. Fler studier behövs innan vi kan säga något säkert, säger Hui-Xin Wang.

 
(Artikeln tidigare publicerad i Äldre i Centrum nr 4/2001)

Hui-Xin Wangs avhandling heter The impact of Lifestyles on the Occurrence of Dementia (2001).
Den kan beställas från Stiftelsen Äldrecentrum.