Ökar högt blodtryck risken att drabbas av en demenssjukdom? Hur påverkas minne och andra hjärnfunktioner av lågt blodtryck? Svaren tycks bero på hur gammal man är.
– Sambanden är komplicerade, men viktiga att undersöka. Kanske kan vi lära oss att förebygga demens, säger Zhenchao Guo, forskare vid Äldrecentrum.
Zhenchao Guo är läkare och forskare, specialiserad på epidemiologi (studier av stora befolkningsgrupper). Han har kommit från Kina till Sverige för att doktorera på unika data från det stora Kungsholmsprojektet. Han studerar bland annat vilken betydelse olika sjukdomstillstånd i hjärta och blodkärl har för hjärnans funktion när vi blir gamla.
Ett viktigt syfte är att ta reda på vilka hjärt-kärlproblem som ökar risken för demenssjukdom och hur de samverkar med varandra. De hjärt-kärlfaktorer som ska studeras är högt/lågt blodtryck, medicinering mot hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, hjärtinfarkt, rubbningar av hjärtrytmen, hjärtsvikt och stroke.
– Hjärt-kärlbesvär som eventuella riskfaktorer är särskilt intressanta att forska om eftersom de ofta går att behandla, säger Zhenchao Guo.
Blodtryck i olika åldrar
Hittills har han och hans medarbetare främst koncentrerat sig på blodtryckets betydelse. Resultaten av deras och andras forskning visar hur viktigt det är att ha en nyanserad syn på vad som är ett hälsosamt blodtryck hos olika personer och i olika åldrar.
Högt blodtryck i medelåldern och hos yngre äldre ökar risken för att så småningom drabbas av en demenssjukdom. Detta har framkommit i andra studier och stämmer även med Kungsholmsforskarnas resultat. Att högt blodtryck kan bidra till vaskulär demens (demens orsakad av störd blodtillförsel till hjärnan) har länge varit känt. Högt blodtryck påskyndar åderförkalkning i hjärnans och andra blodkärl och ökar risken för proppar och blödningar i hjärnan.
Många forskare anser att förhöjt blodtryck ökar risken även för Alzheimers sjukdom genom sin negativa påverkan på hjärnvävnaden. Det finns alltså även med tanke på risken för demens all anledning att försöka upptäcka och göra något åt högt blodtryck i dessa åldrar.
Lågt blodtryck hos medelålders och yngre äldre är inte någon riskfaktor för demens. Upprepade blodtrycksfall kan dock vara det. (obs! 1997, red anm)
Friska personer med lågt blodtryck i denna åldersgrupp får inte demenssjukdomar oftare än andra. När man hunnit bli vad som brukar kallas äldre äldre tycks det vara delvis nya sanningar som gäller om blodtrycket och hjärnans kapacitet.
De personer som ingår i Kungsholmsprojektet är 75–101 år. Vid de regelbundna uppföljningarna undersöks bland mycket annat deras minne, slutledningsförmåga och andra intellektuella funktioner. Det sker med hjälp av ett enkelt test där gränsen för vad som räknas som nedsatt intellektuell förmåga dras vid en viss poängsumma.
Bland dem med nedsatt förmåga finns personer med en demenssjukdom, men sannolikt även människor vars intellekt påverkas av andra faktorer.
Testresultaten har jämförts med personernas blodtryck. Resultat:
Ju lägre blodtryck desto större risk för nedsatt intellektuell förmåga hos äldre äldre. De som hade ett systoliskt tryck under 130 mm Hg och/eller ett diastoliskt under 75 mm Hg klarade i genomsnitt testerna sämst. Vid ett systoliskt tryck på 130–179 mm Hg och/eller ett diastoliskt på 75–94 var resultaten klart bättre.
Vid ännu högre blodtryck var bilden mer svårtolkad. I den grupp som inte tog blodtrycksmedicin fortsatte resultaten att förbättras i takt med stigande blodtrycksvärden. I den grupp som tog blodtrycksmedicin var det tvärtom. Det skulle bland annat kunna bero på att det främst i den sista gruppen fanns människor som haft högt blodtryck så länge att det kunnat bidra till en demenssjukdom.
Varför hänger då lågt blodtryck och försämrad intellektuell förmåga ihop i högre åldrar?
– Det finns flera möjliga förklaringar som vi nu studerar vidare. Troligen gäller en förklaring vissa personer och en annan andra, säger Zhenchao Guo.
I en del fall är det låga blodtrycket säkerligen en följd av en demenssjukdom. Hos personer med Alzheimers sjukdom sjunker ofta blodtrycket efter några år. Vad det beror på är okänt, sannolikt bidrar flera faktorer i sjukdomsprocessen.
En annan teori som forskarna arbetar med är att högt blodtryck tidigare i livet både kan ha orsakat demens och skador som ger sjunkande blodtryck. Ytterligare en möjlighet är att blodtrycksmediciner hos vissa försämrar den intellektuella förmågan. En del forskningsresultat tyder på det.
Ny kunskap om behandling
– Det är viktigt med ytterligare forskning om detta. Kanske kommer det att påverka policyn för behandling av högt blodtryck i den här åldersgruppen, säger Zhenchao Guo.
Redan idag kan det vara bra att komma ihåg att all läkemedelsbehandling med jämna mellanrum bör omprövas. Kroppen och livet förändras och det kan behovet av medicin också göra. Vanligen stiger blodtrycket med åren, men bland annat vid vissa sjukdomstillstånd kan det sjunka. Den blodtrycksmedicin man tagit i 25 år kanske inte behövs längre, möjligen försämrar den däremot hjärnans funktion.
– Om man medicinerar mot högt blodtryck och till exempel får minnesproblem i hög ålder tycker jag att man ska fråga sin doktor till råds. Man bör kontrollera om behandlingen med blodtrycksmedicin verkligen behöver fortsätta.
(Tidigare publicerad i Äldre i Centrum 4/1997)
Zhenchao Guos avhandling heter Blood Pressure and Dementia in the very Old – an epidemiologic study (1998) och kan beställas från Stiftelsen Äldrecentrum.
Blodtryck och pulstryck har samband med demens. Läs artikel »